Volontär och invigningsspel på “Folk at Heart 2024”

Så var det dag igen för Folk at Heart 2024! Kerstin, jag och en god vän till oss Carina Andersson anmälde oss till Folk at Heart och Andreas Svensson och Anders Damberg att vi gärna jobbar som volontärer på Folk at Heart 2024. Vi skulle jobba i incheckningen av artister från ca 16.00 – 21:30. Det är jättekul att få träffa alla artister som checkar in innan det är dags för dem att ställa sig på scenen. Det blir lite lättsamt prat och skratt vid incheckningsdisken. Sen är det mycket småfix med att sätta upp lappar på på de olika rummen vad det är för artister och tider när de ska spela i de olika rummen på Scandichotell.

Jag hade dagen innan vi skulle jobba fått en förfrågan från Andreas om jag kunde spela på invigningen på fredag 5/1 kl. 21:30. han vill att jag skulle spela säckpipa. Planen var att det skulle komma ett par som fäktade nedför trappen vid Lobbyscenen och samtidigt skulle jag spela säckpipa. Jag tackade förståss ja till erbjudandet. Det lät dramatiskt! Men så kom jag på att jag kunde göra om ett arr som jag spelat in tidigare på Björnlåten. Det skulle passa till fäktningsscenen. Jag ringde och frågade Andreas om det var ok. Jag fick ett stor JAA av Andreas. Så jag gjorde om arrangemanget lite och spelade in det på min dator. Tanken var at jag skulle spela på min säckpipa som ska vara  upp mickad. Sen skulle jag koppla in min dator i PA:t och be någon trycka på inspelningen som jag sen gled in i med min säckpipa live. Efter en minut skulle Andreas vinka igång fäktningsscenen för då ylade jag i med säckpipan i arret och det skulle förstärka dramatiken i fäktningsscenen. jag kände mig nöjd med min idé.

Vi jobbade på Kerstin Carina och jag i incheckningen. Jag fick reda på att jag skulle prata med en Nicklas som skulle vara ljudtekniker vid Lobbyscenen. Jag gjorde upp med Nicklas om vilken tid han tyckte vi kunde rigga upp min dator och säckpipan. Tyvärr så höll inte tidsplanen. Nicklas hade fullt upp ända fram till 21:30. Det var kaos vid Lobbyscenen när jag kom 21:25. Det var ett band på 6-7 personer som skulle dra sig från scenen. jag bad dem komma senare och plocka ihop sina instrument för invigningen skulle börja om 5 minuter. Det tog en stund att få bort allt folk från Lobbyscenen innan Nicklas och jag kunde börja soundchecka. Det gick rättså fort, vi hörde att ljudet fungera på min säckpipa och från datorn. Sen kom Andreas och berättade att Fäktarna inte hade kommit ännu. Andreas ringde till fäktarna och det visade sig att de trodde de skulle komma den 6/1. Men det är nu den 5/1 och i morgon är det försent. Så det blev en snabb ändring i programmet. Jag fick köra min grej helt själv vilket inte var något problem. Det hade samlats massor med folk i Lobbyn och runt baren. Det blir skojigt att se hur publiken reagerar på mitt musikinslag. Nu var vi en kvart försenad. Sen kom chefen för Nerikes allehanda och hade ett jättefint tal om hur viktigt det är att bevara vår musikkultur och ställen där vi kan verka och föra ut musiken. Det är ju väldigt aktuellt med tanke på att Tidöpartierna nu håller på att lägga ner alla studieförbund och dra in bidrag för de arrangörer som har musikarrangemang. Bra invigningstal!

Sen var det dags för mig att dar igång invigningen av Folk at Heart 2024. Jag spelade ett arr på Björnlåten efter Björnskytten. Här nedan kan du höra mitt arr. Sen spelade jag liv till denna inspelning.

Det blev en succé!! Ett vrål och tjooo samt massor med applåder fick jag när jag spelat klar. Det blev bra! Andreas var också nöjd med det jag gjorde och det tyckte jag kändes bra!

Efter invigningen slog vi ihop incheckningen av artister för denna kväll. I morgon tar några andra över incheckningen. Sen gick Jag kerstin och Carin iväg och åt lite mat som vi hade fått biljetter till. Två rätter att välja på samt ett glas vin eller ett stort glas öl blev vi bjudna på av Folk at Heart och som tack för hjälpen. Vi fick även gratis inträde i två dagar. Sen var det dags att smyga runt och lyssna på lite olika band och artister innan bussen tog oss hem till Sörbyängen. En rolig och innehållsrik dag som volontär och invigningsspelare blev det detta år 2024.

19 sekunder film på när jag spelar på invigningen av Folk at Heart 2024. Spelar fiol, säckpipa trummor på inspelningen och arret. Sen spelar jag live till mitt arr.

 

Reflektion över året som gick 2023

Reflektion över det gångna året 2023

Detta har jag jobbat med under 2023. Att hitta tillbaka till att vara spelman där jag ska stå på egna ben. En ambition som jag började jobba med medvetet från 2010.

Mycket elände har det hänt i värden detta år 2023. Men om jag reflekterar på mig själv och och min roll som spelman, det jag jobbar med dagligen, där har det hänt mycket positiva saker. Sen 2010 har jag jobbat på att som spelman stå på egna ben. Detta utifrån en händelse som hände när jag var ute och spelade. Var ute och spelade på en festival i södra Sverige. Vill inte gå in på detaljer vad som hände.  Denna händelse gjorde att jag fattade ett beslut att jag som spelman ska jag kunna stå på egna ben. Jag vill bli oberoende av andra. Det är inte värt att lägga ner energi på det som inte fungerar. Nu efter 13 år och efter ett antal olika kuratorer och samtalskontakter, mycket ältande i min hjärna och nu för 1,5 år sedan en medicin för nedstämdhet, har jag nu börjat må bättre. Det är denna årsreflektion 2023 kommer att handla om.

Det är först nu 2023 som jag ser de faktiska resultaten av det jobb jag lagt ner på att bli en spelman där jag inte är beroende av någon annan. Jag blir numera anlitade av personer och föreningar som vill ha just spelmanen Ulf Karlsson. Arrangörerna, personerna som vill anlita mig som den spelman jag är. Det är en seger för mig! Jag har under de tre sista åren fått många nya verktyg av samtalsterapeuter. Det har gjort att min verktygslåda har fyllts upp ordentligt för att jag ska bli en mer självständig person som inte behöver förlita mig på andra. Jag sköter nu allt själv, marknadsföring, skaffar nya kontakter, gör  solokonserter och solo-dans-spelningar, spela på bröllop, begravningar och dop etc.

Nedan PDF-fil Min historia, kort beskrivning

Varför jag reagerar starkt på svek orättvisor m.m.

Slutklämmen

Under de senaste åren (2020-2023) som jag gått i samtalsterapi så har jag också förstått att det var där någonstans 2008 -2010 som jag insåg att jag måste stå på egna ben. Jag kan inte bara hänga på folk, jag måste kunna stå på egna ben.

För er som orkade läsa “min historia som skiljsmässobarn” som var en lång och förklaring varför jag reagerar som jag gör på orättvisor, svek, att överges och att inte ha tillit till varandra. Det är ord som för mig mer och mer har betydelse för hur jag tidigare och idag reagerar dessa laddade ord. Alla dessa orättvisor, svek, att överges och att inte ha tillit till varandra var vad jag inte fick av min mamma och pappa med släkter för när min mamma och pappa skulle skiljas. Det gör fortfarande ont i mig nu efter 41 år när jag tänker och skriver om vad jag gått igenom. Varken jag och min fru (som är psykolog) kan förstå hur vuxna personer kan utsätta ett barn för allt detta som jag beskrivit.

Det var mycket elände för att förklara vad jag gått och tänkt på under 2023. Jag har betat av det mesta som jag och min kurator kontakt kommit överens om. Det känner jag mig väldigt nöjd med!!

Det jag är stolt över 2023

Det är mycket som nu börjar falla på sin plats i mitt nya liv som spelman. Jag är väldigt stolt över att jag hittat så många nya spelkompisar i Roslagen! Roslagens spelmanslag och Häverödals spelmän träffar jag en gång i veckan när jag bor på Tomta i Grisslehamn. Det är fantastiskt lätt att umgås med dessa spelmän. Sammanlagt är det ca  45-50 personer som jag träffat och många är jag väldigt bekanta med.

Har träffat Jens och Stina och blivit väldigt bekanta med dem. Jens och Stina har en studio Mindport som de tillsammans driver. Där har jag blivit indragen i olika projekt. Sagaprojektet 1 klicka på länken kan du läsa om Sagaprojekten. Saga projekt 2

Ett annat projekt är en hårdrockgrupp jag gjort pålägg i studion hos Jens och Stina är Nattsjäl gjort pålägg på två låtar.

Jag är också väldigt stolt över att nu är både jag och min fru Kerstin pensionärer tillsammans. Från och med år 2023 har vi bägge slutat jobba!

Jag är också väldigt stolt över att jag spelat solo till dans på Oktoberstämman i Uppsala i slutet av oktober 2023. Oktoberstämman 2023

Sen är jag väldigt stolt över att jag nu står på egna ben och inte behöver känna mig beroende av andra för att få spela. 15 års slit så har jag nått mitt mål! Sen gäller det att förvalta det jag byggt upp.

En sak är kvar – jag vill må så bra så att jag kan sluta äta tabletterna för min nedstämdhet.

 

Önskar alla ett Gott Nytt År 2024!! Stilla natt på Hardingfela och säckpipa

 

 

 

 

Spelat på en begravning i Häverödals kyrka

Idag har det hänt många saker. På morgonen hade jag en tid inne på en verkstad i Norrtälje. De skulle fixa så att handbromsen skulle fungera, fick en tvåa i besiktningen i september. Fick hyra en bil för att ta mig hem till Väddö Tomta. Men jag hann vara hemma en timme sen fick jag ett sms att bilen var klar 10:10. Så det blev bråttom in till verkstaden för att hämta bilen innan 11:00 då verkstaden hade lunch. Hem och äta lunch och sen iväg till Häverödals kyrka där jag skulle tillsammans med Häverö spelmän spela på en begravning.

 

 

Det var en medlem i folkdans-föreningen som hastigt hade avlidit under hösten. Häverö spelmän ligger som en sektion i folkdansföreningen och hjälper till att spela på träningar och till uppvisningar. Häverö spelmän tränar varje måndag inne i Hallstavik. Så det var ju självklart att Häverö spelmän skulle stå för musiken.

Vi skulle spela tre låtar under själva begravningen. Vi började med Gåsvikarns gånglåt spelas i G-dur (vanligtvis spelas den i D-dur). Fortsatte sen med Häverö brudmarsch och avslutade med I ensamheten av Fridolf Jansson (Mosse Fridolf) Singö.

 

 

När begravningen var klar slapp jag åka in till Norrtälje å hämta bilen. Så istället fick jag hänga med på begravningskaffet. Det var inte helt fel. Alltid trevligt att träffa alla efter själva begravningen. Vi spelmän fick ett eget bord i församlingshuset intill Häverödals kyrka. Det bjöds på smörgåstårta dricka och kaffe och tårta. Mätt är väldet det ord som jag ska använda efter fikat. Det var jättetrevlig att sitta och prata med Häverö spelmän i lugn o ro. efter begravningen. Det gör jag gärna om igen.

På bilden till vänster så är det fina målningar i taket som jag fastnade för. Till vänster spelar någon på en moraharpa o till höger någon annan på ett?? Får prata med Gunnar Persson han vet vad denna person spelar för ngt. Målaren är från 14.00-talet och heter Albert Piktor Målare och är känd för alla sina fina målningar i kyrkor i Sverige och på Åland(Kökar).

 

 

 

 

 

 

 

Hittade ett YouTub-klipp på låten vi spelade “I ensamheten” av Mosse Fridolf Singö. Spelmännen som spelar kallar sig för MollSkinn och är spelmän som idag är med i Roslagens spelmanslag.Birger Björnerstedt nyckelharpa, Lars Pettersson nyckelharpa, Lena Sjölander gitarr och Åke Pettersson bas.

 

 

Spelning på Roslagsmuséet i Norrtälje med “Representanterna”


9/9-2023 Så var det dags att genomföra spelningen på Roslagsmuséet i Norrtälje. Vi (Jens, Hans och jag) har haft väldigt kort om tid att repa in något tillsammans. Vi träffades vid 11-tiden hemma hos Jens och Stina i Norrtälje för att köra igenom programmet. Det var en skön varm september värme både ute och inomhus, så svetten klibbade sig fast både i kläder och fingrarna så det blev svårt att spela. Vi spelade igenom programmet en gång och det verkar sitta. Hans och Jens har jobbat hårt för att fixa de låtar som jag skickat till dem. Nu hade vi ett bra varierat program med Värmlandslåtar och Roslagslåtar. Programmet var lite väl långt – men va tusan då får vi avsluta tidigare om någon annan kommer efter oss och ska spela.

Vi tog en fika och gick sen vidare upp till muséet för att reka lite hur det såg ut där vi skulle spela. Utomhus under ett tak utan anläggning, men en prat mikrofon fanns det. Så sämre hade det kunnat varit. Vi tog kontakt med arrangören så de visste att vi var på plats. Vi skulle få en god macka som tack för att vi spelade. Vi hade inte räknat med att få något gage så det var positivt med en macka. Att vara spelman är även i dag en utmaning i att kunna överleva på luft. Men mycket roligt får jag uppleva och det är ju det som är livet att vara spelman!

Vi började plocka ihop oss och stämma. Folket började strömma till och det blev riktigt mycket folk som satt och lyssnade på oss under konserten. Vi kallade oss för “Representanterna” efter som vi var tre personer från Roslagens spelmanslag som fick möjlighet att spela tillsammans i en mindre konstellation. Det är kul, för då får du lära känna personer i laget på ett annat plan. Flera sådana här små konstellationer ser jag fram emot framöver!

Konserten gick väldigt bra! Inga kravaller uppstod. Allt gick lugnt tillväga. Jens är en fantastisk kompande person att hitta på olika lekfulla komp  som lockar fram till skratt både från publiken och av oss som spelar låtarna. (Se YouTub-filmerna nedan) Folkmusik är kul – eller hur!  Hans är en fantastiskt bara fiol och mandola spelare. Hans kan mer än vad han tror själv. Det är en ynnest att ha fått lära känna dessa  två personer lite närmare under två intensiva veckor när förutsättningar för att repa var minimala. Men allt går när alla vill!

Sen när jag stod och plockade ihop mig och mina instrument så kom det fram en hel del personer som ville fråga om olika saker. Det är alltid roligt när folk vågar sig fram och ställa sina frågor. Denna gång om min säckpipa och musiken vi spelade, så det tog ett tag innan jag kunde gå iväg och fika med de andra. Sen kom det fram en person som jag träffade i Lohärad på spelmansstämman där i augusti. Per som han heter berömde mig och det sätt som jag pratade mellan låtarna. Han sa – “du har sån bra kontakt med publiken och kan få dem intresserad av det du säger och det ni spelar”. Sen blev han glatt överraskad över att vi spelade så bra ihop. Fina ord som Jag/vi tar till oss/mig! Det är värt mer än alla gager i världen att få höra sådana positiva och fina ord från en person ur publiken. Per undrade om jag kunde skicka honom schottisen “Längtan” som jag gjort. Så Per gav mig sin mejl adress och jag har nu skickat schottisen till Per.

När vi väl kom till att fika så visade det sig att det var en föreläsning i salen där vi skulle få våra goda mackor. Vi bestämde oss för att hoppa över god mackan. Vi skildes och jag och min fru gick till cafét intill muséet där vi käkade lunch och fikade. Vi satt och njöt av det rinnande vattnet och tänkte på denna härliga dag där jag som spelman har fått lära känna två personer Hans och Jens lite mer. Vi ska spela till dans på Norrtälje Folk den 16/9. Sen får vi se hur nästa Representanter-gäng ser ut vid nästa spelning. Jag kanske är med, eller inte? Det är det som har utvecklar mig som människa och spelman . Jag kan verkligen rekommendera det till alla spelmän att prova gå utanför sin comfortzone och ta chansen att spela med andra än de som du vanligtvis allt gör. Det är utvecklande för ditt spel! Lycka till!!

 

Donats polska

“Grabbarnas intåg i Medeltiden” en marsch som jag fått av en spelkompis Göran “Freddy” Fredriksson i Blå Bergens Borduner när jag fyllde 50-år.

Polska efter Byss-Calle nr. 25

Byss-Calle, egentligen Carl Ersson Bössa, född 26 april 1783 Älvkarleby församlingUppsala län, död 9 januari 1847Älvkarleby församlingUppsala län, var en legendarisk nyckelharpospelman från Östanå, Älvkarleby socken i norra Uppland.

Långdans melodi efter Aina Liljebjörn Filipstad.

På 1980-talet träffade min spelkompis från Karlskoga Per Saxholm, Aina Lilljebjörn.  Per säger: Aina brukade spela på olika gudstjänster på ålderdomshemmen och andra kapell.  Hon spelade piano (hade ett spinettpiano hemma) samt durspel. Hon kom från samhället Gustafsfors på gränsen mellan Öst-Värmland o Västerdalarna.

Hon har lärt sig folkmusik av många olika spelmän, bland annat av sin far, handelsman Carlsson.

Även släkten Lilljebjörn som Aina var ingift i var musikerfamilj.

Aina levde mellan ca. 1901 – 1989.   Kanske exakta datum är fel, men hon blev mycket gammal.

 

Lyckad låtkurs i Ullersäter på Ullergården den 18 november 2017

Det blev en mycket lyckad kurs på Ullergården i Ullersäter. God soppa bjöds det på innan det var dags att lära ut låtar till låttörstande spelmän och spelkvinnor.

 

Vi fikade och umgicks innan  vi körde de sista två passen. Innan alla skiljdes åt spelade vi in de nya låtarna. Jag lärde ut fyra låtar, tre låtar från Karlskoga och en marsch ifrån Brattfors. Ulrika lärde ut tre fin fina låtar efter spelmannen Einar Olsson.

 

Det går bra att gå in och kika på Örebro Läns Folkmusikförbunds hemsida. Där hittar du lite fina bilder samt ljudfiler på de låtar som jag och Ulrika lärde ut under kurseftermiddagen. Det är Karin Gustavsson som har tagit bilderna och lagt in ljudfilerna på ÖLFM:s hemsida.

Dessa fyra låtar nedan lärde jag ut på kursen. De tre låtar Ulrika lärde ut finns på Örebro Läns Folkmusikförbunds hemsida.

Paradismarschen efter Helge Henriksson Brattfors. Karta var Brattfors ligger.

Schottis efter Uno Erhage Karlskoga som han lärt sig efter “Stölphagspöjkera”. Karta var Stolphagen ligger.

Samtalspolskan från Karlskoga efter Jon-Erik Öst och Wilhelm Bergewing.

Polska efter Karl Nilsson Bjutjärn. Karta var Bjurtjärn ligger.

 

 

 

 

 

 

Bild ovan: Kursledarna Ulrika Linder och jag Ulf Karlsson.