Nytt år 2021! Vals efter Tavel-Josef ”Den rätte”

Gott Nytt År på er alla som följer mig på min blogg!

Eftersom pandemin inte släpper taget om oss människor, spelmän, musiker o musikanter m.m. så får vi hålla tillgodo med att synas på nätet på våra hemsidor och socialamedier.

I detta inlägg håller jag mig kvar i mina hemtrakter som är Karlskoga och Kedjeåsen. Spelar här en Vals efter en spelman som bodde i en by söder om Kedjeåsen några km. Byn heter ”Tavlan” och spelmannen kallades för ”Tavel-Josef.

Här nedan kommer lite info ifrån Per Saxholm om Tavel-Josef. 

”Ja kan allt nöra beter te etter Tavern” men dom får vi ta längre fram.

Tavel-Josef var född ca. 1830 och gick bort under sista delen av 1800-talet, men jag har ej exakt datum där. Kanske dog han så tidigt som mellan 1870 eller 1880-talet?

Han spelade tillsammans med Spel-Kula, med Karl Nilsas far Gjuter-Nisse (som också dog i slutet av 1800-talet), troligtvis spelade han med Ekengren och den gamle Vägg-Anders, kanske också med Skrädder-August från Lämås. Han hör till de riktigt gamla spelmännen i vårt område. Tavel-Josef var en mästare å att spela valser.”

På fotografiet Ulf Karlsson och Per Saxholm på Felan i Örebro.

 

En liten historia som Per Saxholm berättat för mig om min pappa. Min pappa Evert Karlsson som är född o uppvuxen i Kedjeåsen i ett hus intill Immens gård som ligger i Kedjeåsen. Min pappa råkade en gång i handgemäng med Tavel-Josefs två söner, o han fick tydligen rikligt med däng av de bägge sönerna. Men han verkade ha klarat sig bra ändå genom livet.

Så här kommer en roliger vals som är efter Tavel-Josef ”Den Rätte”. Valsen har fyra repriser men som har lite olika takter i repriserna. 1:a reprisen har 8:a takter, 2:a reprisen har 9 takter och den 3:e reprisen har 6 takter och den fjärde har 18 takter. Det finns många sådana här låtar i Kedjeåsen och östra Värmland. Tycker det är mycket humor i denna vals. Håll tillgodo!

 

GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!!

Önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År 2021!!

Här kommer min jul o nyårslåt till aslla som är inne och tittar på min hemsida.

Jag spelar en polska efter en spelman ifrån norra Karlskoga i Kedjeåsen. Spelmannen heter Johan Hammerbäck men kallades i folkmun för ”Johan i Gata”.

 

 

Johan i Gata Hållsjön Kedjeåsen

Text Per Saxholm.

Johan i Gata var född på 1880-talet och gick bort på 1950-talet. Johan hade tre bröder, Edvin Hammarbäck var den  den näst älsta brodern, Johan var den äldsta av de tre bröderna samt Gustav Hammerbäck var den yngste brodern. Alla tre bröderna spelade fiol. Hammarbäckarna kom alla från Kedjeåsen sedan långliga tider tillbaka.

Edvin Hammarbäck levde mellan åren 1897 – 1980.

Per Saxholm fick lära sig låtar från Kedjeåsen redan som liten grabb på1960-talet och i omgångar under 1970-talet. Per Saxholm lärde sig låtar främst under sommarmånaderna, samt vid hembesök hos Edvin och hans fru Edith.

Edith o Edvin var moster o morbror till min mor Inez.

Jag har träffat döttrar till honom, som berättade om hans musik. Döttrarna till Johan i Gata har berättat att han tog fram fiolen någon gång o spelade för dem. Framförallt till Julhelgen. Annars var Johan med och musicerade med Edvin o de andra spelmännen under 1910-talet.

 

Vals efter Johan Carlsson i Nolby Immen Kedjeåsen

I slutet av detta inlägg finns två musikinlägg på valsen efter Johan i Nolby, samt noter på valsen. Skrålla längst ner på inlägget.  

För ett tag sedan fick jag reda på utav en gammal spelkompis i Örebro, Olof Eriksson att han hade anknytning till Kedjeåsen norr om Karlskoga. Olof är musiker på heltid och jobbar i Svenska kammarorkestern i Örebro. Jag fick en fråga från Olof som han ville att jag skulle ställa till Per Saxholm. Här nedan kan ni läsa svaret på Olofs fråga.

Troligtvis kommer jag att få reda ut visa saker med Per och komplettera med  lite mer text som förklarar relationerna lite mellan alla namn på gubbar som dyker upp nedan. Åter kommer med  mer text på Olofs fråga till Per S.

Olofs fråga till Per Saxholm:

Olofs pappa hette Lars och farbror hette Hans Ericsson i Östra Kärne är ju skapligt nära i ålder. Den som spelade var Johan i Nolby, uppe vid Immen, tror jag. Vet inte säkert hans efternamn. Tror att han var morbror till min farmor. Möjligen gammelmorbror.

På bilden till vänster spelar Ulf o Olof på Felanfestivalen 2017. Fotograf Benny Andersson.

 

Per Saxholms svar till Olof:

Foto Anders Norudde.

Roligt med Olof Eriksson och hans Kedjeåsen-släkt. Roligt att han kunde en vals efter Johan i Nolby. Jag har ju spelat låtar efter Johan i Nolby sedan tidigare – samtidigt finns det en del låtar efter Johan i Nolby i det Bergewing-material som Anders kopierade och som var bevarat efter Mårlid-släkten; en gren av familjen Bergewing. (Ulf Karlsson har också låtmaterialet). Vi får se när jag kan ta upp det igen …

Berätta för Olof att Karlskogavalsen var en låt som Johan i Nolby spelade. Bertil i Kärne berättade för mig hur hans morbror Johan kom förbi och var så glad att Karlskogavalsen till och med fanns inspelad på stenkaka. Men som sagt, vi får ta upp Johan i Nolbys musik lägre fram; för min del i alla fall!

Ska bli roligt att få träffa Olof Eriksson framöver!

 

 

Lite mera svar på Olofs frågor från Per Saxholm:

Johan i Nolby hette Johan Carlsson. Nolby ligger på nordsidan av Immen. Själva Imgårdarna ligger sedan på sydöst-sidan av sjön.

Johan med familj flyttade sedermera till en gård vid Dalsmund. Johan spelade där bl. a. tillsammans med Wilhelm i Dalsmund men även med de äldre Stolphagspôjkera. Alltså Uno Erhages far Gustaf och Unos farbror Eric. Johan spelade även med Spelman Glys m. fl.

Ja, det var lite i korthet! Får berätta mer när vi ses framöver!

Ulf Karlsson (innehavare av hemsidan) berättar kort om hur han har anknytning till just Kedjeåsen.

Jag Ulf Karlsson har min släkt ifrån Immen. Min pappa Evert Carlsson föddes 1921 i Imgårdarna på sydöstsidan av Immen. Min farmor Anna Rosvalld är född o uppvuxen i Kedjeåsen hon gifte sig med min farfar Kristian Carlsson. Anna o Kristian bodde uppe i Kedjeåsen vid Imgårdana intill sjön Immen. Min gammelfarfar Johan Rosvalld o hans fru gammelfarmor som jag idag inte kommer ihåg förnamnet på. Min gammelfarmor o gammelfarfar bodde på ett ställe som jag inte riktigt kan stava till. Stället hette ”Lochbrofallet”, idag på kartorna står det ”Ängsfalle”  När min gammelfafar o gammelfarmor var borta ur tiden så över tog min farmor o farfar Lochbrofallet och använde det som sitt sommarställe. Det var ett jättestort hus med stor trädgård med en lada. Marken runt om arrenderades av någon bonde från bygden där de satt potatis. Så varje höst var jag och Owe min kusin och hjälpte till att köra traktorn med potatis som kunderna plockat för invägning. Jag var nog 8-9 år när jag första gången körde traktor. Senare övertog min faster Sigrid Steen med man Bengt Steen o mina kusiner Kerstin o Owe över Lochbrofallet (Ängsfalle). Min farmor o farfar flyttade ner mot Svensbosjön som låg några hundra meter från Lochbrofallet. Vid Svensbosjön fanns ett ställe som kallades för ”Bussen”. Det var precis som det låter, två ihop svetsade gammal bussar. Det fick räcka för dem tyckte de på ålderns höst.

Min pappa som är född o uppvuxen i Kedjeåsen berättade mycket historier om de gammal spelmansgubbarna i och runtom i Kedjeåsen. Det var Tavel-Josef, Johan i Gata, Ekengren, Hammarbäckarna,  Johan i Nolby m.f.l. Jag var liten då när jag hörde talas om dessa gubbar. Så det var nu på äldre dar som jag reagerade när jag igen träffade Per Saxholm och började spela med honom som jag förstod att det var gubbar som funnits på riktigt. Sen känns det extra kul att en gammal spelkompis från Örebro också har sin släkt också i från Kedjeåsen.

Jag har spelat in ”Johan i Nolbys vals” som ett komplement till detta inlägg. Jag lärde mig valsen av Per Saxholm i maj 1978 ute i Djerf-stugan vid Våtsjön utan för Karlskoga. Jag spelar på denna inspelning valsen på mitt sätt. Skickar med en notbild som jag tecknat ner någon gång på det tidiga 1980-talet.

Noter på Johan i Nolbys vals

 

 

 

 

 

 

Per Saxholm var inte för så länge sedan (2019) hemma hos Dragspelaren Jan-Anders Andersson i Latorp. Jan-Anders kunde valsen efter Johan i Nolby. Så är kommer ett YouTub-klipp med två goa gôbber!!! De spelar en variant av valsen efter Gunnar Nilsson från Värsvikstorp.

 

Jobbat med en låt som en gammal kompis gjort ”Hiten”

Idag har jag suttit o jobbat på en låt som en gammal kompis gjort någon gång i början på 1980-talet. Kompositören av låten ”Hiten” heter Thomas Heineman. Thomas jobbar för närvarande på Karlstads operan som altviolinist. Låten har lärts ut på många låtkurer. Så låten är nog spridd över landet. Det finns mycket att skriva om Thomas och vår vänskap. Men det kan jag ta vid ett annat tillfälle. Här nedan kan ni lyssna på två olika versioner av ”Hiten”.

 

”Hiten” av Thomas Heineman

 

Thomas o en kollega från Karlstad operan skickade den härliga inspelning av ”Hiten”. Vad jag mins så spelades låten lite fortare än vad den spelas på detta YouTub-klipp. Men jag kan ha fel.

 

Från vänster Rikard Bernström på nyckelharpa och Thomas Heineman.

”V 49 Folkmusik från hemmet i dessa covid-19-tider” Polska efter Lunda-Gunnar!

Lunda-Gunnar Karlsson

Texten nedan har Per Saxholm Karlskoga skrivit

Lunda-Gunnar Karlsson härstammade från Lundsfjärden vid Kärvingeborn, Grythyttan. Han var född 1896 och levde fram till slutet av 1980-talet över 90 år gammal, tror jag. Träffade honom i slutet på 1970-talet och i mitten av 1980-talet.  Han var ju gammal redan då, bodde med sin fru vid gamla ålderdomshemmet i Grythyttan. När han inte orkade dra stråk knäppte han på fiolen i stället. Jag fick absolut inte spela in honom utan fick ta låtarna en o en.

Polskan finns med på Per Saxholms senaste solo skiva ”Lite å varje”. Skivan finns att köpa på Ginza.se och CDON.

Gunnars musik härstammade från Hälleforsbygden o Grythytte-trakten. Det var gränsbygdsmusik som hängde samman med musiken från Bergslagen, Värmland och Väster-Dalarna.  Gunnar hade låtar efter sin far som kom från norra Hällefors men som sedan flyttade till Lundsfjärden vid Kärvingeborn. Det fanns flera spelmän som hörde till Gunnars musiktradition; bl. a. Spelman Stoor från Silken, Ryss-Viktor från Hällefors, Rickard i Älgviken nära Grythyttan, Kvastbo-Edvin från norra Hällefors. Spelman Glys dök också upp med jämna mellanrum. Men även äldre spelmän som den beryktade bergslagsspelmannen Spel-Kula samt den ännu mer mytiske Dålisen hade Gunnar hört talas om. Dålisen eller Dôlisen som han också kallades härstammade från gränstrakterna mellan Grythytte och Hjulsjö socknar. Bodde vid sjön Spiken vid dessa gränstrakter. Han hade lärt sig spela av Forskarlen vid en bäck nordväst om just sjön Spiken.

”Men dä här va för möcke, möcke länge sen” sa Gunnar.  Förmodligen var Dålisen betydligt äldre än Spel-Kula. Kula hade dock också varit o spelat i södra Grythytte-bygden: kanske hade de gamla spelmännen träffats?

Spännande låtar hade Gunnar som verkar gå tillbaka till riktigt gamla tider och som dessutom berättar om gränsbygdernas musiktradition.

Den sjö som berättelserna syftar på heter inte längre ”Spiken” utan den heter Stora Hällsjön. Spiktorp finns dock kvar. Dålisberget ligger invid St. Hällsjön. Allt detta ligger knappt en halvmil från sjön Sör-Älgen i Grythyttan lite åt nordost. Därefter tar Rombohöjden strax vid i Hjulsjö härad.

P.G. Florell var faktiskt född i Rombohöjden och spelade låtar därifrån – förmodligen var någon av dem en ”Dålislåt”.  På ungefär samma avstånd fast lite mer åt söder ligger Lundsfjärden. Inte konstigt att Gunnar kände till Dålisen fast det var så länge sedan.

För övrigt går det att läsa om Dålisen i samlingsverket Grythytte Ord och Bild. Där berättas det också sägner om Dålis.

Polska efter Lunda-Gunnar Karlsson Grythyttan. Detta är min tolkning av polskan

Foto Anders Norudde.

 

V 47″ Folkmusik från hemmet i dessa covid-19. En polska ifrån Vattrangi efter Viktor Gustavsson

Jag har nu funderat över vad jag ska hålla på med för att inte tappa styrfarten med spelet och folkmusiken – nu när restriktionerna för coronan begränsar människan i vårt samhället mer o mer.  Rubriken blir den samma som tidigare i våras/tidig sommar –  ”V 47 Folkmusk från hemmet i dessa covid-19-tider”. Jag fortsätter med att lära mig nya låtar från öst Värmland eller från någon annanstans i vårt land, sedan spela jag in låten som jag lärt mig på vår Mac i GarageBand. De låtar som jag kommer presentera från östra Värmland, är efter Per Saxholm och Lennart Gybrant. Kommer inte att hålla samma tempo som jag gjorde i vår/tidig sommar med en låt per vecka, men jag tar det lite när det passar. Är jag i form kan det kanske blir två låtar i veckan – vi får se.

Lite reklam för Per Saxholms nya skiva.

Foto Anders Norudde.

Per Saxholm har ju nyligen gett ut en ny skiva i år 2020 som heter ”Lite å varje”. Klicka på länken intill så får du mer info om skivan och var du hittar mer info var du kan köpa skivan.

 

 

 

 

 

 

Thomas Fahlander har kommenterat låten på mitt inlägg på Facebook. Han säger: Vattrangi ligger i Säfnäs i Dalarna. Namnet kommer av att vattnet var trångt och avsnörpt mellan sjöarna. Polskan är efter Carl Johan Larsson som var granne och spelkamrat med Viktor Gustafsson. Carl Larsa sågade av sig vänstern och fäste stråken i en protes och spelade. Jag har sett det på en film. Hans barnbarn lever. Viktor dog 1932. Jag lärde mig av sonen Yngve (1903-1979) som jag cyklade hem till. Jag lärde mig en säckpipslåt som jag i min tur lärde Per Gudmundson.

 

Här nedan kommer en ny inspelning, en ”Polska efter Viktor Gustavsson Vattrangi”. Polskan är ifrån gränsen mellan Värmland och Dalarna polska efter Viktor Gustavsson i Vattrangi. Vattrangi ligger NNO om Filipstad, i skogarna NO om Rämmen.  I denna version av polskan har jag tagit i ordentligt, det blev ett helt spelmanslag. Här är min kraftfulla tolkning/version av polskan! Håll i er för nu kör vi!!

Roar mig att spela en polska efter Sven i Väse i dessa covid-19-tider

I dessa covid-19-tider försöker jag att roa mig så gått det går med mina fioler, så att jag inte tappar bort mitt spel helt och hållet nu när jag bara är hänvisad att spela med mig själv. Det kanske låter deppigt – men det är lätt att gräva ner sig å bli deppig nu när alla mina och andras engagemang och speltillfällen nu är inställda tillsvidare. Men för att liva upp mig och er andra som kikar på min blogg så bjuder jag här kommer en polska som jag hittade på YouTub efter spelmannen Sven Larsson i Väse. Väse ligger utanför Kristinehamn på väg mot Karlstad. Sven tillhör spelmän som spelar låtar från den östra delen av Värmland. Har även en inspelning med Per Saxholm med denna polska som jag spelar på detta inlägg. Såhär nedan har jag gjort ett lite arr. på låten efter Sven Larsson i Väse

 

 

 

 

 

Bilden ovan är Sven Larsson i Väse spelandes på sin fiol.

Polska efter Sven I Väse efter hans far Emil Larsson I Dalsskogen – detta är min tolkning av polskan.

Mina spelkompisar Per Saxholm Karlskoga och Lennart Gybrant Daglösen har träffat Sven många gånger. Så här nedan har Per Saxholm skickat lite om vad Per och Lennart  gjorde tillsammans med Sven. Finns i ett annat inlägg på min blogg datum V 17 22 april ” Folkmusik från hemmet i dessa covid-19-tider”.

 

Jo, Både Lennart o jag var många gånger till Sven Larsa. Ibland var vi tillsammans och låg över o ”spela beter” – ibland åkte vi var för sig, ibland på dagsturer ibland låg man över.

Sven hade mycket att berätta om sin hembygd och jag åkte ibland runt med honom och besökte olika ställen i Väse.  Han kom också till Brattfors o var med där, bl.a. vid begravningar av andra musikerkollegor (Nils-Owe Moberg från Jonsbyn t.ex.). Han kom även när vi hade musikarrangemang. Vi gjorde dessutom ett radioprogram en gång tillsammans med just Nils-Owe hemma i Jonsbyn, Lindfors tillsammans med Beng Borr från Brattfors, Sven o jag.  Nils-Owe var son till Måler-Gustaf i Jonsbyn som Lennart spelat mycket med.  Svens son Konrard hade ett radioprogram som hette: ”Hört i Hälga” där vi muciserade, och spelade gamla låtar. Kanske finns det kvar i Värmlandsradions arkiv någonstans?

Sven var även med vid ett spelmansmöte i Hembygdsgården i Karlskoga, då jag skjutsade honom dit. Har även en fiol som jag köpte av Sven, han gjorde fioler.

Så … nog har jag träffat Sven Larsa i Väse alltid!!   Spelar många av hans låtar, Lennart o jag spelar nog både samma o lite olika!

 

Här kommer ett YouTub-klipp på när Sven Larsson i Väse spelar den polskan som jag lärt mig från detta YouTub-klipp. Det är Bengt Lindroth som har filmat detta inlägg med Sven. Bengt Lindroth är musiker och spelman och är en utav medlemmarna i ”Skäggmanslaget”.. Bengt har på 1980 o 1990-talet filmat många Värmländska spelmän. Filmerna finns att se om man tar kontakt med någon från Värmlands Spelmansförbund.

 

Polska efter Sven I Väse ef hans far Emil Larsson I Dalsskogen, Sven spelar polska på sitt sätt.

Låt efter ”Spelman Glys” inställda musikträffar och evenemang

En måste ju ha lite kul hemma, nu när jag/vi alla inte kan träffas o spele!! Efter veckans rapporter från smittskyddsmyndigheten så har nu återigen alla mina inplanerade träffar med olika spelkompisar o träffar med MA 1 – gruppen ställts in – igen. Så jag fortsätter att lära mig nya låtar från östra Värmland av Per Saxholms och Lennart Gybrants inspelningar som jag har hemma på datorn. Kommer också att gräva lite djupare i Per Anderssons Närke-låtskatt från 1731 MA 1. De låtar ifrån östra Värmland o Närke som jag lärt mig, kommer jag att lägga ut på Facebook och på bloggen på min hemsida.

Här kommer en ”Hambopolska efter Spelman Glys”. Har lärt mig låten efter Per Saxholm. Här kommer min tolkning av Hambopolskan.

Har fått en sån roliger kommentar från spelmannen i Värmland Clas Hallgren. Hans skriver på Facebook på sin goa värmländska:                                                                        E hambopolske mä träflisor i r-va. En go bete!

Karl Axel Fahlström ”Glysen” född 12 feb. 1847 i Egeby Tysslinge församling död 16 januari 1928 jordfästes i Olaus Petris gravkapell. Glysen var en spelman som vandrade runt i Kilsbergen och livnärde sig mest på att sälja klockor.
Nedan ett citat från boken Spelman Glys och de andra av Thomas Eriksson Garphyttan sidan 100
”Glysen gjorde regelbundna vandringar upp till fem gånger varje år en fast rutt från Boängen utanför Ervalla i öster, via Närkes-Kil upp över Bocksboda till Viker. Vidare norr ut till Loka Brunn för att så småningom komma till Filipstad där han sedan vände på klacken. Undantagsvis kunde han göra avstickare till Mullhyttan samt Nora och Linde bergslager. Han gjorde sina klockaffärer, men hade föga intresse av ta  något arbete”.
Men spela dä kunde han!
Bilden till vänster är hämtad från en bok ”Spelman Glys” och de andra” av Thomas Eriksson Garphyttan.
Informationen om ”Glysen nedan har jag fått av Per Saxholm

Karl Fahlström som han hette kallades ”Glysen” för att han blev exalterad när han spelade ”Skams polska” och fick en stirrande blick.  I Loka och i Grythytte-trakten gick han under namnet ”Soter-Karl”. På sina vandringar låg han ofta över vid masugnskransar eller i kolarkojor. Så han blev ”svart som en sotare”.  Alla de äldre i Loka-trakten som jag träffat kallade honom för ”Soter-Karl”.  Men de visste om att han också kallades ”Glys”. I Kedjeåsen var det viktigt att säga ”Spelman Glys”.

 

Bilden ovan har fotograferats av Greta Adrian någon gång under Glysens sista levnads år.

Han fick ofta framträda när han besökte Loka Brunn. De lät bygga som en balustrad framför Stora Societeten där han satt och spelade. Han satt även vid det lilla lusthuset utanför Brunnskyrkan och spelade. Spelman Glys kunde också sitta efter vägkanten o spela, om det så föll sig.

Karl vandrade även genom skogarna in på Värmlandssidan; Kroppa härad alltså trakterna kring Gammelkroppa, Nykroppa och finnmarkerna i Storfors. Där sade de att när hans fiol ibland gick sönder, under vandringarna, så lappade han ihop fiolen – och den lät då ännu bättre!

Spelman Glys hade en stuga vid Torrvarpsund (mellan Loka o Grythyttan) där han stannade till mellan alla sina vandringar.

Många är det jag har träffat som berättat om Glysen för mig …

Så själva låten; den är efter Edvin Hammarbäck, Kedjeåsen, norra Karlskoga. Jag lärde mig den i tonåren av Edvin, som berättade om hur Spelman Glys ”geck ômkring bôrt i stugera”.

Glysen spelade såväl ”litte enklere beter” såväl som riktigt avancerade låtar. Dansmusik men också musik som han uppträdde med; låtar att lyssna på.

Man kan väl säga att det – sett till ytan – var ett ganska stort område han genomfor på sina vandringar.        Text. Per Saxholm Karlskoga

Tack Per för den intressanta informationen om Glysen jag fick av dig.

 

 

 

 

 

Ny folkmusik-CD från Öst Värmland med Per Saxholm

Här kommer en stor nyhet. I mitten av september/oktober 2020 – släppte Per Saxholm Karlskoga sin nya CD-skiva med gamla låtar från Östra Värmland. Skivan heter ”Litte å varje”.

På CD-omslaget ses spelman ”Glys” eller som han kallades ”Glysen”.

Skivan kan beställas på postorder från följande två länkar nedan:

Ginza.se

Lite å varje Per Saxholm CD 2020

ELLER

CDON

Lite å varje Per Saxholm CD 2020

 

Per Saxholm Foto Anders Norudde.

 

 

Skivan började spelas in hos Marcos Ciscar redan 2018. Tog tre år innan resultatet var klart och Kråktjärn tog sig an det hela.

Låtarna kommer från olika håll i Östvärmland med viss övervikt för den norra delen av Östvärmland.

Med skivan följer berättande text som ger en presentation av låtarna och deras ursprung.

Kanske är skivan en av de första av sitt slag som innehåller låtar såväl efter Lejsme-Per som efter Spelman Glys.

Skivan förhåller sig såväl till Östvärmland som till dess gränstrakter i Bergslagen. Presentasionstexten ovan har Per Saxholm skrivit.

 

Recension av Per Saxholms nya CD i musikmagasinet ”Lira”.

 

Per Saxholm bad mig lägga ut dessa två låtar som jag har tolkat på mitt sätt.

Här kommer det två låtar som jag (Ulf Karlsson) har lärt mig utav Per Saxholm. Låtarna är ifrån norra Karlskoga närmare bestämt från Kedjeåsen. Det är mina versioner av dessa två låtar ifrån Kedjeåsen. Håll tillgodo.

1.

 

Marsch-polkan efter ”Johan i Gata” är en Kedjeåsen-låt. Gata ligger söder om Hållsjöhyttesjön ”Hôrssjön” och Johan Hammarbäck var då fiolspelare. Marschpolkan kallades för ”Enkelörnen”. Enkelörnen spelades också av Uno Erhage Lonnhyttan och hans far Gustaf Eriksson – alltså av Stôlphagspôjkera, som spelmännen från Stolphagen kallade sig för. Denna text är skriven av Per Saxholm.

2.

Vals efter Edvin Hammarbäck Kedjeåsen.

Nu är jag åter på plats efter jobb med annat i 6 mån

Åter på plats vid datorn efter 6 månader med jobb på annan ort. Alla spelningar som var inbokade i vår, sommar o hösten är inställda p.g.a. av covid-19. Tråkigt! Men jag får se vad jag kan hitta på.

Har fåt en massa uppdateringar på datorn som gjorde at jag fick lära om mig musikstudion. Nu har jag lär mig att hantera studion så där så jag är nöj. Så här kommer et smakprov påp en polska ifrån Värmlan i Svanskog efter Johan Skar. Håll tillgodo!