Spelade på en begravning i Roslagen

Fick en förfrågan om att spela på en begravning för några veckor sedan. Jag tackade ja till spelningen eftersom jag var ledig den dagen. Det är alltid lika svårt att veta vilken musik de som frågar mig vill ha. Men efter att jag informerat vad jag kan föreslå mig spela så kom vi fram till att de anhöriga till den avlidne skulle kolla igenom min hemsida för att se vad som fanns och vad som skulle passa dem. Efter några dagar hade vi kontakt igen där de anhöriga hade hittat en låt som jag gjort. Det blev en överraskning för mig o lite utmanande att spela den låten. Den låt de hade valt hade de hittat i min blogg daterad 2022-03-02. De hade valt en låt som jag gjort för ca. 42 år sedan. Låten var en schottis som jag kallade för ”Längtan”. En lite melankolisk låt där jag visade mina känslor. Jag gjorde låten efter det att jag varit ute och spelat och träffat mycket folk. När jag kom hem till min enrummare i Karlskoga så var det så tyst och ensamt. Jag längtade efter att få spela tillsammans med någon just då i min ensamhet. Det var i den stunden denna låt kom till. De anhöriga till den avlidne tyckte låten skulle passa in för att skapa en stämning och en känsla under begravningen. Jag antog utmaningen och tog mig sedan en funderare på hur jag skulle förstärka känslan i låten och hittade en version på låten. Spelade låten efter griftetalet under själva begravningsceremonin. Här nedan kan ni lyssna på resultatet. Låten blev mycket bättre när jag spela den live i kapellet där själva begravning av den avlidne ägde rum.

 

 

 

 

 

 

Schottis ”Längtan” av Ulf Karlsson

Det blev en lyckad version av min låt ”Längtan” där även begravningsentreprenören gillade låten och hur jag framförde låten. Det stärkte självförtroendet! Jag har under åren lärt mig hur jag ska vara och förhålla mig till de anhöriga o den avlidne personen. Jag brukar först vända mig till de anhöriga och fånga deras uppmärksamhet innan jag startar musikframförandet. När jag väl kommit igång med låten så vänder jag mig till den avlidne, för det är den personen som de anhöriga vill hedra med mitt solospel. Det fungerar för mig. Annars är jag en känslig person som lätt kan börjar gråta under själva begravningsceremoni, även när det är personer som jag inte känner. Det är därför lättare och ha kontakt med den avlidne i kistan/urnan när jag spelar. Annars skulle jag dribbla bort mig i musikframförandet. När jag avslutat musiken, bugar jag mot den avlidne i kistan/urnan och sen mot de anhöriges nära kära och vänner. Mycket har jag fått vara med vid begravningar av personer med familjer som jag aldrig träffat förens när alla samlas i kapellet eller i kyrkan för att ta farväl av den avlidne. Spännande har det varit och jag har kunnat hantera många svåra situationer så att mitt musikframförande blir en minnesvärd stund för de anhöriga till den avlidne.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *