Har jobbat på en schottis som jag lärt mig efter min vapendragare Per Saxholm. Schottisen har Per efter Aina Liljebjörn Filipstad. Aina träffade Per och lärde sig låtar efter henne. Aina spelade piano och sjöng ibland för Per. Aina hade en rik folkmusikskatt som Per lärde sig av Aina.

Schottis efter Aina Liljebjörn Filipstad, min tolkning av låten.

Det händer mycket roliga saker nu när det gäller Per Saxholms guldutmärkelse och min och Anders Noruddes dokumentation av Pers låtar. I dagsläget har vi ca 400 låtar inspelade. vi har fått stöd ifrån ÖLFM:s styrelse och får hjälp att med att skriva ner låtarna på noter. Olof Eriksson som sitter i styrelsen tyckte det skulle vara roligt att lyssna och skriva ner låtarna på noter. Olof spelar i Svenska kammarorkestern här i Örebro och har alldeles nyligen lämnat in en massa noter från en notsamling MA1 som han har reviderat o tecknat ner noter. Så han kan noter. Det är Per Saxholm jag och Anders Norudde väldigt tacksamma för att få hjälp med det arbetet. I fredags 14/4-2023 lämnade jag in de första inspelningarna på ett USB-minne. Olof ville ha några låtar så han fick en 10-12 st låtar att börja med. Arbetet brodskar inte så ingen stress. Det finns mycket kvar att spela in med Per Saxholm samt skriva om alla spelmän, historier o anekdoter kring musiken. Så vi har jobb ett tag till.

En styrelserepresentant Göran Svärd från ÖLFM ringde mig och frågade om han fick intervjua mig om Per Saxholm. Han ville veta av mig vad som är så unikt med Per Saxholm? Utifrån dessa fem punkter utgick intervjun ifrån.

Fem punkter vad som är unikt med Per Saxholm:

1. Per har behållit det spelsätt som han lärt sig spela av äldre spelmän underder sin barndom och tonårstid.
2. Per Spelar musik från ett geografiskt begränsat område, Karlskoga trakten och östra Värmland.
3. Per har träffat spelmän sen han var fem-åring och lärt sig spela deras musik.
4. Per har lärt sig alla låtar och historier utantill. Per är både spelman och historieberättare
5. Per har träffat flera generationer av spelmän och lärt sig spela deras låtar.

Så här blev artikeln som ska in i “STÄMNING” Örebro läns folkmusiksförbunds medlemstidning. De ska ha med en artickel om Per Saxholm i varje nummer (4:a/år) detta år 2023. Sen undrar de om vi Per, Anders och jag Ulf kan ställa upp på att göra flera konserter, kurser, dansspelningar, danskurser etc. Förbundet vill uppmärksamma denna musikskatt som Per Saxholm besitter och som Anders och jag försöker dokumentera. Kul att det lossnar och att vi får stöttning med jobbet. Vi är långt ifrån klara. När vi anser oss vara klara så ska materialet till Visarkivet i Stockholm, Folkmusikarkivet i Värmland, Folkmusikarkivet i Örebro på Länsmuséet, Folkmusikarkivet i Falun där Jeanett Rousu är chef. Känner henne lite grann sen tidigare, ett arkiv i Malmö Skånes musiksamlingars hemsida ,sen ska låtarna vara tillgängliga på  Örebro läns folkmusikförbunds hemsida , så alla medlemmar kommer åt materialet. sen får vi se om det är andra arkiv som är intresserade.  Men dit är det långt kvar ännu. Planen är att sprida materialet över hela Sverige.  Men det är en plan.

Här nedan kommer artikeln som Göran Svärd skrev och som Per och jag har redigerat så att all blir rätt.

Per Saxholm  med sitt dragspel.

En lärjunges kommentarer kring ÖLFM´s guldmärkspremierade legendar Per Saxholm

Telefonintervju med Ulf Karlsson.

Ulf Karlsson träffade Per Saxholm första gången våren 1978. Per var då 19 år. Det som Ulf tycker är helt unikt med Per är att Per lyckats bevara den spelstil han hade redan som tonåring. Per spelar idag på samma sätt som han gjorde när Ulf träffade honom för 45 år sedan! Per har alltså behållit det spelsätt han lärde sig spela på av de äldre spelmännen han träffade under sin barndom och ungdomstid! Under åren har Per träffat på många spelmän från östra Värmland och trakterna norr och söder om Karlskoga. Dessa spelmäns musik spelas nästan inte alls idag, men deras musik var väldigt viktig för bygden under den tid spelmännen levde.

Från Per har Ulf under de senaste åren lärt sig många ”beter” (Karlskoga-dialekt för låtar). Per, Ulf och Anders Norudde har sedan några år tillbaka ett gemensamt projekt där de spelar in och dokumenterar ”Per Saxholms unika spelmans-skatt”.  Projektet som fortfarande är pågående genomförs med stöd av ÖLFM.

Per´s intresse för folkmusiken från hemtrakterna kring Karlskoga väcktes redan när Per var liten. Per var 5 år när han började spela fiol. Alla låtar Per spelar kommer från ett begränsat geografiskt område. Familjen Saxholm är ifrån Karlskoga och de hade ett sommarboende i Ettala som ligger mellan Kedjeåsen och Loka. Per lärde känna bygdens spelmän och kunde därmed börja spela tillsammans med dem redan som barn. Denna tidiga start i spelmanslivet gör att Per idag kan många hundra låtar där merparten är från östra delarna av

Värmland. I vuxen ålder har han också träffat spelmän både från sydöstra delarna av Värmland (Visnums-Kil) samt östra och nordöstra delarna av Värmland. Det var arbetet som präst i Filipstad som gjorde att Per träffade många olika personer på olika ställen i östra samt nordöstra Värmland.

Per hade ingen inspelningsutrustning som ung och han har heller aldrig som vuxen haft tillgång till att spela in låtar så han tvingades redan som barn att lära sig alla låtar samt historierna kring spelmännen och deras låtar utantill!

Några exempel på spelmän som han träffat är Lennart Gybrant. Lennart bor i Daglösen som ligger söder om Filipstad. Per träffade Lennart som 16-åring och de spelar fortfarande tillsammans varje vecka.

Ett annan spelman som Per träffat är Uno Erhage ifrån Lonnhyttan, ca en mil norr om Karlskoga. Uno Erhage var en av Ulf´s mammas bekanta vilket gjort att även Ulf har träffat Uno.

Per har haft förmånen att också träffa spelmanssläkten Nilsson kallad Nilsa och fördjupa sig i deras släktkedjas låthistorik. Familjen Nilsson består av 3 generationer spelmän. De låtar Per har lärt sig blir ju då som att Per är 4:e generationens spelman.

Karl Nilsa (Karl Nilsson), var den mest kände av spelmännen från Bjurtjärns- och Karlskogatrakten.  Karls son Gunnar Nilsa var spelman likaså. Gunnar spelade femradigt dragspel. Karl Nilsa hade en bror som hette Jakob. Jakobs söner, Emil och Helge spelade båda fiol. Per spelar deras musik.

Thore Nilsson 88 år, lever fortfarande idag. Thores far är Emil Nilsson, Thores farfar är Jakob Nilsson och Karl Nilsson är Thores farfars bror! Per har träffat alla spelmännen i Nilssons-släkten utom Karl Nilsson. Vilken häftig sak detta är att Per    har fått till sig låtar som levt i samma släkt minst 3 generationer!

Per och Ulf planerar att besöka Thore som idag bor i Älmestad, norr om Ulricehamn för att spela in och dokumentera Thores musik och berättelser.

Förutom att vara en driven spelman är Per även en utmärkt historieberättare! Detta har gjort att Ulfs och Anders arbete med att spela in och dokumentera Pers spelmans-skatt och lära låtar av Per har tagit lång tid. Inspelningarna kan bli långa och förutom den låt Per spelar bestå av berättande av olika historier kring musiken och spelmannen som Per lärt sig låten av.

En historie-anekdot som Ulf tänker på med ett leende på läpparna, är en berättelsen om närspelmannen Tavel-Josef´s två söner gav Ulfs pappa rejält med smörj vid ettbråk dem emellan. Orsaken till bråket kommer inte Ulf ihåg längre men Ulfs pappa blev i varje fall inte allvarligt skadad. Ulfs pappa är född och uppvuxen i Kedjeåsen vid sjön Immen, så Ulf har varit mycket i Kedjeåsen som barn. Som liten fick Ulf höra många historier av sin far om de ”gubbar” som verkade i Kedjeåsen när hans pappa var ung. Först som vuxen förstod Ulf att de ”gubbar” hans pappa pratade om var de spelmän som Per spelat med! ”Gubbarna” fanns alltså på riktigt och var inte bara historier som Ulfs pappa hittat på!

Att det inom ÖLFM´s verksamhetsområde finns en sådan levande legendkommer att synas i årets nummer av STÄMNING då styrelsens ambition är attberätta lite om Per i varje nummer så dessa rader utgående från en telefon intervju med Ulf Karlsson får ses om en aptitretare.

Vals efter blinde Karl i Holmsjöhôjda, Otto Busk spången Loka.

Finns en text till låten/melodin ” Jag sjunger å speler så snällt för de små”

”Jag sjunger å speler så snällt för de små”. När gölve dä bliver skumt, drager jag fram en stump, bom faddeladelittan sjung tra littan plomp.

Per Saxholm förklarar texten:  Dä är när gölve skummer, dä ä när de ä slete mycke på gölve mä föttera när en danser, då sjunger de till en jämrans bete. Först sjunger de för barna, sen är dä dans o sen drar de till något fallerallan. Dä är när gölve skummer när föttera sliter på gölve.