Nu när jag blev kvar på Tomta p.g.a. högt vattenstånd med påföljd av att vårt pumphus fylldes med vatten såg jag nu möjligheten att kunna åka ner till Norrtälje och roa mig lite på Norrtälje Folk.
Martin Björklund och Einar Zethelius skulle ha konsert, Martin på fiol och träskofiol och Einar på Nyckelharpa. Låtarna de spelade var många Roslagslåtar och de hade inför konsertren fördjupat sig i spelmannen ifrån Älvkarleby Byss-Calle och hans musik. det finns ett häfte med Byss-Calles låtar som Martin och Einar bestämt sig för att plöja igenom. Innan konserten drog igång hade Moa Sjölander och Martin Björklund tagit med sig elever från “Lilla spelmanslaget” som är verksam på Roslagens Kulturskola i Norrtälje. Martin och Moa är spelledare för Roslagens spelmanslag vilket också är knutet till Kulturskola. Lilla spelmanslaget skulle agera förband till Martin och Einar. Martin och Moa jobbar som musiklärare på Roslagens Kulturskola och har varit med och startat Roslagens spelmanslag där de är drivande spelledare. De har också startat Lilla spelmanslaget tillsammans för att så småningom kunna föryngra stora laget. Jag blir bara varm i hjärtat när jag ser dessa ungdomar går upp på scenen, pirriga och nervösa. Det är starkt gjort av dessa unga spelmän att ställa sig framför en massa vuxna och spela i 20 minuter. Det är inte helt självklart. Det gick jättebra för dem och klarade av konserten med bravur! Att spela inför så många vuxna i publiken – Det är bra gjort!
Sen startade konserten med Martin och Einar. De berättade att de jobbat hårt med dessa låtar. För Byss-Kalle låtarna är inte till för några nybörjare. Det är underbart att gå på konsert och bara sitta och lyssna på två spelmän! Inte en massa överdrivna arrangemang som du måste förhålla dig till. Bara sitta och njuta av finstämd folkmusik där stämmor, grovt o grant, små lätta ackord varvades mellan Martin och Einar på ett mycket skickligt och stilfullt sätt. Den mest spektakulära tonarten som de spelade var C-moll enl. Martin. Fiolen och Nyckelharpan klingade så fint ihop. De spelade verkligen lyhört tillsammans. Finns mycket att säga om konserten. Martin hade skaffat sig en träskofiol som han var ny att spela på. Men det räds inte Martin för, utan träskofiolen skulle vara med på en låt under konserten. jag frågade honom – Varför just en Träskofiol? Då skrattade Martin och jag fick et kort och kärnfullt svar –” Du kan bli världsmästare på att spela Träskofiol!”. OK – han har en plan redan. Målmedvetenhet är en bra beskrivning på Martin. Jag lär känna Martin mer och mer genom mina små korta frågor. Ingen idé att konversera eller små prata med Martin – Martin är precis som jag, en Doer!!
Polska av Martin Björklund “Arholma-polskan”. Martin berättade under konserten att han gjorde denna polska för 12 år sedan, men han har aldrig varit på Arholma – ännu. Men det kommer att bli av lovade Martin.
Arholma är en väldigt vackert ö i Roslagen. Arholma ligger rakt söder om Väddö och du kan ta en passbåt från Simpnäs på södra Väddö. Tar 20 minuter att åka från Simpnäs till Arholma. Där kan du vandra runt och inta den vackra plats det är. du kan sova över på vandrarhemmet på ön “Bull-August”.
Sen spelade Einar och Martin till dans en stund. De blev avlösta av Magnus och hans fru som bor i Älmsta.
Jag gick och fikade och satt och pratade med lite folk som jag kände eller var lite bekant med. Efter en stund stormade Martin in och undrade om det var någon som ville Jamma? Han ville ta med sina elever från “Lilla spelmanslaget” så de skulle kunna vara med och jamma så länge de orkade vara kvar på Norrtälje Folk. Så det vara bara att stämma instrumenten och köra igång jammet. Vi spelade nästan bara låtar som ungdomarna kunde och vi började med Emma valsen. Det var längesedan jag spelade den valsen! Kunde inte Martins elever låten vi valt så instruerade han hur de kunde vara med och spela på lösa strängar. Det blev ett sådan stämningsfullt och lyhört jam, så folk som kom in från dansen för att vila och fika blev sittandes kvar och lyssna på jammet. Tillslut fick vi applåder från de som satt och fikade och det brukar aldrig annars hända! Jag känner mig väldigt nöjd att sitta och spela gamla enkla låtar. Lyhördheten i jam-gruppen var enorm! Helt plötsligt upptäckte jag att det var mig som alla följde. Det var inte självklart vem som skulle leda jammet vilket det annars aldrig brukar va. Men här vandrade ledandet från olika personer och det blev väldigt spännande. Det betyder att det var inte bara att dra på utan du måste vara lyhörd och inkännande. Jam-gruppen spelade på olika instrument gitarr, fioler, mandola, nyckelharpa. Det blev som en konsert till fast i cafeterian! Klockan blev mycket innan jammet var slut och jag kände att jag behövde åka hem till Väddö Tomta för att elda lite innan jag gick och sov.
Jag var lycklig och uppfylld över denna kväll! Att få vara med och bidraga till arrangemanget är något jag gillar! Oavsett om jag spelar till dans eller sitter och jammar i fiket!! Jag tror att ungdomarna var väldigt nöjda efter konserten och Jammet. Vi kommer att ses igen på tisdag den 21/11 då Roslagens kulturskola har en terminsavslutnings-konsert i Rimbo kyrka. Där ska stora och Lilla spelmanslaget spela några låtar ihop. Det ska bli kul!!