Facebook konversation med Anders Rosén ang, dokumentation

Jag spelade in och lade ut denna polska på Facebook den 13/4-2025

En polska efter Anders Ers från Gustavsfors “Knut Gabriel” säckpipsversionen. Gustavsfors ligger norr om Hagfors ca. 15 km. Polskan har jag lärt mig av Per Saxholm.

Jag har idags läget 2025-04-19 över 2 tusen visningar.

Info om Anders Rosén samt ett Radioprogram om Anders Rosén

Anders Rosén är en av de främsta förmedlarna av folkmusik från Västerdalarna och spelmän som Troskari Mats, Spak Erik och Ekor Anders. Han har utgivit en lång rad musikalbum, både i eget namn och tillsammans med andra.

För er som gillar folkmusik är detta ett radioprogram som måste höras.

Länk till En timmes långt radioprogram om Anders Rosén och musiken han spelar.

  • En av de mest intressanta kommentarer fick jag av Anders Rosén, Yttermalung. Anders R är en välrenommerad folkmusiker med mycket kunskap om den svenska folkmusiken och som jag har stor respekt för. Anders Rosén skrev i kommentarsfälten så här:
  • Nedan konversation mellan Anders Rosén och Ulf Karlsson ang låten Knut Gabriel samt om tips om hur jag kan gå vidare med dokumentationen av Per Saxholm och Pers låtar.

Anders Rosén

 

1 a.Anders Rosén skriver: Om någon undrar så var Knut Gabriel (1805-84) en spelman från Malung och en som Lejsme Per lärde sig låtar av. Det troligaste är väl att det är just han som förmedlat den här låten till värmländska spelmän. Lars Gybrant och “pojkarna” spelar ju också den här men uppger en annan källa — är det exakt samma låt som din eller är det någon skillnad på varianterna?

 

1b. Ulf Karlsson svarar: Tack Anders för informationen. det var värdefull info! Har altid undrat vem Knut Gabriel är för person. Jag har lärt mig låten av Per Saxholm, den passar perfekt att spela på säckpipan. Per S och Lennart Gybrant har uppgett att låten är efter Anders Ers i Gustafsfors 1,5 mil norr om Hagfors. Jag får ta med mig detta inlägg och prata med Per Saxholm om låten. Tack än en gång för infon!! Vet du Anders R vad Knut Gabriel hette egentligen?

Ulf Karlsson

2a. Anders Rosén skriver: Jag har ett maskinskrivet papper om honom men jag kommer inte ihåg varifrån jag fick det.Jag fick det troligtvis av Täpp Nils Nilsson (numera avliden) som spelade fiol och samlade uppgifter om spelmän, var en nära vän till Wille Toors. Han hade ett kollossalt minne, var rena uppslagsboken, och det kan vara han som samlade uppgifterna. Knut Gabriel flyttade omkring lite i Malung och uppträdde under olika gårdsnamn som Johan och Bondlars men är hågkommen som Knut Gabriel Larsson. Bygdeforskaren Mass Evald Henriksson beskrev hono med följande ord: “Garbriel Larsson var en musikalisk konstnärstyp, en bohem som inte passade in i livsmönstret i Hole by, där alla var beroende av jordbruk och boskapsskötsel för att kunna livnära en familj.” Han flyttade från Hole med familj, hustru och fyra barn, till Storbyn och enligt Mass Evald lämnade familjen honom. Det finns ett par polskor av honom som Herman Strömberg spelade och som hans farfar Lejsme Per uppgav vara från Knut Gabriel. Det finns också låtar där man kan tycka sig känna igen hans stil, melodiska vändningar som kommer igen. Gammelpolskorna går inte i hambotakt utan rör sig i andra rytmiska mönster.

2. b Ulf Karlsson svarar: Tack igen Anders för ditt engagemang kring knut Gabriel!! Nu har jag mycket som jag måste fråga Per Saxholm om! Herman Ström Berg pratar Per S om när det gäller öst värmländska låtarna norr om Filipstad. Jag kommer att kopiera det du skrivit till mig och lägga in infon om “Knut Gabriel” bland alla de ca. 160 spelmän Per Saxholm nämnt till mig under de 10 år vi träffats. Jag måste höra om Per S har något att tillägga. Det ska så småningom bli ett häfte med info och ev. noter om de olika spelmännen. Så ser planen ut nu. Jag kommer at skriva att det är du Anders Rosén som gett mig infon. Hoppas det är OK för dig att jag kopierar det du skrivit till mig på Facebook? Tack för ditt engagemang Anders Rosén!!!

3. a Anders Rosén skriver: Klart du får använda det — det är ju det som är meningen. Herman Strömberg var sonson till Lejsme Per och är främsta källan till hans låtar. Ingen spelman i Sverige har varit verksam i ett lika stort område som Lejsme Per. Han satte ett djupt intryck bland spelmännen i Malung och Äppelbo, man känner ofta igen hans låtar även där deras historik inte är nedskriven. Han var allra populärast i Ekshärad. Lars Mattsson som dokumenterade dans i norra Värmland, särskilt Klarälvsdalen sa att de gamla berättade om Lejsme Per, att alla spelmän i trakten spelade hans låtar, han var deras idol. Herman Strömberg kritiserade Björklund för att ange sin far som upphovsman till låtar som egentligen var Lejsme Pers. Herman lärde sig noter av Lars Åhs när han arbetade i Älvdalen, så han kunde läsa Svenska låtar och göra någon korrigering där, även teckna upp låtar ur sin egen repertoar. Jag anser därför att om man ska spela låtar från östra Värmland, speciellt Klarälvsdalen, så kommer man inte förbi Lejsme Per. En spelmansrepertoar från de trakterna utan Lejsme Pers låtar är komplett ofullständig. Jag har gett ut en CD med de inspelningar som gjordes med honom i början av 50-talet. Där är även Troskari Mats med. Jag och Jonas Åkerlund håller på att ge ut en CD-serie med Lejsme Pers låtar, hittills har det kommit ut tre skivor. Har inte räknat hur många låtar det är hittills som vi spelat in, men över 60 st är det ju.

3 b Anders Rosén skriver: Tack Anders! Det är kul det du har skrivit till mig och att se hur spelmännen och låtarna hänger ihop. Det är det jag försöker få en bild av de spelmän Per S nämt i inspelningar jag gjort. Sen blir det många telefonsamtal o träffar där Per S får berätta vad han vet om spelmännen i Karlskoga o östra Värmland. Jag har idag över 400 låtar inspelade med Per S. Jag har fått hjälp av 3 musiklärare ifrån Lindesberg som hjälper mig med nedtecknadet av låtarna. Så det tuffar på! Tack för hjälpen!!

3 c Anders Rosén skriver: Viktigt arbete du gör med Pers repertoar. Hoppas det kommer ut i bokform. Ja, helst med inspelningarna.

3 d Ulf Karlsson svarar: Det är något jag funderat på. Jag har föreslagit det att Per nu som pensionär skulle skriva något om sig och om de spelmän han träffat. Men då skulle Per behöva en spökskrivare om det ska bli av. Planen finns men om det är realistiskt att genomföra den tanken med bok , det vet jag ej?

4 a. Anders Rosén skriver: Klart de är realistiskt. Per kan t.ex. läsa in vad han vet på band. Sedan kan det kompletteras under arbetets gång. Publicera inte innan det korrekturlästs av någon som verkligen behärskar svenska språket. Märk ut rena citat då det är talspråk så här “med anföringstecken”. Så störande annars om man t.ex. inte kan skilja mellan de, dem och dom och andra vanliga språkgrodor, eller när man utelämnar det lilla ordet “att” i konstruktioner som “kommer att göra” i stället för “kommer gör”. Layout är väldigt dyrt om man anlitar någon professionell så av ekonomiska skäl är det bra om man kan göra den själv. Då behövs ett layoutprogram och säkert en del råd innan. Jakob Ainegren och Joel Andersson fick en del råd av mig och gjorde layouten själva, och se hur snyggt de lyckades med den.

4. b Anders Rosén skriver: Varför inte låta Per läsa in vad han vet och sedan bara teckna upp det med hans dialekt och allt? Enklast och mest läsvärt! Om det är dialektord som skiljer sig mycket från vanlig svenska är det bara att ha med en ordlista i slutet av boken. Man ska inte göra de för svårt för sig om saker och ting ska bli gjorda.

4 c. Ulf Karlsson svarar: Bra tips Anders! Jag ska prata med Per om ditt förslag. Det är inte alltid mina idéer faller i god jord. Men jag gör ett försök! Kanske hjälper om jag läser upp det du skriver. Det är viktiga saker som annars bara försvinner.

 

Tack Anders Rosén för ditt stora engagemang runt Per Saxholms låtar och tips för fortsatt dokumentation av Per Saxholms låtar!!

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Spamskydd: Skriv in dessa siffror i rutan under *Tiden har gått ut. Försök igen.