En liten summering av mitt till stånd nu efter 5 månaders väntan på att få operera mitt ljumskbrock på höger sida.

 

Så började det

Det har varit en lång process med vår svenska sjukvård från det att brocket uppkommit tills brock nu äntligen är opererat. Efter lång tid med covid-19 som startade 26/1-2024 med påföljande post-Covid i 6 månader för tredje året i rad med hosta, råkar jag hosta till mig ett ljumskbrock den 3/4-2024. Viste inte vad det var för något och tog därmed kontakt med min vårdcentralen i Tybble.

 

Här kommer lisan över alla kontakter jag haft med sjukvården i Region Örebro län.

3/4 Hostade till mig Brocket. Tog kontakt med TybbleVårdcentral (Tvc) Läkarte ringer upp mig men inget besök.

11/4 tog kontakt med Tvc tidsbeställningen läkarbesök för att få en bedömning av vc-doktor som ska remitera mig till USÖ för vidare bedömning. Inget händer.

15/ 4tog kontakt med Tvc tidsbeställningen läkarbesök för att få en bedömning av vc-doktor som ska remitera mig till USÖ för vidare bedömning. Inget händer.

30/4 Ringer upp Tvc vill få en läkartid för bedömning och remis vidare

30/4 Tvc ringer upp får en läkartid

3/5 Tvc ringer upp sköterska. tiderna för läkarbesöket har dribblats bort.

16/5 läkarbesök på Tybblkevårdcentral bedömning brock, remiss till Brockcenter i Karlskoga

28/5 Akut färd till Norrtälje akuten. Kunde inte resa mig ur sängen p.g.a. smärtorna fån brocket. De la rätt brock och jag fick åka till Tomta.

10/6 Läkarbesök och bedömning på Karlskoga- Lasarett “Brockcenter”

29/6 Besöka USÖ Örebro för bedömning av mitt tidigare pungbrock , haft sen jag var 16 år, för att se om det ligger i vägen för det nya ljumskbrocket jag fått. Detta inför operation av mitt ljumskbrock.

7/8 till Karlskoga-Lasarett Brockcenter bedömning inför operation.

22/8 Kallelse till 1:a Operation av mitt brock. Smärtan tilltar mer och mer i brocket och mage tarmar. har svårt med tarmtömningen vilket inte gör smärtan mindre. Efter 5 timmar sittande på Brockcenter fick jag meddelandet att min operation ställts in. Fick förklarat för mig att jag var uppsatt på en eventuell tid nu när sjukvården går på sommarscheman. Bara att acceptera och åka till Tomta. Ny kallelse kommer. Nu har vården äntligen förstått att jag har ont och har svårt att fungera i vardagen. Jag fick ett tips om att jag kunde kräva reseersättning från vården från Grisslehamn/Tomta till Örebro för inställd operation. Så när du kommer den 9/9 så fråga efter en blankett i receptionen, fyll i den och skicka in till Eklundavägen i Örebro

9/9 Kallelse till ny operation Brockcenter Karlskoga lasarett. Nu ringde jag och frågade om jag hade en kanske tid eller en riktigt skarp tid? Brockcenter bedyrade att jag hade en skarp operationstid den 9/9 kl.10:00.

 

Operationsdagen och förberedelser

Upp tidigt 06:30 för att duscha och tvätta mig med special tvål och schampo inför operationen idag.fick endast dricka vatten eller The, Kaffe.  Buss från Örebro kl. 07.57 till Karlskoga med två byten. Nu var jag på Karlskoga Lasarett och “Dagkirurgin” efter alla turer. Det verkar som jag ska operera mig denna dagen. Läkaren som ska operera mig tog emot mig, undersökte mig med ultraljud och ritade på mig var ingreppet skulle göras. Full rulle var det på operationsavdelningen! 11.30 blev jag ombedd att byta om, väntan en timme innan jag skulle förberedas för operation. Trassel med att hitta en ven som ville samarbeta med sjuksköterskan som började pyssla med mig. Hon var en erfaren sjuksköterska som hade sina knep för att överlista mina vener som inte var så samarbetsvilliga. Sen blev jag rakad i skrevet där ljumskbrocket  skulle opereras. Sen kom narkosläkaren och en sjuksköterska som skulle lägga en lokalbedövning där ingreppet skulle göras. Jag fick lite lugnande medel som gjorde mig hög i några minuter där du inte brydde dig om vad läkaren och sjuksköterska gjorde med mig. Det var då jag fick reda på att titthålsoperationen hade de skrotat. Narkosläkaren såg förvånad ut och undrade om jag ville träffa läkaren som skulle operera mig. Men jag sa att jag litar på att ni väljer rätt operationsteknik utifrån mitt ljumsbrock. Det som förvånade mig var att jag fick en operations tid där den läkaren som skulle operera mig var specialist på titthålsoperationer. Det var väldigt viktigt enl. tidsbokaren. Vad jag inte förstod då var att det tillstött komplikationer med mitt ljumskbrock. Det fick jag reda på strax efter uppvaknandet efter operationen.

Dax att rulla in i operationssalen

Nu var jag klar för operation! Då kom två glada sjuksköterskor, en ordinarie och en som var elev. De hade mycket humor och jag skrattade så att det gjorde ont i brocket. Innan de körde in mig i operationssalen hade de glömt att fråga mig om jag tömt blåsan. Det gjorde jag vid halv tolv-tiden och jag kände inget behov av det. men de vände på sängen och körde mig till en toa. Av med slangar, sladdar m.m och sen in på toa – där hände ingenting! De får ta lite rast tänkte jag och klämde på – men det kom inte ens luft. Ner i sängen och på med alla sladdar och slangar m.m. o ett nytt försök att komma in på operationssalen. Jag hade fått både lugnande och morfin mot smärtan jag hade, så jag började slumra till lite. Då pep det i min övervakare som tyckte att jag andades för dåligt och alla kom rusandes till mig. Jag var väldigt avslappnad. Sen började en operationssköterskan på att prata med mig och ställa frågor. Jag svarade snällt på frågorna. Därefter fick jag syrgas av sjuksköterske-eleven. För att syre sätta mig ordentligt innan jag slocknade. Två timmar senare vaknade jag upp på uppvaket där en sjuksköterska hälsade mig välkommen tillbaks efter operationen. Jag frågade vad klockan var 15:30. Så två timmar tog operationen, kunde jag räkna ut i mitt just då dimma tillstånd. Senare fick jag reda på att operationen tagit längre tid än beräknat p.g.a. komplikationer som tillstött. Läkaren fick ta bort en massa bindväv som börjat växa i hålet där mina tarmar brukade puta ut. Inte konstigt att jag hade fått ont! Fick ett kort utskrivnings-samtal med läkaren som gjorde operationen. Läkaren bekräftade att det blivit komplikationer. Saft, vatten och nyponsoppa stod på uppvaknings-menyn. Tillslut fick jag en macka som jag njöt av länge tillsammans med The och saft. Lycka! Nu börjar rehabiliteringen.

REHAB-literingen börjar

Kl. 16:30 En sak är att ligga, en annan sak är att försöka ta sig upp ur sängen efter en två timmar lång operation. Börjar bli klarare i huvudet och får hjälp att försöka resa mig ur sängen. Det är först nu som jag känner var de har varit inne i mig och karvat. Det gör fruktansvärt ont i såret och inne i magen. Helt plötsligt har du inte längre någon kraft i kroppen. Beroende av stöd och hjälp krävs för allt du ska göra.  Tur jag har stor erfarenhet av rehab-träning. Jag ska ju åka hem ikväll. Upp på benen och gå med hjälp till omklädningsrummet där jag bytte om. Där säger sjuksköterska att jag ska klä på mig. Klä på mig? Intill mig stod två gubbar och slet så svetten lackadde för att få på sig sina kläder. Med mycket skratt och skämt så lyckade vi alla tre få på oss kläderna, iallafall så att det skylde våra ädla delar. Sen lufsade vi ut klädda som tre luffare i korridoren där vi senare skulle få våra tider för sjukresan hem.

Resan hem

Jag fick min resa hem till Örebro 18:20. Innan skulle jag hämta ut ett recept på smärtstillande. Apoteket var öppet till 19:00, så det skulle jag hinna. Jag missbedömde min kapacitet att kunna ta mig fram i korridorerna till apoteket. Med snigelfart och hålla mig i väggarna gled jag sakta fram i korridoren. Med 10 minuters marginal gled jag in på apoteket och handlade det jag skulle. Bussarna gick strax utanför apoteket och det var ingen buss framkörd, som jag såg. Efter en stund kom en kille fram och ropade OLF! Det måste vara jag! Jag fick mig en sväng ner till Degerfors innan där en farbror bodde innan bussen vände mot Örebro. Ni kan inte ana hur det känns att åka i en skumpig buss nyopererad och ont som fan i operationssåret trots smärtlindrande medicin. Vart enda gupp gjorde ont. Satt och höll i mig för att dämpa guppen. Väl hemma i Örebro tog Kerstin emot mig och ledde mig in på gården. Är så tacksam för att få hjälp med bärandet av ryggsäck sista biten in. Nu är jag hemma!!

Hemma

Väl hemma så började jag reflektera det som hänt. Jag är så tacksam för den vård jag fått. Väl inne på operation så gick allt så smidigt. Vilka fantastiska människor vi har som jobbar i vården. Är så tacksam för den Svenska vården som jag vill ska vara tillgänglig för alla! Då menar jag alla – inte som Ulf Kristersson sa ” Vården ska vara tillgänglig för all men bara för de som kan betala för sig har förkörsrätt i operationsköerna!” Ungefär så var innehållet i det Ulf Kr. sa om vården idag 10/9 när Riksdagen öppnades. Jag tycker att våra politiker ska börja diskutera om vad deras partier har för politiska ideologier. Det blir mer tydligt för oss svenskar och våra nysvenska invandrare att förstå om vi ska få bekosta vården/försäkringar själva för att överhuvudtaget få hjälp när vi väl behöver hjälp! Denna högervridna politik gynnar bara höginkomsttagarna. Alla andra får tjata sig fram för att få en plats i operationskön och de som inte orkar tjata får ingen hjälp. Jag vara nära att ge upp min kamp att få hjälp. Nu bor jag med en fru som kan systemet om vad du ska säja, när det ska säjas till vården, vem du ska ringa osv. De som inte kan systemet blir sittandes hemma med sina krämpor, trots att de betalt skatt för vår sjukvård m.m. i ett helt arbetsliv. Det är inte vård för alla! Känner mig priviligerad ändå!!

Nu har jag skrivit av mig mina upplevelser och kan nu gå vidare!

Många har hört av sig till mig, vänner som jag inte har så mycket kontakt med. så det känns bra att veta att det finns vänner i nöden! De räknas också som dina nära vänner.

Bakslag och ambulans till akuten

11/9 onsdag fick akut åka med ambulans in till akuten på USÖ i Örebro tidigt på morgonen. Jag hade en smärta som var outhärdlig. Kunde knappt röra på mig, sätta mig på en stol eller lägga mig i en säng utan hjälp. Sen skulle jag upp ifrån stolen och sängen. hade ont på höger sidafrån höftbenet på högersida och sen en halvmåne neråt och uppåt. Svetten rann och tårarna sprutade och jag fick panik. jag hade bara fått med mig Alvedon hem som smärtstillande. Ambulanspersonalen satte in infar och jag fick morfin som lugnande. Efter en stund kunde jag röra på mig lite mer. Jag fick åka med till USÖ-akuten för utredning vad som hänt.

Efter många prover, röngen och läkarkontakter hittade de inga fel, förutom att smärtan satt kvar för mig. Akut-personalen tog kontakt med min läkare i Karlskoga som opererade mig. Han sa att kan vara nervsmärtor. och under operationen kan läkaren ha kommit åt en nerv som han kapat. Så nu fick jag med mig hem något Rävgift Oxycontin som skulle dämpa smärtan. Det var ett syntetiskt morfin som skulle vara bra. Jag skulle fortsätta äta Alvedonen. Smärtan försvann – men jag mådde skit av morfinet och det kändes konstigt i huvudet. Men jag kunde sova bättre på nätterna och jag kunde börja gå och röra på mig med hjälp av kryckor. Men det var f.f. svårt att sätta mig på en stol, lägga mig i en säng, gå upp och nedför trappor osv. Jag hade fortfarande heller inte fått fart på magen efter operationen, inga toa besök sen söndagsmorgonen 8/9. mer text kommer

Oxynorm

Lite kommentarer nedan från gamla och nya vänner

Lite musik till kommentarerna: Vals efter Gustav på Hefalle Linnebäck “Prins Oskar”

 

Valsen har jag lärt mig av Per Saxholm

• Härligt att operationen är över Uffe….hur känns det idag? Oj oj oj… vilken himla tur att det ändå gått så bra utifrån det du beskriver! Ja det är tydligt ..,, man måste stå på sig för att få hjälp om man är en sån som ser ut att må ganska bra! Sån tur att ni är ett så bra team – du och Kerstin!!! Träffas gärna över en hämtmatslunch hemma hos er… hör av dig när du mår så pass att du orkar. Sköt om dig ordentligt Kesti Omne

 

• Så skönt att det blev av nu!
  Hoppas på snabb återhämtning och en pigg och bra höst. Allt gott! 🍂 Chatrin Edblad