Bussresa mot Norrtälje och inspelnings kväll med Roslagens spelmanslag
Så var det dags för nästa inspelning! Denna gång tillsammans med Roslagens spelmanslag.
Vi skulle träffas som vanligt 19:00 men vi skulle hålla på och spela in till 21:00. När Martin vår spelledare bestämmer det så blir det 21:00 och inte längre. Så jag bestämde mig för att ta bussen in till Norrtälje. Det är väldigt skönt att slippa köra bil i mörkret bland alla djur som korsar vägen mellan Tomta/Väddö -Norrtälje.
Bussen anlände till Norrtälje 18:30. Jag gick direkt till Kulturskolans lokaler som ligger bara 5 minuters promenad från busstationen. Jag antog att Jens redan var där och drog sladdar och riggade upp för inspelning.
Bakgrund CD inspelning
Bakgrunden till varför Martin Björklund och Moa Sjölander, våra spelledare vill spela in låtar med spelmanslaget är att Martin Björklund och en kompis till Martin Einar Zethelius har skrivit en bok om folkmusik i Roslaglagen. Till boken ska det vara med en CD-skiva med folkmusik från Roslagen. Det är där Roslagens spelmanslag kommer in i bilden. Martin och Einar har redan nu spelat in en massa låtar tillsammans. Einar är riksspelman på Nyckelharpa och är en etablerad folkmusiker.
Inför inspelningen
Rosklagens spelmanslag fick inför sommaruppehållet 2024 i uppdrag att lära oss 2 låtar från Fasterna. Låtarna var inte helt enkla men helt möjliga att lära sig under sommaren. Vi skulle spela in 3 låtar från Fasterna Hade vi tid över så hade vi 7 st extra låtar från Roslagen som vi kunde spela in. Polskan efter Viktor Svensk var i 4:a repriser och ingen repris verkar hänga ihop. Det blev en utmaning i sig att lära sig under sommaren!
Vi delade in oss i olika instrument sektioner samt stämspelare. Jag var en av de tre personer som spelade stämmor till alla låtar Ann-Marie Henning på tvärflöjt, Lena Sjölander fiol och så jag på fiol spelade stämmor. Vi hamnade i mitten av gruppen vilket var väldigt bra för då hörde vi hela gänget som denna dag var 37 st personer. som hade anslutit sig till inspelnings kvällen. Starkt gäng som hade möjlighet att vara med denna kväll!! Vi är idag 41 st. betalande medlemmar och lite personer som kommer och går lite när det fungerar för dem.
Nedan kan ni se låtlistan inför inspelningen.
Vi började med de tre Farsterna-låtarna alla i Roslagens spelmanslag verkade vara väl förberedda inför uppgiften. Efter drygt 40 minuter hade vi spelat in de tre Fasterna -låtarna. FIKA 10 MINUTER!!!
3 st Fasterna-låtar inspelning.
Låtordning:
Fasterna Brudmarsch
Hambo-Polska efter Anders Karlsson Nyby
Polska efter Viktor Svensk “På Tiljorna Borglåt Mörby slottsruin”
Efter fikat tog vi oss an de sju st. extra låtarna. Som sagt, alla var så väl förberedda även ljudteknikern Jens som i vanliga fall spelar tillsammans i laget. Det var inga konstigheter alls med inspelningen. Vi fick göra “en flytt av flöjt sektionen” för Jens ville lyfta fram dem i några låtar. När sista låten skulle spelas in , jag tror det var Vallentuna polskan så såg jag att kl. var 7 minuter i 21:00. Så jag tänkte att jag slutar kl. 20:55 och plockar ihop mig för att hinna med sista bussen till Tomta/Väddö. Jag hann vara med på 1:a tagningen men inte den 2:a tagningen. Då var jag tvungen att smita iväg. Under tiden jag plockade ihop mig så körde laget en sista tagning på Vallentunapolskan. När de var klara och skulle börja packa ihop sig vinkade jag åt
alla och tackade för gott samarbete. Sen smet jag och Gudrun ut tillsammans. Gudrun skulle vidare hon med och hade en tid och passa. Innan jag gick till bussen gick vi förbi Gudruns bil, där Gudrun hade en kasse med äpplen med sig till mig. Så nu har vi massor med äpplen inför hösten och vintern. Gudrun spelar nyckelharpa och är med i “Häverödals spelmän på måndagar. Så vi träffas både på måndagar och tisdagar. Jag tackade Gudrun för äpplena och gick vidare mot bussen.
Extralåtar vi spelade in:
Kumlingevalsen
Pliggschottis
Rospiggepolskan
Schottis 43 Hugo Alvén
Gammal Roslagspolska
Gåsvikarns Skänklåt
Vallentunapolskan
En rolig dag med goda spelvänner i Roslagens spelmanslag var över. En upplevelse som jag kommer att bära med glädje och stolthet!! Roslagens spelmanslag har ju bara existerat i 3 år om 6 månader. Det finns många kompetenta folkmusiker i Roslagens spelmanslag. För mig har det varit och är fortfarande en upplevelse att få möjlighet att lära mig låtar från Roslagen som jag älskar att var i.
Alla oss som var med och spelade in Roslagens spelmanslags första CD:
Spelledarna Martin Björklund och Moa Sjölander,
Ulf Karlsson, Staffan Berg, Hans Perkio, Lena Djärv, – Eriksson Berit Hasselgärde, Stefan Lindskog, Sandra Winkelbauer, Thomas Branth, Carina Widlund, Olle Nordin, Åke Pettersson, Lena Sjölander, Fanny Järvengren, Torbjörn Eklund, Frida Eklund , Karolina Eklund, Björn Roman, Gunnar Persson, Ann-Christine Billström, Micke Lövroth, Sven Fredriksson, Olga Niit, Magnus Dürr, Eivor Erkas, Gudrun Ebeling Rolf, Ann-Marie Henning, Kenneth Jansson, Louise Ekengård Kjölhede, Eira Norin, Birger Björnerstedt, Roger Thorén, Peter Vedin, Roland Vinge, Curt Magnusson och Jens Engelbrecht som denna dag jobbade som ljudtekniker fick avstå spelandet. I vanliga fall är Jens med och spelar med oss andra i Roslagens spelmanslag.
En YouTube-film från inspelningen som Jens Engelbrecht filmade på oss alla.
En liten summering av mitt till stånd nu efter 5 månaders väntan på att få operera mitt ljumskbrock på höger sida.
Så började det
Det har varit en lång process med vår svenska sjukvård från det att brocket uppkommit tills brock nu äntligen är opererat. Efter lång tid med covid-19 som startade 26/1-2024 med påföljande post-Covid i 6 månader för tredje året i rad med hosta, råkar jag hosta till mig ett ljumskbrock den 3/4-2024. Viste inte vad det var för något och tog därmed kontakt med min vårdcentralen i Tybble.
Här kommer lisan över alla kontakter jag haft med sjukvården i Region Örebro län.
3/4 Hostade till mig Brocket. Tog kontakt med TybbleVårdcentral (Tvc) Läkarte ringer upp mig men inget besök.
11/4 tog kontakt med Tvc tidsbeställningen läkarbesök för att få en bedömning av vc-doktor som ska remitera mig till USÖ för vidare bedömning. Inget händer.
15/ 4tog kontakt med Tvc tidsbeställningen läkarbesök för att få en bedömning av vc-doktor som ska remitera mig till USÖ för vidare bedömning. Inget händer.
30/4 Ringer upp Tvc vill få en läkartid för bedömning och remis vidare
30/4 Tvc ringer upp får en läkartid
3/5 Tvc ringer upp sköterska. tiderna för läkarbesöket har dribblats bort.
16/5 läkarbesök på Tybblkevårdcentral bedömning brock, remiss till Brockcenter i Karlskoga
28/5 Akut färd till Norrtälje akuten. Kunde inte resa mig ur sängen p.g.a. smärtorna fån brocket. De la rätt brock och jag fick åka till Tomta.
10/6 Läkarbesök och bedömning på Karlskoga- Lasarett “Brockcenter”
29/6 Besöka USÖ Örebro för bedömning av mitt tidigare pungbrock , haft sen jag var 16 år, för att se om det ligger i vägen för det nya ljumskbrocket jag fått. Detta inför operation av mitt ljumskbrock.
7/8 till Karlskoga-Lasarett Brockcenter bedömning inför operation.
22/8 Kallelse till 1:a Operation av mitt brock. Smärtan tilltar mer och mer i brocket och mage tarmar. har svårt med tarmtömningen vilket inte gör smärtan mindre. Efter 5 timmar sittande på Brockcenter fick jag meddelandet att min operation ställts in. Fick förklarat för mig att jag var uppsatt på en eventuell tid nu när sjukvården går på sommarscheman. Bara att acceptera och åka till Tomta. Ny kallelse kommer. Nu har vården äntligen förstått att jag har ont och har svårt att fungera i vardagen. Jag fick ett tips om att jag kunde kräva reseersättning från vården från Grisslehamn/Tomta till Örebro för inställd operation. Så när du kommer den 9/9 så fråga efter en blankett i receptionen, fyll i den och skicka in till Eklundavägen i Örebro
9/9 Kallelse till ny operation Brockcenter Karlskoga lasarett. Nu ringde jag och frågade om jag hade en kanske tid eller en riktigt skarp tid? Brockcenter bedyrade att jag hade en skarp operationstid den 9/9 kl.10:00.
Operationsdagen och förberedelser
Upp tidigt 06:30 för att duscha och tvätta mig med special tvål och schampo inför operationen idag.fick endast dricka vatten eller The, Kaffe. Buss från Örebro kl. 07.57 till Karlskoga med två byten. Nu var jag på Karlskoga Lasarett och “Dagkirurgin” efter alla turer. Det verkar som jag ska operera mig denna dagen. Läkaren som ska operera mig tog emot mig, undersökte mig med ultraljud och ritade på mig var ingreppet skulle göras. Full rulle var det på operationsavdelningen! 11.30 blev jag ombedd att byta om, väntan en timme innan jag skulle förberedas för operation. Trassel med att hitta en ven som ville samarbeta med sjuksköterskan som började pyssla med mig. Hon var en erfaren sjuksköterska som hade sina knep för att överlista mina vener som inte var så samarbetsvilliga. Sen blev jag rakad i skrevet där ljumskbrocket skulle opereras. Sen kom narkosläkaren och en sjuksköterska som skulle lägga en lokalbedövning där ingreppet skulle göras. Jag fick lite lugnande medel som gjorde mig hög i några minuter där du inte brydde dig om vad läkaren och sjuksköterska gjorde med mig. Det var då jag fick reda på att titthålsoperationen hade de skrotat. Narkosläkaren såg förvånad ut och undrade om jag ville träffa läkaren som skulle operera mig. Men jag sa att jag litar på att ni väljer rätt operationsteknik utifrån mitt ljumsbrock. Det som förvånade mig var att jag fick en operations tid där den läkaren som skulle operera mig var specialist på titthålsoperationer. Det var väldigt viktigt enl. tidsbokaren. Vad jag inte förstod då var att det tillstött komplikationer med mitt ljumskbrock. Det fick jag reda på strax efter uppvaknandet efter operationen.
Dax att rulla in i operationssalen
Nu var jag klar för operation! Då kom två glada sjuksköterskor, en ordinarie och en som var elev. De hade mycket humor och jag skrattade så att det gjorde ont i brocket. Innan de körde in mig i operationssalen hade de glömt att fråga mig om jag tömt blåsan. Det gjorde jag vid halv tolv-tiden och jag kände inget behov av det. men de vände på sängen och körde mig till en toa. Av med slangar, sladdar m.m och sen in på toa – där hände ingenting! De får ta lite rast tänkte jag och klämde på – men det kom inte ens luft. Ner i sängen och på med alla sladdar och slangar m.m. o ett nytt försök att komma in på operationssalen. Jag hade fått både lugnande och morfin mot smärtan jag hade, så jag började slumra till lite. Då pep det i min övervakare som tyckte att jag andades för dåligt och alla kom rusandes till mig. Jag var väldigt avslappnad. Sen började en operationssköterskan på att prata med mig och ställa frågor. Jag svarade snällt på frågorna. Därefter fick jag syrgas av sjuksköterske-eleven. För att syre sätta mig ordentligt innan jag slocknade. Två timmar senare vaknade jag upp på uppvaket där en sjuksköterska hälsade mig välkommen tillbaks efter operationen. Jag frågade vad klockan var 15:30. Så två timmar tog operationen, kunde jag räkna ut i mitt just då dimma tillstånd. Senare fick jag reda på att operationen tagit längre tid än beräknat p.g.a. komplikationer som tillstött. Läkaren fick ta bort en massa bindväv som börjat växa i hålet där mina tarmar brukade puta ut. Inte konstigt att jag hade fått ont! Fick ett kort utskrivnings-samtal med läkaren som gjorde operationen. Läkaren bekräftade att det blivit komplikationer. Saft, vatten och nyponsoppa stod på uppvaknings-menyn. Tillslut fick jag en macka som jag njöt av länge tillsammans med The och saft. Lycka! Nu börjar rehabiliteringen.
REHAB-literingen börjar
Kl. 16:30 En sak är att ligga, en annan sak är att försöka ta sig upp ur sängen efter en två timmar lång operation. Börjar bli klarare i huvudet och får hjälp att försöka resa mig ur sängen. Det är först nu som jag känner var de har varit inne i mig och karvat. Det gör fruktansvärt ont i såret och inne i magen. Helt plötsligt har du inte längre någon kraft i kroppen. Beroende av stöd och hjälp krävs för allt du ska göra. Tur jag har stor erfarenhet av rehab-träning. Jag ska ju åka hem ikväll. Upp på benen och gå med hjälp till omklädningsrummet där jag bytte om. Där säger sjuksköterska att jag ska klä på mig. Klä på mig? Intill mig stod två gubbar och slet så svetten lackadde för att få på sig sina kläder. Med mycket skratt och skämt så lyckade vi alla tre få på oss kläderna, iallafall så att det skylde våra ädla delar. Sen lufsade vi ut klädda som tre luffare i korridoren där vi senare skulle få våra tider för sjukresan hem.
Resan hem
Jag fick min resa hem till Örebro 18:20. Innan skulle jag hämta ut ett recept på smärtstillande. Apoteket var öppet till 19:00, så det skulle jag hinna. Jag missbedömde min kapacitet att kunna ta mig fram i korridorerna till apoteket. Med snigelfart och hålla mig i väggarna gled jag sakta fram i korridoren. Med 10 minuters marginal gled jag in på apoteket och handlade det jag skulle. Bussarna gick strax utanför apoteket och det var ingen buss framkörd, som jag såg. Efter en stund kom en kille fram och ropade OLF! Det måste vara jag! Jag fick mig en sväng ner till Degerfors innan där en farbror bodde innan bussen vände mot Örebro. Ni kan inte ana hur det känns att åka i en skumpig buss nyopererad och ont som fan i operationssåret trots smärtlindrande medicin. Vart enda gupp gjorde ont. Satt och höll i mig för att dämpa guppen. Väl hemma i Örebro tog Kerstin emot mig och ledde mig in på gården. Är så tacksam för att få hjälp med bärandet av ryggsäck sista biten in. Nu är jag hemma!!
Hemma
Väl hemma så började jag reflektera det som hänt. Jag är så tacksam för den vård jag fått. Väl inne på operation så gick allt så smidigt. Vilka fantastiska människor vi har som jobbar i vården. Är så tacksam för den Svenska vården som jag vill ska vara tillgänglig för alla! Då menar jag alla – inte som Ulf Kristersson sa ” Vården ska vara tillgänglig för all men bara för de som kan betala för sig har förkörsrätt i operationsköerna!” Ungefär så var innehållet i det Ulf Kr. sa om vården idag 10/9 när Riksdagen öppnades. Jag tycker att våra politiker ska börja diskutera om vad deras partier har för politiska ideologier. Det blir mer tydligt för oss svenskar och våra nysvenska invandrare att förstå om vi ska få bekosta vården/försäkringar själva för att överhuvudtaget få hjälp när vi väl behöver hjälp! Denna högervridna politik gynnar bara höginkomsttagarna. Alla andra får tjata sig fram för att få en plats i operationskön och de som inte orkar tjata får ingen hjälp. Jag vara nära att ge upp min kamp att få hjälp. Nu bor jag med en fru som kan systemet om vad du ska säja, när det ska säjas till vården, vem du ska ringa osv. De som inte kan systemet blir sittandes hemma med sina krämpor, trots att de betalt skatt för vår sjukvård m.m. i ett helt arbetsliv. Det är inte vård för alla! Känner mig priviligerad ändå!!
Nu har jag skrivit av mig mina upplevelser och kan nu gå vidare!
Många har hört av sig till mig, vänner som jag inte har så mycket kontakt med. så det känns bra att veta att det finns vänner i nöden! De räknas också som dina nära vänner.
Bakslag och ambulans till akuten
11/9 onsdag fick akut åka med ambulans in till akuten på USÖ i Örebro tidigt på morgonen. Jag hade en smärta som var outhärdlig. Kunde knappt röra på mig, sätta mig på en stol eller lägga mig i en säng utan hjälp. Sen skulle jag upp ifrån stolen och sängen. hade ont på höger sidafrån höftbenet på högersida och sen en halvmåne neråt och uppåt. Svetten rann och tårarna sprutade och jag fick panik. jag hade bara fått med mig Alvedon hem som smärtstillande. Ambulanspersonalen satte in infar och jag fick morfin som lugnande. Efter en stund kunde jag röra på mig lite mer. Jag fick åka med till USÖ-akuten för utredning vad som hänt.
Efter många prover, röngen och läkarkontakter hittade de inga fel, förutom att smärtan satt kvar för mig. Akut-personalen tog kontakt med min läkare i Karlskoga som opererade mig. Han sa att kan vara nervsmärtor. och under operationen kan läkaren ha kommit åt en nerv som han kapat. Så nu fick jag med mig hem något Rävgift Oxycontin som skulle dämpa smärtan. Det var ett syntetiskt morfin som skulle vara bra. Jag skulle fortsätta äta Alvedonen. Smärtan försvann – men jag mådde skit av morfinet och det kändes konstigt i huvudet. Men jag kunde sova bättre på nätterna och jag kunde börja gå och röra på mig med hjälp av kryckor. Men det var f.f. svårt att sätta mig på en stol, lägga mig i en säng, gå upp och nedför trappor osv. Jag hade fortfarande heller inte fått fart på magen efter operationen, inga toa besök sen söndagsmorgonen 8/9. mer text kommer
Oxynorm
Lite kommentarer nedan från gamla och nya vänner
Lite musik till kommentarerna: Vals efter Gustav på Hefalle Linnebäck “Prins Oskar”
Valsen har jag lärt mig av Per Saxholm
Härligt att operationen är över Uffe….hur känns det idag? Oj oj oj… vilken himla tur att det ändå gått så bra utifrån det du beskriver! Ja det är tydligt ..,, man måste stå på sig för att få hjälp om man är en sån som ser ut att må ganska bra! Sån tur att ni är ett så bra team – du och Kerstin!!! Träffas gärna över en hämtmatslunch hemma hos er… hör av dig när du mår så pass att du orkar. Sköt om dig ordentligt Kesti Omne
Så skönt att det blev av nu!
Hoppas på snabb återhämtning och en pigg och bra höst. Allt gott! 🍂 Chatrin Edblad
Oj oj oj… vilken himla tur att det ändå gått så bra utifrån det du beskriver! Ja det är tydligt ..,, man måste stå på sig för att få hjälp om man är en sån som ser ut att må ganska bra! Sån tur att ni är ett så bra team – du och Kerstin!!! Träffas gärna över en hämtmatslunch hemma hos er… hör av dig när du mår så pass att du orkar. Sköt om dig ordentligt Lotta Olsson
Ja man behöver visst vara frisk för att orka med alla turer inom vården ibland verkar det som.. tur att du äntligen fick operationen och att det gick bra! Bra att du har support på hemmaplanTa det lugnt och försiktigt med träningen så är du snart i form igen Jag kommer gärna över och lunchar snabbmat med Matlaget när det passar.. Jag åker på en veckas tur till Tyskland 17-24/9 så före eller efter får det bli Krya!!!!!! Lotta Olsson
Grattis får man väl säga ändå, jätteskönt att operationen blev av. Nu hoppas vi att du så småningom, när såret är läkt, slipper ha ont 🥰
Kram
Kerstin Joelsson
Per Joelsson hälsar
Det blir härligt för dig att få komma hem, gissar att du längtar efter din egen säng 😴
Hälsningar från Gräsö
K + P
Så bra! Nu ska du va rädd om dig! Kay Isacsson
Sköt om dig och inget grävande efter vildsvinen Gudrun Jansson
Skönt att höra Vila är det som väntar nu eller hurEva Candert
Krya Ulf! Från Jeanette Göransson Fd. Andersson
Skatteåterbäringen Nicke Hultin
Äntligen! Vad skönt för dig! Sköt om dej nu och ha det gött! Cecilia Bremer
God bedring Hans Skotterud
Krya! från Hanna Bengtsdotter
Olle Linder
Robert Örtengren
Anders Norudde
Eva Candert
Per-Uno Åslund
Kinna Gustafsson
Kalle Kalin fått en låt av som han ville att jag skulle lära mig när jag blir bättre.
Efter det att jag haft covid-19 med påföljande post-covid nu tre år i rad (2022,2023 och 2024) lyckades jag hosta till mig ett brock i höger ljumske den 3 april 2024. Det har medfört en hel del begränsningar i livet för mig eftersom ljumskbrock spelar mig ett spratt varje dag och hindrar mig från att göra vardagliga saker. Från början hade jag inte så ont förutom när jag promenerade. Men sen gick veckorna och jag fick mer och mer ont i ljumsken och i brocket. Stundtals har jag inte fungerat på hela förmiddagen utan har fått ligga större delen av förmiddagen och försöka hitta ett ställe där jag kan fungera med brocket och räta på mig. Det har blivit många besök i Karlskopa på “Brock centrum” där jag tillslut sattes på en prioriteringslista för snabbare operation. Har även fått akut åka in till Norrtälje för att få hjälp att lägga rätt brocket efter det att jag inte kunnat resa mig ur sängen en morgon.
Så tillslut fick jag en akuttid på Kirurgmottagningen i Karlskoga den 22/8-2024 kl. 08:00. Efter en tidig morgon i Örebro(05:00) med dusch med specialoperationstvål som var svindyr (ca.270:- för två tvättar som skulle göras innan du sätter dig på bussen in till Karlskoga). Med stor förhoppning om att bli opererad och slippa smärtorna står jag nu igen på ruta ett. Operationen ställdes in. Kirurgavdelningen fick in ett akutfall som gick före mig. Sånt är livet om du inte är döende så ska du pinas till döds innan du opereras! Dagens sjukvård fungerar tydligen så idag i Sverige! Dags att börja fundera på vart våra skattepengar egentligen ska gå till, välfärden eller privata läkare som idag kostar oss skattebetalare miljarder extra samt att vårdpersonalen inte längre vill jobba kvar i våran fina sjukvård på grund av stress och underbetald sjukvårdspersonal. Så från 08:00 tlll ca. 10:55 fanns en förhoppning om att jag skulle gå ifrån Karlskoga lasarett och vara fri från smärtan. Men kl. 11:00 så fick jag reda på att ett akutfall kommit in och läkarna fick ställa in min operation. Det är bara att gilla läget och åka hem igen med oförättat ärende. Som tur vara så fick jag en ny tid för nästa försök till operation. Måndagen den 9/9-2024 kl. 10:00. Vi gör ett nytt försök om några veckor. Fick patientavgiften tillbaks samt att personal på kirurgmottagningen tipsade mig om att jag kunde få någon slags reseersättning för min resa från Grisslehamn till Örebro. Det var ju Kirurgmottagningen som hade ställt in hela operationen, då skulle jag nog få igenom mina krav på att få kompensation för min resa på 60 mil från Grisslehamn till Karlskoga. Det är inte konstigt att vår sjukvård kostar så mycket när regionerna också får betala ut reseersättning för inställda operationer. Det blir dyrt och ytterligare en kostnad för regionerna.
Summan för oförättat ärende in till kirurgmottagningen i Karlskoga blir: 1500.- kostar det i rena pengar för mig som patient att få en operation inställd. Då har jag inte räknat på vad det kostar för personalen att. fixa en ny tid till mig. Fick på Karlskoga lasarett prata med ett antal operationsplanerare och deras tid är inte gratis.
Tvål för tvätt 270:-
Bilresa Grisslehamn – Örebro ca. 30 mil a 25:-/mil = 750:-
Patientavgift:- 330:-
Lunch i Örebro direkt efter att jag klivit av bussen. Åt mat senast kl. 20:00 dagen innan den planerade operationen 21/8: ca. 150:-
Väl i Örebro kl 12:30 bestämde jag mig för att bara släppa allt detta som hänt mig idag på förmiddagen. Ringde Kerstin min fru och frågade om vi skulle luncha och fika i Wadköping, vilket vi gjorde. Kerstin hade skrubbat mig två gånger på ryggen 05:15 med specialtvålen som kostade 270:-. Vi var båda trötta och tagna av denna dagen och den sjukvård som vi många så småningom drabbas av om inte förr så senare i livet när vi blir äldre.
Som avslutning ska jag spela en polska efter Erik Tellgren, även kallad för “Vräken”. Erik bodde i Östervik Karlskoga på östra sidan av Möckeln på “Kosia”. Tycker den passar in i min sinnesstämning efter denna dagen där inget blev gjort.
Nu laddar jag om till den 9/9-2024 kl 10:00 plats Kirurgmottagningen Karklskoga lasarett. Fortsättning följer.
Det har varit en behagligt lugn sommar när det gäller spel och engagemang. Jag tycker det har varit skönt att kunna lägga ifrån sig instrumenten och ägnas mig åt andra saker istället.
Till hösten drar allt spel igång igen! har ett stort projekt på gång tillsammans med Roslagens spelmanslag. Roslagens spelmanslag ska göra en stor konsert i Norrtälje 29/11-2024 och i Rimbo den 30/11-2024 tillsammans med Norrtäljes musikkår där Pontus Estling kommer att vara gästspelman som vi ska spela tillsammans med. Spännande projekt!
Ulf och Anders spelar på Aggershus. Fotograf Ingela Agger.
Sen planeras det för fullt att Anders Norudde och jag duo “Dragplåstrera” ska spela på våra säckpipor under zornveckan i Örebro. Vi ska göra en konsert och en dansspelning planerat till den 16/7-2025. Vi har i skrivandets stund ännu inte fått formellt klart från ÖLFM att det blir vi två som ska spela, men just nu ser det positivt ut. Ander och jag kommer att få repa mycket under vintern och våren samt innan veckorna innan spelningen.
Under zornveckan i Örebro ska jag även spela tillsammans med “Emigrantkapellet. Vi ska spela gammaldans en timme den 18/7-2025. Så det kommer att bli en hel del repande med Emigranterna också.
Så just nu är det bara att ladda på inför hösten rep med Roslagens spelmanslag, Anders Norudde och jag “Dragplåstrera” samt Emigrantkapellet. Troligtvis kommer vi att även i Emigrantkapellet åka upp till Ransäter och spela till dans och då kommer nog också PUB att vakna till liv i Ransäter. Så mycket spela att se fram emot.
I sommar har jag iallafall spelat in en låt som Martin Björklund komponerat. Det är en polska som Martin kallar för “Arholmapolskan”. Det är en vacker polska som jag fastnat för och arrat. Jag har idag 2024-08-29 efter 17 dgr. på Facebook över 4500 visningar vilket idag är rekord för mig.
Lördagen den 13/4 fick jag ett samtal ifrån Olof Eriksson från MA 1 gänget som jag var med och spelade i några år. Hoppade av MA 1 p.g.a. hälsoskäl. Olof har drivit MA 1 projektet på sitt vis genom att revidera de gamla notskrifterna samt teckna ner alla noterna. MA 1 Pehr Andersson 1731. Sen har Olof under en två års period haft 10 konserter i Närke där han spelat dessa gamla låtar runt om i Närke. Jag var aldrig inblandad i konserterna.
Men nu var det dags att spela in en CD. Så jag spelar säckpipa så jag fick förfrågan om jag kunde vara med och spela på två låtar i skivan. Det var länge sedan jag spelade dessa låtar mebn jag tackade snabbt ja. Jag skulle spela Pollonäs låt nr. 93 “Hönan”. och en Menuett låt nr. 103. Jag har ju tidigare plockat fram dessa låtar som är möjliga att spela på den svenska säckpipan. men jag behövde öva in dem och lära mig arret som de idag spelar.
Pollonäs låt nr 93 “Hönan” Per Andersson MA1
Fredagen den 19/4-2024 i Svinnersta Kapell hemma hos Pehr Falkenström och Helene skulle det riggas upp en studio. De tre första låtarna skulle spela in på fredags kvällen. När de tre vara klara så hade gruppen sen kvar 21 låtar till som skulle spela in under lördagen och söndagen. Men jag var klar efter fredagen. Det skivbolag som skivan spelas in på är “Naxos”. Ett känt skivmärke när det gäller klassisk musik. På fredagen var vi 8 personer som skulle vara med på inspelningen på min säckpipa. Det var fioler 3 st Anna Hesselbom, Alf Ekblad och Olle Linder, en moraharpa Pehr Falkenström, 1 stråkharpa Olof Eriksson, 1 flöjt Helene Never, 1 nyckelharpa Ulla Wängdal, 1 Mandola Göran Fredriksson och så jag på en svensk säckpipa. Olof E spelade också fiol på en låt till säckpipan.
Vi träffades vid 17:00 tiden för att stämma upp, öva lite innan inspelning och så fylla på med energi – FIKA!! Alla hade med sig något till fikat, Det var både långsamma och snabba kallorier på fikaborde i köket – så vi överlevde kvällen.
Sen var det dags att göra sig klar för skarpt läge! REC ! Första låten blev “Hönan”. Jag var väl förberedd så det var bara att släppa tanken på stundens allvar och ha kul. Det är alltid min inställning när jag ska stå på scenen själv eller i grupp. Jag hade skrivit av arret på låtarna så jag visste vad som hände och var jag skulle komma in. Jag hade själv hittat på lite olika saker när låten gick i D-moll. Så i slutet av andra reprisen så kom jag insmygandes med säckpipan i D-moll innan låten gick över i A-moll, favorit tonarten när det gäller svensk säckpipa! Första låten tog lite lång tid med många omtagningar av låten och delar av låten. Ljudtecknickern fick mycket låt material att gå igenom och sen klippa och klistra ihop i ljudbilden. Det blir nog bra!
Andra låten Menuett låt nr 103 Per Andersson MA1. Denna låt har jag inte inspelat på det sättet som MA!-gruppen spelar den på idag.
Menuetten gick snabbare att spela in! Jag tror att nervositeten på andra låten hade släppt lite hos de flesta då. jag fick med alla mina extra utsvävningar jag gör i låten både i D-dur och A-dur. Olof ville inte att jag skulle ha med mina extra saker som han bett mig fixa. Men jag tänkte – jag gör dem ändå tycker Olof att de stör så får han säga till så får vi ta om. Idé gick igenom så jag smög in med min säckpipa i slutet av d-dur varvet och gjorde det jag trodde på. Sen var jag klar med det jag skulle göra. Vi fikade och tog det lugnt efter 2 låtar. Sen skulle resten av gänget i MA1 spela en låt till innan vi gav oss för denna fredagskvällen. Jag satt mig ner och skrev min blogg när jag besökte Per Saxholm i onsdags den 17/4.
Jag han precis klart när de andra var klara med den tredje låten för kvällen. Plocka ihop oss fika och sen åkte jag Olle och Olof hem till Örebro. det blev inte så sen för jag var hemma igen efter 22:00. Så jag hoppas att de hinner spela in de 21 låtar som är kvar under lördagen och söndagen. Jag får höra av mig till Pehr på måndag och höra hur det gick för dem. Roligt att vara med lite igen i MA1-gruppen! Har saknat den. Det är ett tecken på att jag nu mår bättre och orkar finnas med i MA1-sammanhanget igen efter en tids frånvaro.
1:a bilden. Olof i köket där också all datautrustning för inspelningen fanns.
2. Olof ger oss förutsättningarna inför inspelningen. Från vänster Ulla Wängdal, Pehr Falkenström, Olof Eriksson och Göran Fredriksson.
3. Ljudteknikern som jag glömt namnet på, Göran Fredriksson och Olle Linder
4. Mina körscheman på de två låtar jag ska vara med på.
5. Olle Linder, Alf Ekblad, Anna Hesselbom och jag Ulf. i närbild.
6. Olle Linder, Alf Ekblad, Anna Hesselbom och Helen Never.
Så var det dags att genomföra solokonserten i Vallentuna kl. 13:00, “Musik i Handlingstider”. För att hinna i tid till Vallentuna så startade jag och Kerstin från Tomta kl. 10:00. SPÄNNANDE! Ingen av oss hade tidigare varit i Vallentuna. Det var lätt att hitta till Vallentuna kulturhus och Biblioteket. P-plats fick vi under Biblioteket, den var till våran överraskning helt gratis i 3 timmar.
Vi släpade upp alla instrument o min lilla ljudanläggning från garaget. Jag hade gott om tid på mig, en och en halvtimme att fixa till scenen så den blev bra för mig. Efter 30 minuter så dök arrangören upp Yngve och Marianne som representanter för Vallentuna Dans och Musikförening VADOM. De skulle ställa fram stolar till den kommande publiken. Scenen var placerad en bit in vid huvudentrén. Jag visste inte riktigt vad det var för publik som skulle komma. När tiden närmade sig kl.13 så insåg Yngve och Marianne att det behövdes fler stolar. Så de raggade upp stolar från alla håll och kanter i Biblioteket. När konserten började så fanns inte en enda stol ledig. Folk stod och lyssnade, några kom och gick. Yngve berättade att han räknat till över 70 personer som satt och lyssnade och sen några som stod under hela konserten. Jag känner mig nöjd.
Jag hade inte haft de bästa förutsättningar för att förbereda mig inför konserten. I slutet av januari 2024 så insjuknade jag i covid-19 med jättehög feber till att börja med (40 grader i 5 dagar och sen 38 grader i en vecka), hosta och orkeslöshet avlöste febern. Tre veckor innan konserten började jag jobba med innehållet i konserten. Lite i taget varje dag fick jag göra för att inte köra slut på mig. Har f.f. i skrivandes stund jobbigt med att jag känner mig orkeslös och svårt att hitta initiativförmågan. Är inte van vid det! men det är bara att acceptera!
Jag hade ett tema där jag skulle berätta om mig själv som spelman och hur jag blev inspirerad av personer runt om mig att börja dansa till folkmusik och sen börja spela folkmusik på fiol. “Hur jag kom i kontakt med folkmusiken” och “Betydelsefulla personer i början av min folkmusik karriär”.
Innehållet var bra men jag skulle ha behövt mera tid på att fila på mitt manus. Det blev lite långrandigt ibland. Men jag fick improvisera när jag kände att jag blev för långrandigt med snacket.
Arrangören VADOM var nöjda med det jag framförde. Jag var efter omständigheterna nöjd! Spelet gick bra! Jag börjar blir mer och mer säker på hur låtarna börjar. Det har varit ett av mina stora problem att komma ihåg hur låtarna jag valt börjar. Men det var därför jag ville bli mer och mer oberoende av att spela tillsammans andra och satsa på mig själv som solospelman. Det som gjorde mig extra glad var att två nya goda vänner som dök upp på konserten. Hans och Bitte bor i Lohärad norr om Norrtälje som jag och Kerstin blivit bekanta med. Hans har jag lärt känna genom Roslagens spelmanslag och Bitte som är Hans fru sjunger i många körer runt Norrtälje.
När jag och Kerstin plockat ihop mig med alla prylar käkade vi lunch på en pizzeria som låg granne med Biblioteket. De hade jättegoda matiga stenungnsbakade pizzor. Det är inte ofta jag blivit mätt av en pizza – men denna gång var jag mätt efter denna matiga pizza. När vi åkte hem mot Tomta hade Yngve tipsat oss om att åka en annan väg från Vallentuna till Norrtälje. En fin historisk väg med många Runstenar och gravfält. Det var väldigt vacker.
Marianne och Yngve berättade för mig att det fanns en webbkanal i Amsterdam som spelar svenskfolkmusik dygnet runt. Jag trodde bara att det var NRK i Norge som bjöd på den möjligheten. Här kommer länken till den webbaserade Radiokanalen som sänder svenskfolkmusik dygnet runt: Svensk Folkmusik dygnet runt. “Lilla Amsterdam”
När jag ändå håller på så kommer länken till den Norska radiokanalen på NRK där de spelar Norsk folkmusik dygnet runt. Här kommer länken: Norskfolkmusik dygnet runt
En låt jag spelade på konserten i Vallentuna 6/4-2024 Polska efter Alfred Eriksson Västernäs Väddö.
Jag åkte ut till Cissi vid Vintrosa kyrka där vi sen jag Jan-Anders och Cissi skulle samåka ner till Perhr Falkenström i Svinnersta. Vi hade en gedigen låtlista att gå igenom. Det vara bara att köra igång. Pehr bjöd på en välbehövlig fika paus. Efter fikapausen försvann jag in i dimman
Jag blev jättetrött. Coviden som jag haft i Februari och mars gjorde sig till känna ordentligt. Denna trötthet tar väldigt lång tid på sig att försvinna vilket är väldigt irriterande men går inte att göra något åt. BLÄÄÄÄÄ!!! Så resten av tiden vi spelade så satt jag med min dator och letade efter ett dokument i mejlen som jag trodde jag missat. Varför jag gjorde det vet jag inte – men min hjärna hängde inte med efter fikat. Klockan blev 23:30 innan vi for hem mot Örebro/Vintrosa. Nästa gång vi ses är i Ransäter så nu blir det att öva hemma på låtarna som jag inte riktigt kan och göra stämmor till låtar jag inte har stämmor till. Staffan Berg som bor i Furusund, vi kan ses ute i Roslagen nu när jag far ut till Väddö/Tomta.
Gammaldans program förslag Pehr
Nyckelharpa + Durspel
1 a Svennings schottis F- dur
F-dur
G-fiol
b Schottis från Harg C-dur
C-cur
G-fiol
c Schottis på Karlhov av Gert Ohlsson
F-dur
G-fiol
2a Polkett eft. Ceylon ”Talgoxen” F-dur
C-cur
G-fiol
b Polkett eft. Ceylon C-dur
C-cur
G-fiol
3a Vals till en vän av Otorgskajsa E-moll
E-moll
G-fiol
Cissi
b ? G-dur ?
G-dur
G-fiol
Fiol + Durspel
4a ”Björkelunnarn” Hambo av J. Andersson D-dur
D-dur
Ulf
b Roines Hambo av Gert Ohlsson D-dur
D-dur
Ulf
c Uppsalapolskan Hambo D- dur
D-dur
Ulf
5a Åsas schottis av Lars Hedström D-moll D-dur
D-dur/D-moll
Ulf
b Schottis från Mangskog D-dur
D-dur
Ulf
6a Annandagsglöggen Vals efter Rulin D-A-D-dur
D-A-D-dur
b Hultkläppsvalsen (Staffan o Jan-Anders har ett annat namn) A-dur
A-dur
Ulf
7a Mazurka Slängpoiska av J. Andersson Snavlunda G-dur
G-dur
G-fiol
B (NY) Magnus i Göbbdaln mazurka G-dur
G-dur
G-fiol
Ulf
8a Polkett från Mangskog D-dur 3 repr.
D-Dur
Ulf
b Polkett P.E Ohlsson D-dur
D-Dur
9a ”Matsupen” Snoa G-dur
G-dur
G-dur
Ulf
B Schottis från Svartnö D-dur (Snoa)?
D-dur
Ev säckpipa
Polskor när vi spelar på Polskelogen i Ransäter
Travare Carl Viktor Rulin “Rulins far” Säckpipa
Travare Carl Viktor Rulin “Mäster Ekholm” Säckpipa
Polska Norra Finnskoga på Säckpipa A-dur Säckpipa
Polska “Uppsalapolskan”
Polska av Erik Auigust Selin Tysslingen Säckpipa
Polska Carl Viktor Rulin “Pelle Pettersson” Svl. 44 Säckpipa
1943 gav Nordiska museet i Stockholm ut en licentiat-avhandling, “Säckpipan i Sverige”, av etnologen Mats Rehnberg (1915–1984). Rehnberg hade 1937 hittat de första tecknen på en svensk säckpipetradition via ett ord i dalmålet [1]. Senare, under en evakuering av Nordiska museets samlingar 1939, föll några underliga och väldigt torra säckpipor ur en låda.
Mats Rehnberg som ville veta mer om den svenska säckpipetraditionen besökte och intervjuade den då siste kände levande säckpiparen Gudmunds Nils Larsson från Ilbäcken i Dala-Järna. Musikläraren Ture Gudmundsson (1908–1979) hade inspirerats av Rehnbergs avhandling till att bygga en säckpipa, men Ture upptäckte att han behövde mer teknisk information för sitt bygge. För att få veta mer om säckpipan besökte också han Gudmunds Nils Larsson. Med sin nya information om säckpipan lyckades Ture bygga ett spelbart instrument [2]. 1948 spelade Ture in två låtar på sin säckpipa för Sveriges Radio. Låtarna var en visa, “När barnen mister mor och far”, och en brudmarsch efter säckpiparen Nedergårds Lars Olsson (1813–1895). Under 35 år var det den enda inspelningen som fanns av svensk säckpipa.
[1] Verbet ‘dråmba’ i betydelsen att hålla en baston till en melodi (på dragspel)
[2] Dock inte i samma tonart eller skala som svenska säckpipor idag.
Bild nedan: Ture Gudmundsson Bild nedan snett ner till höger: Gudmunds Nils Larsson Ilbäcken i Dala-Järna 1892 – 1949
1908 – 1979.
1978 – 1979 var det tre herrar som slog sina kloka huvuden ihop och satte som mål att återskapa den svenska säckpipetraditionen. De tre herrarna var Gunnar Ternhag, etnolog vid Dalarnas museum, Leif Eriksson, byggare, sågverksarbetare och möbelsnickare från Insjön och spelmannen Per Gudmundson från Rättvik. Dessa herrar fick i uppdrag av Gunnar Ternhag vid Dalarnas museum att utveckla ett spelbart instrument. Instrumentet de tog fram var en kompromiss mellan de ca ett dussin, bevarade säckpipor som fanns att tillgå i svenska museer. Målet var att få en fungerande svensk säckpipa som gick att spela på ihop med andra instrument. Leif Eriksson började sen att serietillverka säckpipan. Det var så återupplivandet på riktigt startade ca 1979–1980.
Bild till höger: I augusti 1980 fotograferade jag Per Gudmundson på en konsert utanför Rättvik. Där spelade Per Gudmundson på en svensk säckpipa tillverkad av Leif Eriksson. Det var där och då som den svenska säckpipstraditionen började ta fart!
1981 Anders Norudde (då Stake) började spela säckpipa och inspirerade mig
1981 var en tid innan mobilen blev var mans egendom och då telefonerna stod där de stod. Jag och Anders spelade fiol rätt mycket ihop och via telefonen spelade vi upp olika låtar för varandra, som vi ville att den andre skulle lära sig. Anders var på den tiden inte så pratsam och informativ. Men en natt, sommaren 1981, ringde Anders till mig, klockan var nog halv två på natten och jag skulle upp klockan sex och jobba. När jag lyfte på luren hördes ett vrål och ett pipande och skrikande! Sen hördes det något jag kunde urskilja som någon slags melodi. Anders ville på detta överraskande sätt berätta för mig att han fått hem säckpipan som Leif Eriksson byggt till honom och som Anders nu lyckats klämma några obegripliga toner ur. Det var en chock för mig när jag lyfte luren och fick höra oväsendet från säckpipan! Att jag inte dog på kuppen var ett under! Ändå började mina tankar att snurra om att skaffa mig ett ytterligare instrument än fiolen.
Bild nedan Ulf och Anders spelar i Järna 1988. Fotograf Per-Ulf Allmo
1982 Min första svenska säckpipa från Leif Eriksson Insjön inhandlad
Ett år senare efter chocken med säckpipan i telefonen, hade jag stukat foten ordentligt efter en orienteringstävling. Kryckorna blev nu min bästa vän i en och en halv månad. Efter en månad på kryckor var jag less och ville ha något annat att göra så jag ringde Leif Eriksson och beställde en säckpipa. Anders hade lyckats så ett frö i min hjärna att börja spela säckpipa. Då visste jag inte vad det innebar att ”bli med en säckpipa”. Hade jag vetat det jag vet idag om den svenska säckpipan så hade jag nog valt ett annat instrument.
Säckpipan kom med posten från Leif Eriksson i ett paket med en hög E-bordun och en spelpipa som var stämd i A-moll samt med ett tonomfång på spelpipan som var en oktav (8-toner) att hålla sig till. Ett litet häfte följde med säckpipan. I häftet fanns att läsa lite historik om säckpipan, lite hur man vårdar säcken, hur man tillverkar rören, hur man stämmer rören, hur man spelar på säckpipan samt noter på fyra låtar som fungerar att spela på säckpipan. En nybyggd svensk säckpipa och ett litet medföljande faktahäfte i ett paket som kom med posten, så såg förutsättningarna ut för att lära sig spela säckpipa för den som beställde en svensk säckpipa ifrån Leif Eriksson. Jag tänkte på Anders som hade spelat säckpipa i ett år – jag får lära mig av alla hans misstag och framgångar!
Att spela säckpipa är inte bara att spela låtar, nej mycket tid går åt till att lära sig tillverka nya rör, stämma spelpipan tillsammans med bordunen, vård av säcken, mm. Allt detta lärde jag mig av Anders. Jag lånade LP-skivor, kassettband där det spelades på olika säckpipor från Europa. Genom att lyssna på hur andra spelade kunde jag lära mig hur jag ska rytmisera låtarna på säckpipans spelpipa. Att äga en säckpipa, det är som att få barn, det är ett ständigt pyssel för att säckpipan ska fungera och må bra. Efter ett par månader hade jag lyckats lära mig spela 5 låtar. Så nu var det dags att ge sig ut och spela på dansgolven och Oktoberstämman i Uppsala 1982 var första gången jag spelade till dans på min svenska säckpipa. Min tanke var att nu ska dansarna få vänja sig vid att lyssna och dansa till en svensk säckpipa. Sagt och gjort, jag fick spela låtarna länge och väl för jag kunde ju bara 5 låtar och några av låtarna spelade jag en gång till. Uppmärksamheten var stor, så efter dansspelningen samlades folket och ville ställa frågor om det märkliga instrumentet. Min erfarenhet säger mig att – antingen älskar du säckpipan eller också hatar du säckpipan. Det är vad många säger när jag när träffar folk ute på spelningar.
Ny repertoar som passar den svenska säckpipan
Nu började det snurra på med säckpipan. Anders och jag åkte runt på olika ställen och berättade om den svenska säckpipan både från scener och i radion. För att hitta låtar som passar den svenska säckpipan var det för det första bara att gå igenom hela vår repertoar som vi spelade på fiolen, leta i notböcker, notsamlingar, skivor, kassett-inspelningar. Vissa låtar fick jag göra om så att de skulle passa säckpipans tonomfång. Jag hade dåligt med valser så jag komponerade en vals som jag kallade för ”Ljuvliga valsen”, den finns med i det senaste nothäftet från ÖLFM. Det gällde att vara kreativ. Ljuvliga valsen blev sen en jingel till ett folkmusikprogram i lokalradion. Låten Ljuvliga valsen spelades flera gånger om dagen i ett antal år. Tyvärr visste jag på den tiden inte vad STIM var för något! Så jag anmälde låten till STIM först långt senare.
Låt “Ljuvliga valsen” av Ulf Karlsson
Sjöviks folkhögskola
Hösten 1981 fick jag och alla andra som köpt en säckpipa av Leif Eriksson en inbjudan till Sjöviks folkhögskola. Det skulle bli Workshop där under en fredag – söndag. Vi var ungefär 20–25 personer som ägde en svensk säckpipa 1981 och de allra flesta kom till helgen på Sjövik.
Bild nedan “En koffert med reparations och rörtillverknings prylar” – Det är vad en säckpipsblåsare alltid måste ha med sig när han/hon är ute och spelar.
Kursledare var så klart Per Gudmundson och Leif Eriksson. Angående Sjövikskursen säger Jan Winter: “Ska man vara riktigt noga var Per Gudmundsson, Leif Eriksson och Owe Ronström kursledare. Men Owe R dök aldrig upp så att jag (Jan Winter) utsågs som tredjelärare. På det efterföljande kurserna tog Jan Winter över rubbet om vi inte hade samtidig byggkurs. Byggkurserna leddes av Harald Petterson och om jag minns rätt Börs Anders hand om” Slut citat Jan Winter. På Sjöviks FHS:s kursen utbyttes olika erfarenheter och misstag. Det tipsades om hur man skulle göra nya rörblad till spelpipan och bordunen. Vi fick ta del av nya låtar som gick att spela på den svenska säckpipan. Vi fick tips om hur man skulle täta säcken och olika recept på tätningar. Tätningarna kunde innehålla honung, sadeltvål och vatten. Det sista vi gjorde vara att alla tillsammans spelade låten ”När barnen mister mor och far” inför SVT. Det finns inte ord att beskriva hur det lät! Tänk er 20-25 personer som håller på att lära sig spela säckpipa och som ska spela tillsammans! Jag kan bara konstatera att säckpipan är ett soloinstrument, iallafall på den tiden. Workshopen återkom sen varje år. Idag lever dessa träffar kvar, fast då kallas de för ”Pösuträffar” och håller till i Gagnef under en sommarhelg i början av juli.
Nya hål i spelpipan
Det ständiga arbetet med att hitta låtar att spela på säckpipan fortsätter. Jag lärde mig mer och mer att stämma röret och att temperera skalan genom att jag flytta på lindningen och att använda bivax. Anders som är en påhittig person kom på att om vi borrar ett nytt hål över C:et så får vi en dur-skala. Då kan vi spela låtar i A-dur och A-moll, men inte samtidigt. Men bara genom att vi lärde oss att täppa till C:et eller Ciss:et med bivax så öppnade sig plötsligt en ny värld för oss med låtar som gick att spela på den svenska säckpipan. Senare borrade vi hej vilt på våra spelpipor. Vi borrade upp ett nytt hål för G och ett nytt hål för lillfingret till låga E samt skapade en liten förlängning på spelpipan med ett sugrör från MacDonalds. Detta för att få till ett lågt D. Helt plötsligt hade spelpipan 9 toner på sin skala. Det fungerade bra!
Jag beställde ytterligare en säckpipa från Leif Eriksson men nu med dubbla borduner en A-bordun och en låg E-bordun för att ha lite att variera med. Tyvärr blev säcken med dubbla borduner krävande att spela på så jag gick mer och mer över till att bara spela med den låga E-bordunen eller A-bordunen. Anders och jag fortsatte filandet och borrandet för att temperera våra spelpipor så att vi kunde spela tillsammans med andra instrument. Och vi fortsatte att sprida kunskapen om den svenska säckpipan.
Bild nedan 3 generationers spelrör till den svenska säckpipan. Från Vänster: Svensk bladvass, Spansk bladvass och Kolfiberrör.
1983 släpptes en Lp-skiva med Per Gudmundson, medverkande var Agneta Stolpe, Magnus och Ola Bäckström, Jan Winter, samt Erik och Ingrid Ingels. Den första skivan med säckpipa var ett faktum. Lp – skiva med Per Gudmundsen med vänner
Blå Bergens Borduner startar maj 1984
Att spela svensk säckpipa i en grupp är en stor utmaning, framför allt tålamodsprövande för både spelmän och publik. I maj 1984, vid sjön Ölen i Anders stuga ”Ölbacken”, startade gruppen ”Pôsblåsera” med Ulf Karlsson, Anders Norudde och Göran ”Freddy” Fredriksson. Vi tre i ”Pôsblåsera” hade fått förfrågan om att göra ett 30 minuters långt Radioprogram i lokalradion om den svenska säckpipan med Bo Hazell som programledare.
Bild nedan: Pösblåseras 1:a spelning i Göteborg på Allégården.
Pôsblåsera hade som målsättning ”att kunna spela svensk säckpipa tillsammans med andra olika instrument”. Från början var det fiol, hardingfela, säckpipa, grekisk bouzouki, gitarr och olika blåsinstrument som vi spelade på. Gruppen bytte senare namn till Blå Bergens Borduner (BBB). Från 1987 var vi fyra personer i BBB då Stefan Ekedahl kom till på cello och tvärflöjt.
Blå Bergens Borduner har spelat in 2st. CD-skivor, 1991 och 2015. Båda skivorna har blivit nominerade, den första nominerad till en Grammis och den andra blev Manifestnominerad. Det var en rolig upplevelse att få finnas på plats på galorna i direktsändning och frottera sig med kändis-Sverige. CD-skivorna finns till lyssning på Spotify och YouTube. Bild till höger: Blå Bergens Borduners senaste CD-skiva “Inga Kônstiheter”.
1989 – Nya säckpipstillverkare med nya idéer dyker upp
1989 i Ransäter träffade jag en ny säckpipstillverkare som slagit sig ner i Sverige. Han heter Alban Faust och kommer från Tyskland. Alban hade bosatt sig i Dalsland där han har sin bostad och verkstad. Albans säckpipor var vackra och jag föll direkt för hans fina säckpipor!
Bild nedan: Alban Faust
Grunden var den samma som Leif Erikssons pipa, men Alban Faust hade förfinat den svenska säckpipan. Alban byggde med ädelträ som var hårdare än björk och en mundocka med en backventill som fungerade bättre än mundockan på Leifs pipor. Alban levererade också spelpipan med hål för tonerna C och Ciss samt med ett tumhål på undersidan på spelpipan att tas med höger tumme för tonen G. Stämhålet för låga E på spelpipan hade flyttats upp så att du kunde använda lillfingret på högerhanden för att ta ett D eller Diss beroende på vad du spelade för låt. Det var precis det Anders och jag höll på med tidigare med Leifs pipor. Ett nytt tänk för att kunna spela fler toner på säckpipan samt spela i andra tonarter hade fötts! Men det som fick mig att beställa en Albanpipa var de nya rörbladen. Rörbladsämnena var importerade från Spanien. Rörbladsämnena från Spanien var hårdare än den svenska bladvassen och skulle enligt Alban hålla längre. Sen hade Alban ett annat tänk om hur man skär ut tungan i rörbladet. Alban skär ut tungan (som ska vibrera) genom att börja vid knäleden på rörbladet. Det gjorde att spelpipan och bordunen blev mer stabila i stämningen. Jag beställde en ny säckpipa av Alban Faust i Ransäter 1989. När jag fått min Alban-pipa så upptäckte jag att skalan inte var tempererad. Men det visste jag hur jag skulle råda bot på. Fram med lilla filen och fila upp hålen så jag sen kunde stämma varje enskilt hål med bivax. Det var en miss som Alban senare tog på sig. Alban hade bara spelat för sig själv på pipan och inte tillsammans med andra instrument. Det var kul att få lära en säckpipsbyggare lite från Anders och mina tidigare erfarenheter när det gäller samspelet med säckpipa och andra instrument.
Bild nedan: Ulf:s blåsbäljda Alban Faust pipa.
Alban fortsatte att utveckla den svenska säckpipan genom att tillverka blåsbäljd säckpipa, dvs att använda en pump i stället för att blåsa i mundockan. En dag ringde Alban mig och undrade om jag ville prova att konvertera min Albanpipa till att bli blåsbäljd säckpipa. Jag tackade ja till erbjudandet och skickade i väg min pipa till Alban. Idéen hade Alban fått från bl.a. de irländska säckpiporna. Rörbladen blir då mer stabila och håller stämningen bättre. När du blåser in din utandningsluft i säcken i mundockan så är luften väldigt fuktig. Men om du pumpar in luften så är det den luftfuktighet som råder i rummet som du pumpar in. Det blev för mig en ny utmaning att lära om från att blåsa i mundocka till att pumpa in luften. Det tog mig fyra månader innan jag var bekväm igen med att få ihop tekniken med pumpandet och speltekniken. Men fortfarande levde problemen med rörbladen kvar, att stämningen ibland trasslade. Det har dock blivit mycket bättre, att gå från svensk bladvass som växer i våra insjöar och som är mjukare till att importera bladvass från Spanien som är hårdare.
De första Riksspelmännen på svensk säckpipa
Anders Norudde blev tillsammans med Bengt Sundberg de första Riksspelmännen på svensk säckpipa i Ransäter 1989. Jag spelade också upp i Ransäter 1989. Pratade med Bengt Linderoth som bl.a. satt i Zornjuryn detta året. Och han sa till mig att de tyckte jag missade. Jag svarade att jag missade inget i uppspelningen utan alla drillar m.m. satt där de skulle. Sen tog det 20 år innan jag gav mig på att spela upp för att bli Riksspelman. Jag beställde en ny säckpipa i Ransäter 1989 av Alban faust
1990 ”Säckpipan i Norden”
1990 kom det ut en bok om den svenska säckpipan ”Säckpipan i Norden” utgiven av Per-Ulf Allmo och Jan Winter. Förutom Per-Ulf Allmo och Jan Winter var det tio olika författare i boken. Boken är alla säckpipsspelares bibel. För er som vill veta mera om den svenska säckpipan kan ni säkert fråga om boken på biblioteket.
1998 – Ny säckpipstillverkare med nya idéer i Rimbo
Under åren med alla dessa rörblad som är ett levande material så har det experimenterats hej vilt i stugorna med att få till ett plaströr som fungerar i den svenska säckpipan. Man kunde köpa rörblad av plast ifrån USA till den svenska säckpipan, men de fungerade inte så bra. Det fanns personer som experimenterade här i Sverige, men det blev inte heller så bra. Det största bekymret var att plaströren lät illa. 1998 kom det en ny säckpipstillverkare, Max Persson, som idag bor i Rimbo i Roslagen. Max hade hittat ett sätt att tillverka rörblad som låter bra.
Max Persson började tillverka svensk säckpipa 1998 och har fortsatt att förnya och förbättra instrumentet sedan dess vilket resulterat i ett lättspelat och lättskött instrument som kan spelas i flera olika tonarter. Max säckpipor är gjorda utifrån hans egen design och mått, en utveckling baserad på den traditionella svenska säckpipans design. Med användning av moderna material och arbetstekniker skapade Max en mycket stabil kolfiberrörsbalanserande funktion och ljud för att nå det uttrycksfulla och naturliga ljudet av den svenska säckpipan. Informationen i kursivtext är från Max Perssons hemsida. https://maxbagpipes.
Jag blev Riksspelman 2009 i Karlstad
2009 skulle Zornuppspelningarna hålla till i Karlstad. Jag hade tidigare spelat upp för Zornmärket 1989 och nu när jag 20 år senare spelade upp igen blev jag den sjätte riksspelmannen på svensk säckpipa. Det jag kommer ihåg från uppspelningen i Karlstad, i juni 2009, var att jag var väldigt taggad eftersom det var 20 år sedan jag spelade upp senast på säckpipan. Ingen nervositet, jag hade bestämt mig för att det var en mycket unik liten publik som jag skulle in och göra en konsert för.
Jag var avslappnad och glad, vilket smittade av sig på de jurymedlemmar som lyssnade på mig. Det var görsköj att spela upp och försöka locka fram ett leende från den svårflörtade juryn! Att nu få titulera mig som Riksspelman betyder att jag nått ett mål med min musik på den svenska säckpipan. Jag har fått en kvalitetsstämpel på mitt sätt att spela den musik som jag älskar. Min säckpipbyggare Alban Faust spelade också upp i Karlstad och blev den sjunde riksspelmannen. Alban spelade upp några dagar senare än vad jag gjorde.
2024 Väntar på min nya svenska säckpipa
Jag har nu beställt en säckpipa av Max Persson i Rimbo, men har inte fått hem pipan ännu. Det är långleveranstid på pipan, över 2 år. Jag lade 2022 in min beställning på en säckpipa med bäljblåsning och med två spelpipor med kolfiberrör som rörblad som går att spela i tonarterna A och E samt i G och D. Jag kommer att få min säckpipa i slutet av sommaren 2024.
Tänk vilken utveckling av den svenska säckpipan har genomgått och som jag fått vara en del av. Från mitt inköp och1982 på min första svenska Leif Erikssson-säckpipa till nu idag 2024! Max Perssons säckpipa har många av de funktioner som Anders och jag m.fl. skapade på 80- och 90-talet men då med de rörblad som var mjukare och fuktkänsligare. Nu är det andra material i rörbladen.
Den svenska säckpipan lever idag och finns nu som ett självklart instrument inom folkmusiken. Ska bli kul att se vart utvecklingen tar vägen längre fram! Den som lever får se!!
Idag fick jag ett mejl av Anna Johansson från Lindesberg. Anna är musiklärare i Lindesberg och spelar folkmusik. Anna sitter med i styrelsen i Örebro läns folkmusikförbund. Anna har blivit intresserad av Per Saxholms musik och har bjudit in alla medlemmar i Örebro läns folkmusikförbund att vara med på två gratis spelkurser med Per Saxholm i Lindesberg. Sen har Anna tagit kontakt med Per Saholm och varit hemma hos Per och spelat in Pers musik. Jättekul tycker jag! Anna berättade det för mig en dag att hon varit hemma hos Per och då frågade jag om hon kunde skicka de låtar som Anna spelade in till mig.? Det gjorde Anna. Anna kommer även att hjälpa mig med att teckna ner Per Saxholms låtar på noter vilket jag är väldigt tacksam för. Anna gör det utan för sitt ordinarie arbete så vi får se hur mycket Anna hinner och orkar med. Idag 2024-02-19 har jag tillsammans med Annas inspelningar 324 låtar inspelade. Sen har Anders Norudde 138 låtar. Anders låtar måste döpas och och sorteras upp så det får Anders göra när han har tid.
Så igår satt jag och laddade ner Annas 26 inspelningar och 14 notnedteckningar. Det var första mejlet och det kommer mera inspelningar och noter från Anna.
Här kommer ett smakprov på en inspelning med Per Saxholm och notnedteckning som Anna Johansson gjort.
2024-03-30 så har Anders Norudde hoppat av projektet med att dokumentera Per Saxholms låtar.
Pehr Falkenström , Jan-Anders och jag bestämde oss för att träffas och plocka fram lite mer låtar till GammaldansGänget. Vi är nu fem stycken Pehr, Jan-Anders, Cecillia, Staffan och jag. Vi ska spela i Ransäter nu i år och håller nu på att preparera arrangören för att vi ska få några bokade speltider under Ransätersstämman 2024.
Jag åkte och hämtade Jan-Anders ute i Latorp. Blev bjuden på gokaffé det vill säga äkta kokkaffe som är kokad på vedspisen. Bättre kan det inte bli. Sen drog vi iväg över slätta mot Svinnersta. Vi träffades i Kapellet där Pehr eldade i kaminen. Mysigt! Vi drog igång direkt med att plocka fram låtar till gänget. Inget problem att hitta låtar, utan problemet är bara att begränsa oss i låtvalen. Jag spelade in för fullt så at jag kunde skicka låtarna till de andra som inte var med. Vi fikade och spelade en stund till innan vi 19:00 skiljdes åt.
Vi hade ett telefon möte tillsammans med Cecilia och Staffan. Vi gjorde upp lite olika arbetsfördelningar se nedan:
– Vi ska försöka träffas alla fem torsdagen den 7 mars hemma hos Cissi. Tiden är ännu inte satt.
– Sen har vi bokat en tid för spel och fix med låtar torsdagen den 21 mars för de som kan.
– Jag tog på mig att skicka ut de nya och gamla låtarna, samt att uppdatera låtlistan.
– Pehr lovade att ta kontakt med Dan Olsson alt. Pelle Schunesson ang. tider som vi kan spela på i Västra logen och Norra logen. Pehr – kolla med Dan Olsson om det finns möjlighet att slippa betala inträde om vi spelar mycket under Ransätersstämman. Ett rimligt krav tycker jag. Jag kan gärna tänka mig spela i gropen också som en avslutning på helgen i Ransäter. Hälsa från mig. Vi gick samma ungdomskurs i Ransäter 1978-79.
– Om vi känner för att träffas någon mer gång förutom dessa två datum som vi redan har bokat så är jag gärna på med kort varsel.
– Jag Ulf drar till Roslagen i påskveckan i slutet av mars Jag får jobba med låtarna på distans vilket för mig inte är något problem bara jag har alla låtar vi ska spela inspelade. Sen kan jag och Staffan träffas lättare när jag är i Roslagen. Vi ses igen!!
2024-02-14 Fick vi ett mejl från Pehr att vi redan fått tider som vi ska spela till dans.
Mejl från Pehr:
Nu har jag pratat med Pelle Schunnesson. Vi är välkomna att spela till gammeldans både torsdag och fredag kväll/natt. Vi kan få entrébiljetten och kanske nån matkupong, men ordna nattlogi själva.
Han vill få in personuppgifter på oss alla för kunna bjuda på nån förmån.
Skicka till mej så skickar jag vidare till honom.
Ett namn är ju förstås också bra.
“Bälg, säck och tagel” tycker jag är bra, men där måste vi få in mer säckpipa om det ska göra skäl för namnet. Det är inte lätt i den hittills föreslagna repertoaren.
“Utsocknes” är bra i sej, men där känner jag mig för mycket värmlänning för att kalla mej utsocknes.
Vad säger ni om “Utvandrarna” . Tycker själv det inte är bra nog, men ligger i linje med “Utsocknes” för att hitta gemensam nämnare.
“Utvandrarna” gillar jag, för det är vi ju de allra flesta har utvandrat från Värmland.
Så nu är det bara att jobba på mot Ransäter 2024!!
Brudvals efter Karl Nilsson Bjurtjärn en låt som vi ska spela i Ransäter till dans. Min tolkning av låten.
Resan hem
Kesti Omne
Kay Isacsson
Eva Candert
Från Jeanette Göransson Fd. Andersson
Cecilia Bremer
Hans Skotterud
Till hösten drar allt spel igång igen! har ett stort projekt på gång tillsammans med Roslagens spelmanslag. Roslagens spelmanslag ska göra en stor konsert i Norrtälje 29/11-2024 och i Rimbo den 30/11-2024 tillsammans med Norrtäljes musikkår där Pontus Estling kommer att vara gästspelman som vi ska spela tillsammans med. Spännande projekt!
Mats Rehnberg som ville veta mer om den svenska säckpipetraditionen besökte och intervjuade den då siste kände levande säckpiparen Gudmunds Nils Larsson från Ilbäcken i Dala-Järna. Musikläraren Ture Gudmundsson (1908–1979) hade inspirerats av Rehnbergs avhandling till att bygga en säckpipa, men Ture upptäckte att han behövde mer teknisk information för sitt bygge. För att få veta mer om säckpipan besökte också han Gudmunds Nils Larsson. Med sin nya information om säckpipan lyckades Ture bygga ett spelbart instrument [2]. 1948 spelade Ture in två låtar på sin säckpipa för Sveriges Radio. Låtarna var en visa, “När barnen mister mor och far”, och en brudmarsch efter säckpiparen Nedergårds Lars Olsson (1813–1895). Under 35 år var det den enda inspelningen som fanns av svensk säckpipa.
och mer att stämma röret och att temperera skalan genom att jag flytta på lindningen och att använda bivax. Anders som är en påhittig person kom på att om vi borrar ett nytt hål över C:et så får vi en dur-skala. Då kan vi spela låtar i A-dur och A-moll, men inte samtidigt. Men bara genom att vi lärde oss att täppa till C:et eller Ciss:et med bivax så öppnade sig plötsligt en ny värld för oss med låtar som gick att spela på den svenska säckpipan. Senare borrade vi hej vilt på våra spelpipor. Vi borrade upp ett nytt hål för G och ett nytt hål för lillfingret till låga E samt skapade en liten förlängning på spelpipan med ett sugrör från MacDonalds. Detta för att få till ett lågt D. Helt plötsligt hade spelpipan 9 toner på sin skala. Det fungerade bra!
