Kategoriarkiv: Vals

Utökad artikel om den svenska säckpipan i “Stämning” 2024

Publicerat av
Svara

Mina tre säckpipor

 

Säckpipans återkomst från museets dammiga vrår.

1943 gav Nordiska museet i Stockholm ut en licentiat-avhandling, “Säckpipan i Sverige”, av etnologen Mats Rehnberg (1915–1984). Rehnberg hade 1937 hittat de första tecknen på en svensk säckpipetradition via ett ord i dalmålet [1]. Senare, under en evakuering av Nordiska museets samlingar 1939, föll några underliga och väldigt torra säckpipor ur en låda.

Mats Rehnberg som ville veta mer om den svenska säckpipetraditionen besökte och intervjuade den då siste kände levande säckpiparen Gudmunds Nils Larsson från Ilbäcken i Dala-Järna. Musikläraren Ture Gudmundsson (1908–1979) hade inspirerats av Rehnbergs avhandling till att bygga en säckpipa, men Ture upptäckte att han behövde mer teknisk information för sitt bygge. För att få veta mer om säckpipan besökte också han Gudmunds Nils Larsson. Med sin nya information om säckpipan lyckades Ture bygga ett spelbart instrument [2]. 1948 spelade Ture in två låtar på sin säckpipa för Sveriges Radio. Låtarna var en visa, “När barnen mister mor och far”, och en brudmarsch efter säckpiparen Nedergårds Lars Olsson (1813–1895). Under 35 år var det den enda inspelningen som fanns av svensk säckpipa.

[1] Verbet ‘dråmba’ i betydelsen att hålla en baston till en melodi (på dragspel)

[2] Dock inte i samma tonart eller skala som svenska säckpipor idag.

Ovanstående information inhämtat från Olle Gällmos hemsida: Till Olle Gällmos hemsida.

 

1978 – 1979 var det tre herrar som slog sina kloka huvuden ihop och satte som mål att återskapa den svenska säckpipetraditionen. De tre herrarna var Gunnar Ternhag, etnolog vid Dalarnas museum, Leif Eriksson, byggare, sågverksarbetare och möbelsnickare från Insjön och spelmannen Per Gudmundsson från Rättvik. Dessa herrar fick i uppdrag av Gunnar Ternhag vid Dalarnas museum att utveckla ett spelbart instrument. Instrumentet de tog fram var en kompromiss mellan de ca ett dussin, bevarade säckpipor som fanns att tillgå i svenska museer. Målet var att få en fungerande svensk säckpipa som gick att spela på ihop med andra instrument. Leif Eriksson började sen att serietillverka säckpipan. Det var så återupplivandet på riktigt startade ca 1979–1980.

Bild till höger: I augusti 1980 fotograferade jag Per Gudmundsson på en konsert utanför Rättvik. Där spelade Per Gudmundsson på en svensk säckpipa tillverkad av Leif Eriksson. Det var där och då som den svenska säckpipstraditionen började ta fart!

 

1981 Anders Norudde (då Stake) började spela säckpipa och inspirerade mig

1981 var en tid innan mobilen blev var mans egendom och då telefonerna stod där de stod. Jag och Anders spelade fiol rätt mycket ihop och via telefonen spelade vi upp olika låtar för varandra, som vi ville att den andre skulle lära sig. Anders var på den tiden inte så pratsam och informativ. Men en natt, sommaren 1981, ringde Anders till mig, klockan var nog halv två på natten och jag skulle upp klockan sex och jobba. När jag lyfte på luren hördes ett vrål och ett pipande och skrikande! Sen hördes det något jag kunde urskilja som någon slags melodi. Anders ville på detta överraskande sätt berätta för mig att han fått hem säckpipan som Leif Eriksson byggt till honom och som Anders nu lyckats klämma några obegripliga toner ur. Det var en chock för mig när jag lyfte luren och fick höra oväsendet från säckpipan! Att jag inte dog på kuppen var ett under! Ändå började mina tankar att snurra om att skaffa mig ett ytterligare instrument än fiolen.

Bild nedan Ulf och Anders spelar i Järna 1988. Fotograf Per-Ulf Allmo

 

1982 Min första svenska säckpipa från Leif Eriksson Insjön inhandlad  

Ett år senare efter chocken med säckpipan i telefonen, hade jag stukat foten ordentligt efter en orienteringstävling. Kryckorna blev nu min bästa vän i en och en halv månad. Efter en månad på kryckor var jag less och ville ha något annat att göra så jag ringde Leif Eriksson och beställde en säckpipa. Anders hade lyckats så ett frö i min hjärna att börja spela säckpipa. Då visste jag inte vad det innebar att ”bli med en säckpipa”. Hade jag vetat det jag vet idag om den svenska säckpipan så hade jag nog valt ett annat instrument.

Säckpipan kom med posten från Leif Eriksson i ett paket med en hög E-bordun och en spelpipa som var stämd i A-moll samt med ett tonomfång på spelpipan som var en oktav (8-toner) att hålla sig till. Ett litet häfte följde med säckpipan. I häftet fanns att läsa lite historik om säckpipan, lite hur man vårdar säcken, hur man tillverkar rören, hur man stämmer rören, hur man spelar på säckpipan samt noter på fyra låtar som fungerar att spela på säckpipan. En nybyggd svensk säckpipa och ett litet medföljande faktahäfte i ett paket som kom med posten, så såg förutsättningarna ut för att lära sig spela säckpipa för den som beställde en svensk säckpipa ifrån Leif Eriksson. Jag tänkte på Anders som hade spelat säckpipa i ett år – jag får lära mig av alla hans misstag och framgångar!

Att spela säckpipa är inte bara att spela låtar, nej mycket tid går åt till att lära sig tillverka nya rör, stämma spelpipan tillsammans med bordunen, vård av säcken, mm. Allt detta lärde jag mig av Anders. Jag lånade LP-skivor, kassettband där det spelades på olika säckpipor från Europa. Genom att lyssna på hur andra spelade kunde jag lära mig hur jag ska rytmisera låtarna på säckpipans spelpipa. Att äga en säckpipa, det är som att få barn, det är ett ständigt pyssel för att säckpipan ska fungera och må bra. Efter ett par månader hade jag lyckats lära mig spela 5 låtar. Så nu var det dags att ge sig ut och spela på dansgolven och Oktoberstämman i Uppsala 1982 var första gången jag spelade till dans på min svenska säckpipa. Min tanke var att nu ska dansarna få vänja sig vid att lyssna och dansa till en svensk säckpipa. Sagt och gjort, jag fick spela låtarna länge och väl för jag kunde ju bara 5 låtar och några av låtarna spelade jag en gång till. Uppmärksamheten var stor, så efter dansspelningen samlades folket och ville ställa frågor om det märkliga instrumentet. Min erfarenhet säger mig att – antingen älskar du säckpipan eller också hatar du säckpipan. Det är vad många säger när jag när träffar folk ute på spelningar.

 

Ny repertoar som passar den svenska säckpipan

Nu började det snurra på med säckpipan. Anders och jag åkte runt på olika ställen och berättade om den svenska säckpipan både från scener och i radion. För att hitta låtar som passar den svenska säckpipan var det för det första bara att gå igenom hela vår repertoar som vi spelade på fiolen, leta i notböcker, notsamlingar, skivor, kassett-inspelningar. Vissa låtar fick jag göra om så att de skulle passa säckpipans tonomfång. Jag hade dåligt med valser så jag komponerade en vals som jag kallade för ”Ljuvliga valsen”, den finns med i det senaste nothäftet från ÖLFM. Det gällde att vara kreativ. Ljuvliga valsen blev sen en jingel till ett folkmusikprogram i lokalradion. Låten Ljuvliga valsen spelades flera gånger om dagen i ett antal år. Tyvärr visste jag på den tiden inte vad STIM var för något! Så jag anmälde låten till STIM först långt senare.

Låt “Ljuvliga valsen” av Ulf Karlsson

 

Sjöviks folkhögskola

Hösten 1981 fick jag och alla andra som köpt en säckpipa av Leif Eriksson en inbjudan till Sjöviks folkhögskola. Det skulle bli Workshop där under en fredag – söndag. Vi var ungefär 20–25 personer som ägde en svensk säckpipa 1981 och de allra flesta kom till helgen på Sjövik.

Bild nedan “En koffert med reparations och rörtillverknings prylar” – Det är vad en säckpipsblåsare alltid måste ha med sig när han/hon är ute och spelar.

Kursledare var så klart Per Gudmundsson och Leif Eriksson. Där utbyttes olika erfarenheter och misstag. Det tipsades om hur man skulle göra nya rörblad till spelpipan och bordunen. Vi fick ta del av nya låtar som gick att spela på den svenska säckpipan. Vi fick tips om hur man skulle täta säcken och olika recept på tätningar. Tätningarna kunde innehålla honung, sadeltvål och vatten. Det sista vi gjorde vara att alla tillsammans spelade låten ”När barnen mister mor och far” inför SVT. Det finns inte ord att beskriva hur det lät! Tänk er 20-25 personer som håller på att lära sig spela säckpipa och som ska spela tillsammans! Jag kan bara konstatera att säckpipan är ett soloinstrument, iallafall på den tiden. Workshopen återkom sen varje år. Idag lever dessa träffar kvar, fast då kallas de för ”Pösuträffar” och håller till i Gagnef under en sommarhelg i början av juli.

 

Nya hål i spelpipan

Det ständiga arbetet med att hitta låtar att spela på säckpipan fortsätter. Jag lärde mig mer och mer att stämma röret och att temperera skalan genom att jag flytta på lindningen och att använda bivax. Anders som är en påhittig person kom på att om vi borrar ett nytt hål över C:et så får vi en dur-skala. Då kan vi spela låtar i A-dur och A-moll, men inte samtidigt. Men bara genom att vi lärde oss att täppa till C:et eller Ciss:et med bivax så öppnade sig plötsligt en ny värld för oss med låtar som gick att spela på den svenska säckpipan. Senare borrade vi hej vilt på våra spelpipor. Vi borrade upp ett nytt hål för G och ett nytt hål för lillfingret till låga E samt skapade en liten förlängning på spelpipan med ett sugrör från MacDonalds. Detta för att få till ett lågt D. Helt plötsligt hade spelpipan 9 toner på sin skala. Det fungerade bra!

Jag beställde ytterligare en säckpipa från Leif Eriksson men nu med dubbla borduner en A-bordun och en låg E-bordun för att ha lite att variera med. Tyvärr blev säcken med dubbla borduner krävande att spela på så jag gick mer och mer över till att bara spela med den låga E-bordunen eller A-bordunen. Anders och jag fortsatte filandet och borrandet för att temperera våra spelpipor så att vi kunde spela tillsammans med andra instrument. Och vi fortsatte att sprida kunskapen om den svenska säckpipan.

Bild nedan 3 generationers spelrör till den svenska säckpipan. Från Vänster: Svensk bladvass, Spansk bladvass och Kolfiberrör.

1983 släpptes en Lp-skiva med Per Gudmundsson, medverkande var Agneta Stolpe, Magnus och Ola Bäckström, Jan Winter, samt Erik och Ingrid Ingels. Den första skivan med säckpipa var ett faktum. Lp – skiva med Per Gudmundssen med vänner

 

Blå Bergens Borduner startar maj 1984

Att spela svensk säckpipa i en grupp är en stor utmaning, framför allt tålamodsprövande för både spelmän och publik. I maj 1984, vid sjön Ölen i Anders stuga ”Ölbacken”, startade gruppen ”Pôsblåsera” med Ulf Karlsson, Anders Norudde och Göran ”Freddy” Fredriksson. Vi tre i ”Pôsblåsera” hade fått förfrågan om att göra ett 30 minuters långt Radioprogram i lokalradion om den svenska säckpipan med Bo Hazell som programledare.

Bild nedan: Pösblåseras 1:a spelning i Göteborg på Allégården.

Pôsblåsera hade som målsättning ”att kunna spela svensk säckpipa tillsammans med andra olika instrument”. Från början var det fiol, hardingfela, säckpipa, grekisk bouzouki, gitarr och olika blåsinstrument som vi spelade på. Gruppen bytte senare namn till Blå Bergens Borduner (BBB). Från 1987 var vi fyra personer i BBB då Stefan Ekedahl kom till på cello och tvärflöjt.

Blå Bergens Borduner har spelat in 2st. CD-skivor, 1991 och 2015. Båda skivorna har blivit nominerade, den första nominerad till en Grammis och den andra blev Manifestnominerad. Det var en rolig upplevelse att få finnas på plats på galorna i direktsändning och frottera sig med kändis-Sverige. CD-skivorna finns till lyssning på Spotify och YouTube. Bild till höger: Blå Bergens Borduners senaste CD-skiva “Inga Kônstiheter”.

 

 

1989 – Nya säckpipstillverkare med nya idéer dyker upp

1989 i Ransäter träffade jag en ny säckpipstillverkare som slagit sig ner i Sverige. Han heter Alban Faust och kommer från Tyskland. Alban hade bosatt sig i Dalsland där han har sin bostad och verkstad. Albans säckpipor var vackra och jag föll direkt för hans fina säckpipor!

Bild nedan: Alban Faust

Grunden var den samma som Leif Erikssons pipa, men Alban hade förfinat den svenska säckpipan. Alban byggde med ädelträ som var hårdare än björk och en mundocka med en backventill som fungerade bättre än mundockan på Leifs pipor. Alban levererade också spelpipan med hål för tonerna C och Ciss samt med ett tumhål på undersidan på spelpipan att tas med höger tumme för tonen G. Stämhålet för låga E på spelpipan hade flyttats upp så att du kunde använda lillfingret på högerhanden för att ta ett D eller Diss beroende på vad du spelade för låt. Det var precis det Anders och jag höll på med tidigare med Leifs pipor. Ett nytt tänk för att kunna spela fler toner på säckpipan samt spela i andra tonarter hade fötts! Men det som fick mig att beställa en Albanpipa var de nya rörbladen. Rörbladsämnena var importerade från Spanien. Rörbladsämnena från Spanien var hårdare än den svenska bladvassen och skulle enligt Alban hålla längre. Sen hade Alban ett annat tänk om hur man skär ut tungan i rörbladet. Alban skär ut tungan (som ska vibrera) genom att börja vid knäleden på rörbladet. Det gjorde att spelpipan och bordunen blev mer stabila i stämningen. Jag beställde en ny säckpipa av Alban Faust i Ransäter 1989. När jag fått min Alban-pipa så upptäckte jag att skalan inte var tempererad. Men det visste jag hur jag skulle råda bot på. Fram med lilla filen och fila upp hålen så jag sen kunde stämma varje enskilt hål med bivax. Det var en miss som Alban senare tog på sig. Alban hade bara spelat för sig själv på pipan och inte tillsammans med andra instrument. Det var kul att få lära en säckpipsbyggare lite från Anders och mina tidigare erfarenheter när det gäller samspelet med säckpipa och andra instrument.

Bild nedan: Ulf:s bäljblåsta Alban Faust pipa.

Alban fortsatte att utveckla den svenska säckpipan genom att tillverka bäljblåsta säckpipor, dvs att använda en pump i stället för att blåsa i mundockan. En dag ringde Alban mig och undrade om jag ville prova att konvertera min Albanpipa till att bli bäljblåst. Jag tackade ja till erbjudandet och skickade i väg min pipa till Alban. Idéen hade Alban fått från bl.a. de irländska säckpiporna. Rörbladen blir då mer stabila och håller stämningen bättre. När du blåser in din utandningsluft i säcken i mundockan så är luften väldigt fuktig. Men om du pumpar in luften så är det den luftfuktighet som råder i rummet som du pumpar in. Det blev för mig en ny utmaning att lära om från att blåsa i mundocka till att pumpa in luften. Det tog mig fyra månader innan jag var bekväm igen med att få ihop tekniken med pumpandet och speltekniken. Men fortfarande levde problemen med rörbladen kvar, att stämningen ibland trasslade. Det har dock blivit mycket bättre, att gå från svensk bladvass som växer i våra insjöar och som är mjukare till att importera bladvass från Spanien som är hårdare.

De första Riksspelmännen på svensk säckpipa

Anders Norudde blev tillsammans med Bengt Sundberg de första Riksspelmännen på svensk säckpipa i Ransäter 1989. Jag spelade också upp i Ransäter 1989. Pratade med Bengt Linderoth som bl.a. satt i Zornjuryn detta året. Och han sa till mig att de tyckte jag missade. Jag svarade att jag missade inget i uppspelningen utan alla drillar m.m. satt där de skulle.  Sen tog det 20 innan jag gav mig på att spela upp för att bli Riksspelman. Jag beställde en ny säckpipa i Ransäter 1989 av Alban faust

 

1990 ”Säckpipan i Norden”

1990 kom det ut en bok om den svenska säckpipan ”Säckpipan i Norden” författare Per-Ulf Allmo. Boken är alla säckpipsspelares bibel. För er som vill veta mera om den svenska säckpipan kan ni säkert fråga om boken på biblioteket.

 

1998 – Ny säckpipstillverkare med nya idéer i Rimbo

Under åren med alla dessa rörblad som är ett levande material så har det experimenterats hej vilt i stugorna med att få till ett plaströr som fungerar i den svenska säckpipan. Man kunde köpa rörblad av plast ifrån USA till den svenska säckpipan, men de fungerade inte så bra. Det fanns personer som experimenterade här i Sverige, men det blev inte heller så bra. Det största bekymret var att plaströren lät illa. 1998 kom det en ny säckpipstillverkare, Max Persson, som idag bor i Rimbo i Roslagen. Max hade hittat ett sätt att tillverka rörblad som låter bra.

Max Persson började tillverka svensk säckpipa 1998 och har fortsatt att förnya och förbättra instrumentet sedan dess vilket resulterat i ett lättspelat och lättskött instrument som kan spelas i flera olika tonarter. Max säckpipor är gjorda utifrån hans egen design och mått, en utveckling baserad på den traditionella svenska säckpipans design. Med användning av moderna material och arbetstekniker skapade Max en mycket stabil kolfiberrörsbalanserande funktion och ljud för att nå det uttrycksfulla och naturliga ljudet av den svenska säckpipan. Informationen i kursivtext är från Max Perssons hemsida. https://maxbagpipes.

 

Jag blev Riksspelman 2009 i Karlstad

2009 skulle Zornuppspelningarna hålla till i Karlstad. Jag hade tidigare spelat upp för Zornmärket 1989 och nu när jag 20 år senare spelade upp igen blev jag den sjätte riksspelmannen på svensk säckpipa. Det jag kommer ihåg från uppspelningen i Karlstad, i juni 2009, var att jag var väldigt taggad eftersom det var 20 år sedan jag spelade upp senast på säckpipan. Ingen nervositet, jag hade bestämt mig för att det var en mycket unik liten publik som jag skulle in och göra en konsert för.

Jag var avslappnad och glad, vilket smittade av sig på de jurymedlemmar som lyssnade på mig. Det var görsköj att spela upp och försöka locka fram ett leende från den svårflörtade juryn! Att nu få titulera mig som Riksspelman betyder att jag nått ett mål med min musik på den svenska säckpipan. Jag har fått en kvalitetsstämpel på mitt sätt att spela den musik som jag älskar. Min säckpipbyggare Alban Faust spelade också upp i Karlstad och blev den sjunde riksspelmannen. Alban spelade upp några dagar senare än vad jag gjorde.

 

          

2024 Väntar på min nya svenska säckpipa

Jag har nu beställt en säckpipa av Max Persson i Rimbo, men har inte fått hem pipan ännu. Det är långleveranstid på pipan, över 2 år. Jag lade 2022 in min beställning på en säckpipa med bäljblåsning och med två spelpipor med kolfiberrör som rörblad som går att spela i tonarterna A och E samt i G och D. Jag kommer att få min säckpipa i slutet av sommaren 2024.

Tänk vilken utveckling av den svenska säckpipan har genomgått och som jag fått vara en del av. Från mitt inköp och1982 på min första svenska Leif Erikssson-säckpipa till nu idag 2024! Max Perssons säckpipa har många av de funktioner som Anders och jag m.fl. skapade på 80- och 90-talet men då med de rörblad som var mjukare och fuktkänsligare. Nu är det andra material i rörbladen.

Den svenska säckpipan lever idag och finns nu som ett självklart instrument inom folkmusiken. Ska bli kul att se vart utvecklingen tar vägen längre fram! Den som lever får se!!

Låt Marsch efter “BjörnSkytten”.

Spelträff med GammaldansGänget hemma hos Pehr Falkenström i Svinnersta

Publicerat av
Svara

Pehr Falkenström , Jan-Anders och jag bestämde oss för att träffas och plocka fram lite mer låtar till GammaldansGänget. Vi är nu fem stycken Pehr, Jan-Anders, Cecillia, Staffan och jag. Vi ska spela i Ransäter nu i år och håller nu på att preparera arrangören för att vi ska få några bokade speltider under Ransätersstämman 2024.

Jag åkte och hämtade Jan-Anders ute i Latorp. Blev bjuden på gokaffé det vill säga äkta kokkaffe som är kokad på vedspisen. Bättre kan det inte bli. Sen drog vi iväg över slätta mot Svinnersta. Vi träffades i Kapellet där Pehr eldade i kaminen. Mysigt! Vi drog igång direkt med att plocka fram låtar till gänget. Inget problem att hitta låtar, utan problemet är bara att begränsa oss i låtvalen. Jag spelade in för fullt så at jag kunde skicka låtarna till de andra som inte var med. Vi fikade och spelade en stund till innan vi 19:00 skiljdes åt.

 

Vi hade ett telefon möte tillsammans med Cecilia och Staffan. Vi gjorde upp lite olika arbetsfördelningar se nedan:

– Vi ska försöka träffas alla fem torsdagen den 7 mars hemma hos Cissi. Tiden är ännu inte satt.
– Sen har vi bokat en tid för spel och fix med låtar torsdagen den 21 mars för de som kan.
– Jag tog på mig att skicka ut de nya och gamla låtarna, samt att uppdatera låtlistan.
– Pehr lovade att ta kontakt med Dan Olsson alt. Pelle Schunesson ang. tider som vi kan spela på i Västra logen och Norra logen. Pehr – kolla med Dan Olsson om det finns möjlighet att slippa betala inträde om vi spelar mycket under Ransätersstämman. Ett rimligt krav tycker jag. Jag kan gärna tänka mig spela i gropen också som en avslutning på helgen i Ransäter. Hälsa från mig. Vi gick samma ungdomskurs i Ransäter 1978-79.
– Om vi känner för att träffas någon mer gång förutom dessa två datum som vi redan har bokat så är jag gärna på med kort varsel.
– Jag Ulf drar till Roslagen i påskveckan i slutet av mars Jag får jobba med låtarna på distans vilket för mig inte är något problem bara jag har alla låtar vi ska spela inspelade. Sen kan  jag och Staffan träffas lättare när jag är i Roslagen. Vi ses igen!!
2024-02-14 Fick vi ett mejl från Pehr att vi redan fått tider som vi ska spela till dans.

 

Mejl från Pehr:
Nu har jag pratat med Pelle Schunnesson. Vi är välkomna att spela till gammeldans både torsdag och fredag kväll/natt. Vi kan få entrébiljetten och kanske nån matkupong, men ordna nattlogi själva.
 Han vill få in personuppgifter på oss alla för kunna bjuda på nån förmån.
Skicka till mej så skickar jag vidare till honom.
 Ett namn är ju förstås också bra.
“Bälg, säck och tagel” tycker jag är bra, men där måste vi få in mer säckpipa om det ska göra skäl för namnet. Det är inte lätt i den hittills föreslagna repertoaren.
“Utsocknes” är bra i sej, men där känner jag mig för mycket värmlänning för att kalla mej utsocknes.
 Vad säger ni om “Utvandrarna” . Tycker själv det inte är bra nog, men ligger i linje med “Utsocknes” för att hitta gemensam nämnare.
“Utvandrarna” gillar jag, för det är vi ju de allra flesta har utvandrat från Värmland.

Så nu är det bara att jobba på mot Ransäter 2024!!

Brudvals efter Karl Nilsson Bjurtjärn en låt som vi ska spela i Ransäter till dans. Min tolkning av låten.

Två hemläxa över julen från spelledaren Martin i Roslagens spelmanslag

Publicerat av
Svara

Information och länkar ifrån Martin ang. hemläxa under julen 2023.

Hej på er alla och tack så jättemycket för denna termin! Nu får ni alla ha en fin jul så ses vi igen v4.
Nu ska ni få! Här kommer 2 riktiga stänkare som blir läxa över jul. De både är lite att bita i men otroligt fina. Jag har spelat in delarna långsamt del för del också.

1. Torsdagshambo (Ärter och fläsk) Av Rolf Fogelström, Sundskär.You-Tub-länkar

Spelas i ordningen AA BB A CC AA

Torsdagshambo hela låten

Torsdagshambo hela låten

Torsdagshambo A-del

Torsdagshambo A-delen

Torsdagshambo B-delen

Torsdagshambo C-delen
En jättekul dragspelslåt som ligger fint på både fiol och nyckelharpa. Formen är AA BB A CC AA som jag spelar versionen. Noter ligger i kommentarerna.

 

2. Blinda Jannes vals, Föglö Åland Upptecknad efter Erik Wilhelm Söderberg YouTub-länkar.

 

Blinda Jannes vals hela låten.
Blinda Jannes Vals med Andreas Nyberg (jag spelar lite fel i slutet på a-del tyvärr).
Blinda Jannes vals A o B-delen i sänkt tempo
Blinda Jannes vals C-delen  Ålandsstråk
Blinda Jannes vals, Föglö Åland Upptecknad efter Erik Wilhelm Söderberg
Här kommer en av mina absoluta favoritvalser som jag har lärt mig av min kollega Andreas Nyberg. Valsen har många likheter med Träskovalsen som jag har snubblat över i Bonnlåtar från Roslagen efter Sanderna och noter på internet. Men denna version är annorlunda. C-delens stråk är typiska för Föglö vilket jag beskriver i videon om C-delen. Spelar första åttondel och binder 2 åttondelar. 1 plus 2. Skev även in de i noterna. C-delen är perfekt 3:e lägesövning på fiol. I klipp nr 2 sekunderar Andreas med mig som är typiskt för Föglö också.
Blinda-Jannes Vals

22 oktober Konsert i Karlskoga Anders och Ulf

Publicerat av
Svara

Så var det dags för en konsert igen! Denna gång tillsammans med Anders Norudde. Det var länge sedan vi gjorde något ihop bara Anders och jag. Vi skulle ha en konsert och lite låtutlärning på en spelträff som ÖLFM har bjudit in till. Värmlands spelmansförbund var också inbjudna. Tid och plats i Karlskoga Folkhögskola kl. 15:00 – ca 20:00. Ett 20-tal kom och deltog i spelträffen. Vi började med att spela tillsammans, därefter startade Anders och min konsert på ca 30 min. Tanken var att Per Saxholm skulle kommit och pratat och spela  Karlskogalåtar, men han fick förhinder.

 

Bilden till höger spelar Karl Nilsson på sin fiol.

Vi spelade tre låtar under konserten efter Karl Nilsson

 

 

 

 

Låtlista Jag tolkar musikexemplen nedan i låtlistan utom i låt 4:a Ulf o Anders och låt nr. 9 Anders och Per Saxholm.

1. Polska efter Ol Persa i Bovika “Metbäcken efter Karl Nilsson
2. Polska efter Moss Erker Kväggeshyttan
3. Schottis efter Uno Erhage Stôlphagspôjkera
4. Travare När Jöns å Hôcha-Lisa satt på sjôen å meta Lax, Ulf och Anders Norudde spelar låten.
5. Polska efter Erik Tellgren “Vräken Östervik Kosia i Karlskoga
6. Vals efter Tavel-Josef “Den rätte” Kedjeåsen nr. 1
7. Hambopolska efter Glysen Edvin Hammerbäck Kedjåsen
8. Polska “Dansa kronan av bruden” efter Karl Nilsson i D-dur
9. Polska efter Karl Ekengren Kedjeåsen Hôrsasgöken, Anders Norudde och Per Saxholm spelar.
10. Polska efter Karl Nilsson i G-dur

 

Tyvärr så hade varken jag eller Anders riktigt hunnit att förbereda oss som vi skulle vilja, Både Anders och jag har haft mycket för oss innan konserten. Pratet mellan låtarna fick vi köra på lite rutin. Efter konserten så verkade alla vara nöjda med det vi gjorde så vi var glada för det Anders och jag!

Sen var det dags för fika! Det fans gott om smörgåsar till alla eftersom ÖLFM hade planerat för att det skulle komma ett 70-tal personer. Men vi som kom hade det bra för vi fick äta så mycket smörgås vi orkade!

Efter fikat så var det dags att lära ut lite Karlskoga låtar. Anders började lära ut en Travare i från Hållsjön i Kedjeåsen – “När Jöns å Hôrsa Lisa satt på sjôen å meta lax”. Det var då jag insåg att jag inte kunde låten som Anders spelar den. Nu kan jag låten. Så är det! När vi var klara med den låten ville alla att vi skulle lära ut en till låt, Anders tyckte att jag skulle lära ut den vilket jag skulle kunnat gjort. Men jag blev nervös för jag insåg att jag inte hade den låt heller ordentligt. Anders fick lära ut den låten också. Så är det när vi inte hunnit förbereda oss ordentligt. Men förmodligen är det bara vi själva som känner att vi kunnat varit bättre förberedda.

Jag fick i uppdrag av styrelsen i ÖLFM att prata med någon i Karlskoga som kunde tänka sig stå ansvarig för denna spelträff nästa år. Jag pratade med Thomas Sönnerstam som är en driven dansare i Karlskoga Bygdegille. Han tyckte det var en helt relevant fråga och skulle ta upp det med styrelsen i Karlskoga Bygdegille.

Bild till vänster: Thore Nilsson och jag spelar hemma hos Thore i Påarp.

Kort sagt så var det en mycket trevlig och avslappnad spelträff i Karlskoga FHS lokaler. Det finns gott om plats att bjuda in dansare till spelträffen. Vi får se vad som händer – men jag hoppas att denna tradition som nu tas upp igen kommer att fortsätta i Karlskoga även nästa år. Då har jag lovat att vi kan bjuda in Thore Nilsson med sonen Johan och att dessa två traditionsbärare skulle kunna berätta om den folkmusik de spelar. Det kommer att bli en kanon grej!!

 

 

 

Jag spelar en polska ifrån Karlskoga efter Karl Nilsson “Dansa kronan av bruden”.

 

 

Besökt Thore Nilsson trad.bärare av folkmusik från Karlskoga och Bjurtjärn

Publicerat av
Svara

Onsdagen den 18 oktober 09:30 åkte Göran Svärd och jag ner till Thore Nilsson i Murums Påarp i Västergötland.

Göran skulle göra ett reportage till ÖLFM:s medlemstidning “Stämning”. Thore Nilsson är traditionsbärare av  folkmusik från Karlskoga och Bjurtjärn. Syftet med resan var att reda upp i Nilssonska släktträdet vem som är släkt med vem och med vem man spelade med. Jag och Anders Norudde hade inte riktigt fixat det utifrån Per Saxholms info vi fått när vi spelat in Per Saxholm.

Bild till höger är Thore och med fru Eivor.

 

 

 

 

 

Bilden till vänster är Helge och Thores pappa Emil Nilsson

Resan tog tre timmar. Thore Nilsson 88 år hade för några dagar sedan opererat ena handen p.g.a. stickningar i handen. Men dagen till ära så slet Thore av sig bandaget och spelade på sitt dragspel för oss. Thore har varit en virtuos dragspelare och deltagit i många dragspelstävlingar. Det han var mest stolt över var när han 1960 blev Svenskmästare på dragspel. Så det var många bucklor som vi fick se under dagen. Thore är fortfarande idag väl anlitad spelman/musiker runt om i trakten där han bor. Thore spelar också tillsammans med Mona Rosell som också hon är ifrån Karlskoga. Mona är klassiskt skolad på fiol och sen sjunger hon opera. Mer om Mona kan ni läsa om på Monas hemsida. Thore och Mona bruka göra olika konserter bl.a. spelar de låtar efter Karl Nilsson och ibland är Thores son Johan Nilsson med och spelar på sin klarinett.

Nedan på YouTub – En vals D-dur från Bjurtjärn framförs av Emil Nilsson (från inspelning på rullband från 1980-talet) och Mona och Thore, inspelat 2013.

Jag spelar en snarlik vals iallafall i 1:a reprisen, vals efter Tavel – Josef ifrån Kedjeåsen fast med 4:a repriser som jag har efter Per Saxholm. Nedan spelar jag min version efter Per Saxholm.

Ställde en fråga till Per Saxholm om han känner igen denna Vals Som Thore och Mona spelar på YouTub-klippett:

Foto Anders Norudde.

Jo, visst känner jag igen den här valsen också! 

Denna valsvariant finns i många former; I Bergewings häfte ”Låtar från Karlskoga” är den version jag spelar benämnd ”Tahverns vals” alltså Tavel-Josef.   Den vals som Emil o Thore spelar kallar de (alltså Thore o Mona) för Karl-Ersas vals. Karl-Ersa i Kväggestorp var spelkamrat med Karl Nilsa, lite äldre än Karl.

Men även Uno Erhage spelade denna vals (alltså som Emil o Thore spelar) fast i lite annan version. I en notuppteckning efter Bror Beckman, Kristinehamn, benämnes denna vals för ”Lilljebjörns vals” spelad i norra Värmland.

Alltså; denna vals finns i många versioner – även varianter från t.ex. Ludvika o Grangärde-trakten. (Jag har sett noter som Dan Andersson sällskapet har visat mig). Även Gunnar Thuresson (i sitt bokverk Värmländska musiktraditioner) har de två repriserna i g-dur som en variant efter Lomjansgutten o.s.v.  Så – den valsen har spelats i mångahanda versioner.   Gunnar spelade bara de två repriserna i g-dur. Helge o Emil spelade inte heller denna vals på samma sätt.

Så, nog känner jag igen den alltid!

Alla dessa varianter går på nåt sätt tillbaka på en spelidé som sedan utvecklats i många olika former. En vals som troligen är från tidigt 1800-tal.

Det går, vad jag förstår, inte att säkert härleda dess ursprung i och med att den är spridd i så många versioner, redan på ett tidigt stadium.  Bergewings Tavel-Josef variant är dock lite mer unik i sin form.

Nu hör det också till saken att Nilsa-släkten inte tyckte att Bergewing var spelman på det viset som de ansåg. Bergewing var duktig på noter och på uppteckning, men spelade mer klassisk musik – såsom Nilsas upplevde det. Gunnar berättade mycket om det.

Så det blir lite knepigt för mig att kombinera de olika uppfattningarna mellan Nilsas å ena sidan o Bergewing å den andra!   Bergewings ättlingar upplevde naturligtvis att han var duktig på fiolspel!   Många olika uppfattningar här, med andra ord!   

Så; jag håller mig nog lite i bakgrunden när det gäller ”rätt o fel”.   Och alla dessa låtar som finns är det ibland många knepigheter och allehanda variationer med.

Får spela Unos variant o Helges variant för dig vid tillfälle – så får du se ”knepigheten” i det hela. Enkelt är det inte … Säger Per Saxholm i ett mejl till mig.

Samtalet flöt på och tillslut kände vi att vi fått ihop tillräckligt med material till en artikel om Thore. Thores fru Eivor hade dukat upp fika med smörgås och doppa. Efter fikat spelade jag och Thore några låtar efter Karl Nilsson innan vi vid 18-tiden styrde hem till Örebro.

 

Finns mycket att säga om denna resa, men jag ska tagga artikeln som kommer nu i höst 2023. Jag pratade med Thore om att komma ner igen till honom men då tillsammans med Per Saxholm och Anders Norudde. Det var Thore med på. jag ska ta kontakt med Per S så får Thore och Per göra upp en tidpunkt till våren 2024.

Bild till höger Thore och jag spelar en brudvals efter Karl Nilsson.

Mingelspelat på Konstveckan på Gräsö i fyra dagar.

Publicerat av
Svara

Nu har jag suttit och mingelspelat till alla besökare som kom hem till Per Joelssons utställning i Norrboda på Gräsö.

Det blev långa spelpass utan någon direkt paus. Jag har suttis och spelat fiol och hardingfela de förstas två dagarna. Sen tredje dagen blev det säckpipa närmare bestämt min Technopip (elektronisk säckpipa) vilket även det uppskattades av besökarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det har varit 4:a mysiga dagar tillsammans med Kerstin och Per Joelsson  samt hunden Ellen. Det har varit roligt att prata med alla besökare som även intresserade sig för instrumenten samt låtarna jag spelade. Idag onsdag em. kom Eva Wahlberg från Uppsala med buss och anslöt sig till utställnings-gänget, så vi blev kvar en dag till. Vi har badat, ätit goda middagar, pratat och umgåtts. Avkopplande dagar trotts arbete mellan 12-17 Men på torsdag eftermiddag åker vi till Tomta igen för att kunna förbereda oss inför att Västeråsfamiljen ska komma igen. De kommer på fredag direkt ifrån Långfambaken.

Bilderna ovan 1. Ulf spelar Hardingfela 2. Ulf tillsammans med konstnären Per Joelsson. Ulf spelar Technopip. 3. Ulf tillsammans med Kerstin Joelsson. 4. Video nedan Där jag spelar på min Technopipe en vals som jag gjort själv “Ljuvligavalsen”.

 

ÖLFM:s Guldutmärkelse till Per Saxholm 2023-03-25

Publicerat av
2

Vilken dag det blev för Per Saxholm och för Anders Norudde och mig!

Vi träffades hemma hos mig i Örebro och käkade lunch pratade och spelade. Per visste inget om utmärkelsen, utan det skulle skulle bli en överraskning för honom när vi sen kom till Närke Kulturbryggeri där ÖLFM:s årsmöte med notbokssläpp skulle vara. Vi spelade, pratade, åt mat, fikade och umgicks under eftermiddagen. Det blev en avslappnad och mycket trevlig eftermiddag innan vi 16:30 åkte iväg till Närke Kulturbryggeri. 17.00 så körde Anders Borehed igång Notbokskonserten med den andra låten som vi alla som deltagit i Notboken fick möjlighet att spela och presentera vår andra låten som är med i nothäftet. Jag tror att det var ett 20-tal personer utav de 30 st som varit med i notbokssläppet som kom för att spela. Det blev en massa nya trevliga sammansättningar av folk som var med och spelade i olika gruppkonstellationer under kvällen.

När halva programmet var klart bröt man konserten och hade sitt årliga årsmöte. Föreningen verkar ha gott med ekonomin så det ser ju lovande ut att det går att ha många verksamheter framöver. Jag blev vald till justeringsman vilket inte är så betungande. Birgitta Linder blev återvald till ordförande men flaggade för att hon tänkte bara jobbat ett år till 2024. Sen är hon nöjd. Birgitta har gjort ett bra jobb som ordförande nu i 10 år. Vi får se vad valberedningen kan hitta för ersättare efter Birgitta.

Per, Anders och jag låg som en punkt under övriga frågor i årsmötet. Där skulle vi spela två låtar och presentera Anders o min dokumentationen av Per Saxholm och hans musik. Vi började med att spela en vals efter Tavel-Josef “Den rätte”. Tavel-Josef var en mästare på att spela valser så vi tryckte det var en bra början på att börja med den innan vi presenterade projektet.

 

 

 

Vals efter Tavel-Josef Tavlan norr om Karlskoga. Min Ulf Karlssons tolkning av låten.

Nästa övrig fråga var själva utmärkelsen som Per skulle få. Per Saxholm är en av de nu sista levande traditionsbärare av den öst Värmländska folkmusiken. Per har låtarna direkt ifrån de gamla spelmännen i Karlskoga trakten och östra Värmland. Anders Norudde och jag håller nu på för fullt att dokumentera denna bortglömda folkmusik som Per spelar. Per fick sin utmärkelse och det var inte så svårt att se att Per var väldigt stolt över utmärkelsen. Vi Anders och Ulf är båda två stolta över Per Saxholms utmärkelse! Per blev väldigt överraska när han mitt under vår lilla konsert blev avbrutna efter första låten.

Per fick motta förtjänstmärket i äkta guld ifrån ÖLMF:s ordförande Birgitta Linder. En stor dag för Per Saxholm och för Anders och mig också! Efter många år med jobb med att spela in musiken av Per har det nu börjat ge frukt! Vi har nu ett starkt stöd ifrån Örebro läns folkmusikförbund! ÖLFM har ett stort intresse av att vi fortsätter och så småningom avslutar projektet som sen alla ska kunna ta del av. Vi fortsatte konserten med att spela “Hôrsa göken” som var vår sista låt innan årsmötet avslutades.

 

 

 

 

Polska efter Karl Ekengren Kedjeåsen “Hôrsagöken” som ligger ca. 2 mil norr om Karlskoga uppt. av Wilhelm Bergewing.

Efter årsmötet så fortsatte konserterna med att presentera de nya låtarna från nothäftet. Jag skulle vara med och spela med Lovisa och hennes låt “Glad i hjärtat”. En av mina favorit låtar! Per, Helene och Freddy var med också och spelade.

Polska av Louisa Larsson Askersund “Glad i hjärtat”. Min, Ulf Karlssons tolkning av låten.

 

Bland de sista som spelade under notbokskonserten var Freddy, jag och Anders Norudde som var med för att se när Per S fick sin utmärkelse. Freddy och jag hade redan tidigare bestämt att vi skulle spela tillsammans och när Anders var där så kunde vi ju spela alla tre tillsammans. Ursprungs Blå Bergens Borduner presenterade strålade samman! det var länge sedan!  Den 22/5-1984 träffades vi alla tre för första gången för att tillsammans.  Vi skulle spela in ett radioprogram med Bo Hassel som producent. Anders och jag hade spelat tillsammans tidigare. Vi träffades första gången redan 1978 Andes o jag, så det var Freddy och jag som aldrig hade träffats tidigare. Vi spelade en hel dag o natt i Anders lilla sommarstuga “Ölbacken” vid sjön Ölen. Sen den 23/5-1983 åkte vi till Karlskoga Folkets-Hus och spelade in radioprogramet . Programmet skulle vara 30 minuter långt. Det var  så Blå Bergens Borduner startade som trio. Först ut av oss två var Freddy med sin låt”Grabbarnas intåg i medeltiden” Låten fick jag av Freddy när jag 2006 fyllde 50-år. Låten finns med på BBB:s sista platta “Inga Kônstiheter” 2015.

Sen presenterade jag min låt “Ljuvliga valsen”. Låten blev en jingel på lokalradion och Bo Hassels radioprogram med udda musik. Programmet sändes flera gånger om dagen i ett antal år framåt o min “Ljuvliga vals” spelades varje dag i många år. Tyvärr visste jag inte vad Stim var för något. Men skit samma det var roligt att höra låten varje dag. Anledning till att denna vals kom till var att jag o Anders hade svårt att hitta valser som gick bra att spela på den svenska säckpipa. Så jag komponerade denna vals 1983. Den enda inspelning som finns på den valsen är denna nedan som ni kan lyssna på och den som gjordes av radio Örebro lokalradion 1984-05-23 i Karlskoga. Har ett kassettband som jag ska digitalisera.

“Ljuvliga valsen” av Ulf Karlsson

Notbokssläppets andra del var nu avklarad. Olof Eriksson erbjöd sig att prova att börja teckna ner våra inspelningar på noter. Vi kom överens om att jag skulle dra ner ca. 30 låtar på ett USB-minne och ge Olof. Det ska bli kul att ta upp kontakten med Olof igen efter många kylig år. En chans som jag inte vill missa!

Vi alla käkade sen smörgåstårta och vanlig söt tårta som Elisabeth Helldén gjort. Det var en riktig fest! Öl kunde du köpa under kvällen i baren. Jag provsmakade ölen som de har bryggt själva på Närke Kulturbryggeri. Ölen smakade gott!

 

När vi käkat klart så blev det ett jam som kommer att gå till historien. Alla var så spelsugna och musiken fyllde snabbt lokalerna i Närke kulturbryggeriet. Per och Anders åkte hem tidigare och jag satt kvar och jammade. Vid 24:00 avslutades jammet och jag fick skjut av Anders Borehed. Det var svårt att koppla av när jag kom hem så klockan var över 2 när jag gick och la mig. Många goda tankar flödade i mitt huvud!!

 

 

Bildspel med bilder på Per med flera från utmärkelse kvällen.

Polskan efter Spelman Glys “Livets Fästemö” är min tolkning av låten som jag lärt mig av Per Saxholm. Polskan finns också nedtecknad i Svenska låtar Västmanlandsdelen låt nr. 136. av Ängla Fredrik i Kopparberg. Men enl. Per Saxholm är låten från början efter Glysen.

Text till filminlägget se nedan som jag la ut på Facebook:

Per Saxholm vill framföra en hälsning genom mig Ulf Karlsson. Per har ingen Facebook så jag hjälper honom med Facebookandet.

Se nedan vad Per Saxholm hälsar och säger till alla som gillat och gratulerat honom till utmärkelsen: 

Tack till er alla som uppmärksammade och gratulerat mig till guldutmärkelsen som traditionsbärare av den Folkmusik som jag spelar och som finns i Karlskoga och östra Värmland. Utmärkelsen fick jag ifrån Örebro läns folkmusikförbund 2023-03-25. 

Också ett tack till er som gillade inläggen som lades ut av ÖLFM, Ulf Karlsson, Ander Norudde och Birgitta Linder ordförande i ÖLFM:s styrelse. Jag Per Saxholm tackar er alla för att ni uppmärksammat mig med olika gilla-tecken! 

Här kommer en polska efter ”Spelman Glys” med ett bildspel till musiken. Ulf Karlsson tolkar låten som Ulf lärt sig av mig Per Saxholm.

 

 

Sitter och letar tänkbara låtar till “Mantargruppen” Karin Gibson o Kajsa Zetterlund

Publicerat av
Svara

Fick inspiration av Per Runberg idag när han och hans fru Jenny Franke la ut en låt på Facebook och Youtube idag. Det var en låt jag inte hört på länge “Björndansen”. Hedningarna spelade den och det efter Anders Norudde jag har låten efter. Den passar utmärkt på Säckpipan. Så nu har jag lärt mig låten igen och spelat in den.

Så här kommer min version av “Björndansen” på säckpipa

Här kommer en version av Björndansen med Hardingfela och säckpipa.

Här kommer min version utav “Marsch efter Björnskytten arr nr 1” på säckpipa och fiol.

Här kommer en annan version utav mig  “Marsch efter Björnskytten arr nr 2” på säckpipa o fiol.

 

 

 

 

 

 

Här nedan så kommer Per Runberg och Jenny Frankes film när Per spelar “Björndansen” på sin Tagelharpa. En fin och stämningsfull film som jag gillar väldigt mycket.

Runstenen som Per Runberg sitter vid är Krogstastenen. Det ska vara Sveriges äldsta runsten. Den står i kanten av ett stort gravfält i Krogsta, Tuna socken i Uppland. Ungefär 3 km från Per Runbergs hem.

 

God Jul hälsningar 2022 Vals efter Gustav i Hefalle och Hinspoplska

Publicerat av
Svara

Skickat lite olika jul-hälsningar 2022 till facebook-vänner, Folkmusik-vänner och till alla vännerna i Roslagens spelmanslag i Norrtälje med omnejd.

 

Här kommer hälsningen till Rosklagens Spelmanslag ett YouTub-klipp med tillhörande bildspel. De får en låt som jag hoppas vi ska kunna spela tillsammans här i vår 2023.

Här kommer låten som jag skickade ut till Facebook-vänner, Folkmusik-vänner runt Sverige och Folkmusikvänner i Västra Värmland. Har lärt mig valsen efter Per Saxholm, så här kommer min version av Vals efter Gustav på Hefalle “Prins Oskar”.

Spelar här en Vals efter en spelman som bodde i Linnebäck väster om Karlskoga ca. 1 mil. Vals efter Gustav på Hefalle ”Prins Oskar. Prins Oskar dyker upp då och då. Har lärt mig valsen av Per Saxholm och han berättade att valsen hade spelats för ”Prins Oskar” av någon spelman. Det tyder på att valsen kan vara gammal.
Här kommer min tolkning av Vals efter Gustav på Hefalle ”Prins Oskar” –  till lite fina vinterbilder att vila ögonen på till musiken.

 

 

 

Vals efter Gustav på Hefalle “Prins Oskar”

Publicerat av
Svara

Nu har jag suttit och lärt mig en ny härlig vals ifrån Karlskoga trakten. En vals som Per Saxholm lärde mig och Anders Norudde i slutet av oktober 2022. Nu kan jag den ordentligt med stämmor o komp. Sackar lite bara men jag är inte riktigt van ännu och spela valsen. men jag släpper igenom den för den blev en bra inspelning. Gustav på Hefalle är ifrån Linnebäck ca. 8 km väster om Karlskoga mot Kristinehamn. varför valsen kalals för “Prins Oskar” är för att någon spelman har spelat valsen för Prins Oskar förklarade Per Saxholm för mig o Anders.

 

 

 

 

 

 

Här nedan har ni min version av vals efter Gustav på Hefalle “Prins Oskar”.