Onsdagen den 18 oktober 09:30 åkte Göran Svärd och jag ner till Thore Nilsson i Murums Påarp i Västergötland.
Göran skulle göra ett reportage till ÖLFM:s medlemstidning “Stämning”. Thore Nilsson är traditionsbärare av folkmusik från Karlskoga och Bjurtjärn. Syftet med resan var att reda upp i Nilssonska släktträdet vem som är släkt med vem och med vem man spelade med. Jag och Anders Norudde hade inte riktigt fixat det utifrån Per Saxholms info vi fått när vi spelat in Per Saxholm.
Bild till höger är Thore och med fru Eivor.
Bilden till vänster är Helge och Thores pappa Emil Nilsson
Resan tog tre timmar. Thore Nilsson 88 år hade för några dagar sedan opererat ena handen p.g.a. stickningar i handen. Men dagen till ära så slet Thore av sig bandaget och spelade på sitt dragspel för oss. Thore har varit en virtuos dragspelare och deltagit i många dragspelstävlingar. Det han var mest stolt över var när han 1960 blev Svenskmästare på dragspel. Så det var många bucklor som vi fick se under dagen. Thore är fortfarande idag väl anlitad spelman/musiker runt om i trakten där han bor. Thore spelar också tillsammans med Mona Rosell som också hon är ifrån Karlskoga. Mona är klassiskt skolad på fiol och sen sjunger hon opera. Mer om Mona kan ni läsa om på Monas hemsida. Thore och Mona bruka göra olika konserter bl.a. spelar de låtar efter Karl Nilsson och ibland är Thores son Johan Nilsson med och spelar på sin klarinett.
Nedan på YouTub – En vals D-dur från Bjurtjärn framförs av Emil Nilsson (från inspelning på rullband från 1980-talet) och Mona och Thore, inspelat 2013.
Jag spelar en snarlik vals iallafall i 1:a reprisen, vals efter Tavel – Josef ifrån Kedjeåsen fast med 4:a repriser som jag har efter Per Saxholm. Nedan spelar jag min version efter Per Saxholm.
Ställde en fråga till Per Saxholm om han känner igen denna Vals Som Thore och Mona spelar på YouTub-klippett:
Foto Anders Norudde.
Jo, visst känner jag igen den här valsen också!
Denna valsvariant finns i många former; I Bergewings häfte ”Låtar från Karlskoga” är den version jag spelar benämnd ”Tahverns vals” alltså Tavel-Josef. Den vals som Emil o Thore spelar kallar de (alltså Thore o Mona) för Karl-Ersas vals. Karl-Ersa i Kväggestorp var spelkamrat med Karl Nilsa, lite äldre än Karl.
Men även Uno Erhage spelade denna vals (alltså som Emil o Thore spelar) fast i lite annan version. I en notuppteckning efter Bror Beckman, Kristinehamn, benämnes denna vals för ”Lilljebjörns vals” spelad i norra Värmland.
Alltså; denna vals finns i många versioner – även varianter från t.ex. Ludvika o Grangärde-trakten. (Jag har sett noter som Dan Andersson sällskapet har visat mig). Även Gunnar Thuresson (i sitt bokverk Värmländska musiktraditioner) har de två repriserna i g-dur som en variant efter Lomjansgutten o.s.v. Så – den valsen har spelats i mångahanda versioner. Gunnar spelade bara de två repriserna i g-dur. Helge o Emil spelade inte heller denna vals på samma sätt.
Så, nog känner jag igen den alltid!
Alla dessa varianter går på nåt sätt tillbaka på en spelidé som sedan utvecklats i många olika former. En vals som troligen är från tidigt 1800-tal.
Det går, vad jag förstår, inte att säkert härleda dess ursprung i och med att den är spridd i så många versioner, redan på ett tidigt stadium. Bergewings Tavel-Josef variant är dock lite mer unik i sin form.
Nu hör det också till saken att Nilsa-släkten inte tyckte att Bergewing var spelman på det viset som de ansåg. Bergewing var duktig på noter och på uppteckning, men spelade mer klassisk musik – såsom Nilsas upplevde det. Gunnar berättade mycket om det.
Så det blir lite knepigt för mig att kombinera de olika uppfattningarna mellan Nilsas å ena sidan o Bergewing å den andra! Bergewings ättlingar upplevde naturligtvis att han var duktig på fiolspel! Många olika uppfattningar här, med andra ord!
Så; jag håller mig nog lite i bakgrunden när det gäller ”rätt o fel”. Och alla dessa låtar som finns är det ibland många knepigheter och allehanda variationer med.
Får spela Unos variant o Helges variant för dig vid tillfälle – så får du se ”knepigheten” i det hela. Enkelt är det inte … Säger Per Saxholm i ett mejl till mig.
Samtalet flöt på och tillslut kände vi att vi fått ihop tillräckligt med material till en artikel om Thore. Thores fru Eivor hade dukat upp fika med smörgås och doppa. Efter fikat spelade jag och Thore några låtar efter Karl Nilsson innan vi vid 18-tiden styrde hem till Örebro.
Finns mycket att säga om denna resa, men jag ska tagga artikeln som kommer nu i höst 2023. Jag pratade med Thore om att komma ner igen till honom men då tillsammans med Per Saxholm och Anders Norudde. Det var Thore med på. jag ska ta kontakt med Per S så får Thore och Per göra upp en tidpunkt till våren 2024.
Bild till höger Thore och jag spelar en brudvals efter Karl Nilsson.
Hittade ett fint dokument som Birger Björnerstedt har skapat om folkmusiken i Roslagen. Dokumentet handlar om gamla och unga spelmän som verkade under folkmusikvågen på 1970-talet och framåt. Länk till dokumentet. Länk till dokument om gamla o unga spelmän i Roslagen under folkmusikvågen. Dokumentet finns på Svenskt visarkiv. Eftersom jag nu som pensionär lever och bor i Roslagen ( säsongsvis) så tyckte jag att detta dokument ska vara åtkomligt för mig själv och alla andra som är intresserad av dokumentet.
Birger Björnerstedt (till vänster i bild) har gjort mycket för att bevara den svenska kulturlivet och framför allt i Roslagen. är det något som du inte vet om folkmusiken eller spelmanen i Roslagen, ta kontakt med Birger. Han vet eller kan hänvisa var du kan leta efter din fråga. Birger träffar jag varje tisdag i Roslagens spelmanslag när laget träffas för att träna på nya och gamla låtar.
En person till som är viktig och håller reda på spelmännen i Roslagen är Gunnar Persson (till höger i bild) i Häverödal/Hallstavik. Gunnar spelar med i Roslagens spelmanslag men är väldigt aktiv i Häverödals spelmän. Gunnar kan mycket också om de spelmän som finns i Roslagen men framförallt spelmännen runt Häverödal Väddö. Jag har frågat Gunnar många gånger om de spelmän som dyker upp på min väg nu när jag håller på att lär mig folkmusiken i Roslagen. Jag är med i både Häverödals spelmän och Roslagens spelmanslag, så det finns gott om kompetens i de båda spelmanslagen.
En reflektion från mig ang. Folkmusiken
Det som har slagit mig nu när jag har fått möjlighet att lära mig folkmusiken i Roslagen samt sprida den, är att på det tidiga 1900-talet när Nils och Olof Andersson åkte runt i Sverige och tecknade ner spelmän som de snokat rätt på i de olika landskapen i Sverige finns folkmusiken i Roslagen sparsamt representerad. Jag fick reda på via en kontakt i Vallentuna att Nils och Olof hade kommit till Vallentuna och hade för avsikt att gå norr uppåt i Roslagen och teckna ner de spelmän de ramlade på i Roslagen. Men i Vallentuna tog resan slut för dem och de fick vända tillbaks till Stockholm igen. Varför de fick göra det framgår inte. Men det är därför det inte finns så mycket nedtecknat i Svenska låtar om spelmännen i Roslagen. men som tur är så har det funnits lokala krafter som tecknat ner de spelmän som fanns i Roslagen. Det är därför jag inte hört talas om folkmusiken i Roslagen. Det är precis likadant i östra Värmland (Karlskoga). Varför har ingen varit i östra Värmland och tecknat ner de spelmän där? Nu håller jag tillsammans Anders Norudde på med ett projekt med att spela in Per Saxholm som är den enda som idag har träffat många av de spelmän i östra Värmland – Karlskogatrakten. Det finns säkert många vita folkmusikfläckar i Sverige där de lokala nedtecknarna och notsamlingarna har blivit väldigt värdefulla. Det är då det är väldigt viktigt att det finns sådana personer som Birger Björnerstedt och Gunnar Persson med många fler i Sverige som snokar upp notsamlingar i sina bygder.
Bild till vänster. Är spelman på en konstvecka på Gräsö 2023 där jag spelar för mat och husrum. Spelpassen varade mellan kl. 12- 17 i fyra dagar. Det gjorde jag med glädje! Per Joelsson är konstnären som ställer ut hemma hos sig på Gräsö i Norrboda. Runes gamla båtbyggeri, som det var tidigare är numera renoverat för att fungera som ett boende.
Det är därför också som den svenska folkmusiken på de vita fläckarna i Sverige inte blir så kända och uppmärksammade. Det finns mycket jobb kvar att göra i Sverige att gräva fram inspelningar, notmaterial, bilder etc. och sammanställa samt sprida den svenska folkmusiken och dess traditioner från de vita fläckarna i vårt avlånga land! Det är min reflektion om att få förmånen att få vara med igen och sprida folkmusik ifrån en del av Sverige som inte många känner till. Så gräv där du står – är ett begrepp som någon uppfann under folkmusikvågen. Det är fortfarande inte för sent att “Gräva där du står”. Det som är svårare idag är att sprida folkmusiken i från sin hembygd. Speciellt idag när kulturen i Sverige ligger på ruinens brant och det inte verkar vara någon som bryr sig om den svenska kulturen och då menar jag inte bara den folkliga kulturen. Men den folkliga kulturen håller på att försvinna för gott från våra arenor. Mycket beror på att våra regeringar bara riktar bidrag till de etablerade folkmusikföreningar samt musikerna som är utbildade. Men vad jag förstår så är de allra flesta av oss som verkar inom folkmusik/dans inte formellt utbildade och är därmed inte berättigad att få uppträda på våra stora arenor. Fråga mig – jag har nobbats många gånger p.g.a. att arrangörerna inte kan betala mig ett öre för det jobb jag är tillfrågad att göra. Allt handlar om att ha eller inte ha F-skattsedel (Företag). Jag har för låg inkomst säger skatteverket till mig för att få ha F-skattsedel. Jag har valt att vara Spelman där jag får spela och sprida min folkmusik för en kopp kaffe och ett litet bidrag till bensin. Det är ett hårt liv att vara spelman idag med 2023!
Två musikexempel på polskor från två områden i Sverige som Nils och Olof Anders inte varit och tecknat ner låtar från till Svenska låtar.
Roslagspolska efter Manne i Fiskesås efter Tore Lindqvist. Martin Björklund som leder Roslagens spelmanslag spelar själv polskan.
Karlskoga polska efter Johan i gata Hållsjön Kedjeåsen i norra Karlskoga. Jag spelar polskan själv.
Idag har det hänt många saker. På morgonen hade jag en tid inne på en verkstad i Norrtälje. De skulle fixa så att handbromsen skulle fungera, fick en tvåa i besiktningen i september. Fick hyra en bil för att ta mig hem till Väddö Tomta. Men jag hann vara hemma en timme sen fick jag ett sms att bilen var klar 10:10. Så det blev bråttom in till verkstaden för att hämta bilen innan 11:00 då verkstaden hade lunch. Hem och äta lunch och sen iväg till Häverödals kyrka där jag skulle tillsammans med Häverö spelmän spela på en begravning.
Det var en medlem i folkdans-föreningen som hastigt hade avlidit under hösten. Häverö spelmän ligger som en sektion i folkdansföreningen och hjälper till att spela på träningar och till uppvisningar. Häverö spelmän tränar varje måndag inne i Hallstavik. Så det var ju självklart att Häverö spelmän skulle stå för musiken.
Vi skulle spela tre låtar under själva begravningen. Vi började med Gåsvikarns gånglåt spelas i G-dur (vanligtvis spelas den i D-dur). Fortsatte sen med Häverö brudmarsch och avslutade med I ensamheten av Fridolf Jansson (Mosse Fridolf) Singö.
När begravningen var klar slapp jag åka in till Norrtälje å hämta bilen. Så istället fick jag hänga med på begravningskaffet. Det var inte helt fel. Alltid trevligt att träffa alla efter själva begravningen. Vi spelmän fick ett eget bord i församlingshuset intill Häverödals kyrka. Det bjöds på smörgåstårta dricka och kaffe och tårta. Mätt är väldet det ord som jag ska använda efter fikat. Det var jättetrevlig att sitta och prata med Häverö spelmän i lugn o ro. efter begravningen. Det gör jag gärna om igen.
På bilden till vänster så är det fina målningar i taket som jag fastnade för. Till vänster spelar någon på en moraharpa o till höger någon annan på ett?? Får prata med Gunnar Persson han vet vad denna person spelar för ngt. Målaren är från 14.00-talet och heter Albert Piktor Målare och är känd för alla sina fina målningar i kyrkor i Sverige och på Åland(Kökar).
Hittade ett YouTub-klipp på låten vi spelade “I ensamheten” av Mosse Fridolf Singö. Spelmännen som spelar kallar sig för MollSkinn och är spelmän som idag är med i Roslagens spelmanslag.Birger Björnerstedt nyckelharpa, Lars Pettersson nyckelharpa, Lena Sjölander gitarr och Åke Pettersson bas.
Har fått klar med oktoberstämman i Uppsala att spela solo till dans den 28/10-2023 kl. 19:30 – 20:00. Kommer att spela Väst Värmlandslåtar och Öst Värmlandslåtar på fiol och svensk säckpipa i sal C en rulltrappa upp.. När jag är klar med min solodansspelning rusar jag ner en trappa till sal D där Roslagens spelmanslag ska börja spela kl 20:15.
Ett musikexempel på hur de låtar från Öst Värmland kan låt. Här en polska efter Spelman Glys “Glysen” Livets fästemö. Glysen var en spelman som vandrade runt i Kilsbergen och livnärde sig mest på att sälja klockor.
En trappa ner i sal D kommer jag att spela till dans tillsammans med Roslagens spelmanslag kl. 20:15 – 21.00. Laget kommer enbart att spela låtar från Roslagen. Roslagens spelmanslag består av medlemmar från Roslagen och spelar olika instrument såsom Fiol, Nyckelharpa, Tvärflöjt, Gitarr, Mandola, Mandolin, Saxofon, Dragspel m.m. På våra övningar i Norrtälje är vi många som kommer och spelar. Har räknat till mellan 25 och 35 upp till 40 aktiva medlemmar i laget. Är säkert ännu fler. Jag har fult upp att hinna lära mig namnen på alla som finns i laget. Roslagens spelmanslag har nu funnits till i ett och ett halvt år. Spelmanslaget startade våren (mars) 2022.
Roslagens spelmanslag spelar till dans i Ekskogen utanför Vallentuna i maj 2023. På filmen spelar vi en polska efter Tore Lindkvist “Rospiggepolskan”.
Det var ett ösigt rep denna gång i Roslagens spelmanslag. Louise kom på den geniala idé att sluta med en lugnare låt – vilket vi gjorde. pulsen gick ner ordentlig swå resa hem till Väddö/Tomta gick lugnare. Det ska vi fortsätta med. Efter repet så pratade Hans och jag om att dra ihop ett gäng och spela på Norrtälje Folk som är på lördag den 16/9-2023. Det finns säkert många som är spelsugna och vi skulle kunna spela till dans och skriva upp oss på den öppna spellistan som startar kl. 20:00.
Låtar vi spelade på tredje höstrepet i Roslagens spelmanslag.
Häverö Brudmarsch
Polska efter Mårten Blank
Lotsvalsen ef. Egil Johansson
Polska ef Johan Rydberg
Schottis I kalvhagen
Fiskesåpolskan
Kumlingevalsen
Tore springvals nr 1
Söndagskvällen
Yttröarns vals
Emelies Polska
Slev-Anders Vals
Ålandresan
Hurven
Nu har jag knåpat ihop en preliminär låtlista till på lördag. Jag har skickat en fråga till Moa och Martin ang. våra tankar att dra ihop ett gäng och spela till dans 30 minuter på den öppna spellistan. Så jag avvaktar på svar från dem innan jag går ut i Roslagens spelmanslags Facebook-grupp och ställer frågan till medlemmarna. Jag har tagit de tre sista låtlistorna så alla ska känna att de är uppdaterade på låtarna. En idé föddes om att kunna spela långdansen efter Aina Liljebjörn. Men jag får fundera på det. Vi har ingen bra långdans melodi ännu i laget.
Förslag på låtar
Polska efter Johan Rydberg
Vals Tore springvals nr 1
Polska Donats polska (Trio Gitarr, Fiol, Mandola)
Vals Yttröarns vals
Schottis I kalvhagen
Polska Mårten Blank Harg.
Vals Lotsvalsen ef. Egil Johansson
Schottis Upplandsschottis
Polska “Rospiggepolska” efter Tore Lindkvist
Vals Rungarnsvalsen
Polska Byss-Calles slängpolska (G)
Reserv Slängpolska efter Lövén Vallentuna
Ska bli spännande och se hur vi får till detta.
Långdans efter Aina Liljebjörn Filipstad.
Kanske något att lära ut till Roslagens spelmanslag? Då får vi med säckpipan som nytt instrument i laget och vi har en bra långdans att spela tillsammans när vi spelar till dans.
9/9-2023 Så var det dags att genomföra spelningen på Roslagsmuséet i Norrtälje. Vi (Jens, Hans och jag) har haft väldigt kort om tid att repa in något tillsammans. Vi träffades vid 11-tiden hemma hos Jens och Stina i Norrtälje för att köra igenom programmet. Det var en skön varm september värme både ute och inomhus, så svetten klibbade sig fast både i kläder och fingrarna så det blev svårt att spela. Vi spelade igenom programmet en gång och det verkar sitta. Hans och Jens har jobbat hårt för att fixa de låtar som jag skickat till dem. Nu hade vi ett bra varierat program med Värmlandslåtar och Roslagslåtar. Programmet var lite väl långt – men va tusan då får vi avsluta tidigare om någon annan kommer efter oss och ska spela.
Vi tog en fika och gick sen vidare upp till muséet för att reka lite hur det såg ut där vi skulle spela. Utomhus under ett tak utan anläggning, men en prat mikrofon fanns det. Så sämre hade det kunnat varit. Vi tog kontakt med arrangören så de visste att vi var på plats. Vi skulle få en god macka som tack för att vi spelade. Vi hade inte räknat med att få något gage så det var positivt med en macka. Att vara spelman är även i dag en utmaning i att kunna överleva på luft. Men mycket roligt får jag uppleva och det är ju det som är livet att vara spelman!
Vi började plocka ihop oss och stämma. Folket började strömma till och det blev riktigt mycket folk som satt och lyssnade på oss under konserten. Vi kallade oss för “Representanterna” efter som vi var tre personer från Roslagens spelmanslag som fick möjlighet att spela tillsammans i en mindre konstellation. Det är kul, för då får du lära känna personer i laget på ett annat plan. Flera sådana här små konstellationer ser jag fram emot framöver!
Konserten gick väldigt bra! Inga kravaller uppstod. Allt gick lugnt tillväga. Jens är en fantastisk kompande person att hitta på olika lekfulla komp som lockar fram till skratt både från publiken och av oss som spelar låtarna. (Se YouTub-filmerna nedan) Folkmusik är kul – eller hur! Hans är en fantastiskt bara fiol och mandola spelare. Hans kan mer än vad han tror själv. Det är en ynnest att ha fått lära känna dessa två personer lite närmare under två intensiva veckor när förutsättningar för att repa var minimala. Men allt går när alla vill!
Sen när jag stod och plockade ihop mig och mina instrument så kom det fram en hel del personer som ville fråga om olika saker. Det är alltid roligt när folk vågar sig fram och ställa sina frågor. Denna gång om min säckpipa och musiken vi spelade, så det tog ett tag innan jag kunde gå iväg och fika med de andra. Sen kom det fram en person som jag träffade i Lohärad på spelmansstämman där i augusti. Per som han heter berömde mig och det sätt som jag pratade mellan låtarna. Han sa – “du har sån bra kontakt med publiken och kan få dem intresserad av det du säger och det ni spelar”. Sen blev han glatt överraskad över att vi spelade så bra ihop. Fina ord som Jag/vi tar till oss/mig! Det är värt mer än alla gager i världen att få höra sådana positiva och fina ord från en person ur publiken. Per undrade om jag kunde skicka honom schottisen “Längtan” som jag gjort. Så Per gav mig sin mejl adress och jag har nu skickat schottisen till Per.
När vi väl kom till att fika så visade det sig att det var en föreläsning i salen där vi skulle få våra goda mackor. Vi bestämde oss för att hoppa över god mackan. Vi skildes och jag och min fru gick till cafét intill muséet där vi käkade lunch och fikade. Vi satt och njöt av det rinnande vattnet och tänkte på denna härliga dag där jag som spelman har fått lära känna två personer Hans och Jens lite mer. Vi ska spela till dans på Norrtälje Folk den 16/9. Sen får vi se hur nästa Representanter-gäng ser ut vid nästa spelning. Jag kanske är med, eller inte? Det är det som har utvecklar mig som människa och spelman . Jag kan verkligen rekommendera det till alla spelmän att prova gå utanför sin comfortzone och ta chansen att spela med andra än de som du vanligtvis allt gör. Det är utvecklande för ditt spel! Lycka till!!
Donats polska
“Grabbarnas intåg i Medeltiden” en marsch som jag fått av en spelkompis Göran “Freddy” Fredriksson i Blå Bergens Borduner när jag fyllde 50-år.
På 1980-talet träffade min spelkompis från Karlskoga Per Saxholm, Aina Lilljebjörn. Per säger: Aina brukade spela på olika gudstjänster på ålderdomshemmen och andra kapell. Hon spelade piano (hade ett spinettpiano hemma) samt durspel. Hon kom från samhället Gustafsfors på gränsen mellan Öst-Värmland o Västerdalarna.
Hon har lärt sig folkmusik av många olika spelmän, bland annat av sin far, handelsman Carlsson.
Även släkten Lilljebjörn som Aina var ingift i var musikerfamilj.
Aina levde mellan ca. 1901 – 1989. Kanske exakta datum är fel, men hon blev mycket gammal.
Nu har jag suttit och mingelspelat till alla besökare som kom hem till Per Joelssons utställning i Norrboda på Gräsö.
Det blev långa spelpass utan någon direkt paus. Jag har suttis och spelat fiol och hardingfela de förstas två dagarna. Sen tredje dagen blev det säckpipa närmare bestämt min Technopip (elektronisk säckpipa) vilket även det uppskattades av besökarna.
Det har varit 4:a mysiga dagar tillsammans med Kerstin och Per Joelsson samt hunden Ellen. Det har varit roligt att prata med alla besökare som även intresserade sig för instrumenten samt låtarna jag spelade. Idag onsdag em. kom Eva Wahlberg från Uppsala med buss och anslöt sig till utställnings-gänget, så vi blev kvar en dag till. Vi har badat, ätit goda middagar, pratat och umgåtts. Avkopplande dagar trotts arbete mellan 12-17 Men på torsdag eftermiddag åker vi till Tomta igen för att kunna förbereda oss inför att Västeråsfamiljen ska komma igen. De kommer på fredag direkt ifrån Långfambaken.
Bilderna ovan 1. Ulf spelar Hardingfela 2. Ulf tillsammans med konstnären Per Joelsson. Ulf spelar Technopip. 3. Ulf tillsammans med Kerstin Joelsson. 4. Video nedan Där jag spelar på min Technopipe en vals som jag gjort själv “Ljuvligavalsen”.
Har jobbat på en schottis som jag lärt mig efter min vapendragare Per Saxholm. Schottisen har Per efter Aina Liljebjörn Filipstad. Aina träffade Per och lärde sig låtar efter henne. Aina spelade piano och sjöng ibland för Per. Aina hade en rik folkmusikskatt som Per lärde sig av Aina.
Schottis efter Aina Liljebjörn Filipstad, min tolkning av låten.
Det händer mycket roliga saker nu när det gäller Per Saxholms guldutmärkelse och min och Anders Noruddes dokumentation av Pers låtar. I dagsläget har vi ca 400 låtar inspelade. vi har fått stöd ifrån ÖLFM:s styrelse och får hjälp att med att skriva ner låtarna på noter. Olof Eriksson som sitter i styrelsen tyckte det skulle vara roligt att lyssna och skriva ner låtarna på noter. Olof spelar i Svenska kammarorkestern här i Örebro och har alldeles nyligen lämnat in en massa noter från en notsamling MA1 som han har reviderat o tecknat ner noter. Så han kan noter. Det är Per Saxholm jag och Anders Norudde väldigt tacksamma för att få hjälp med det arbetet. I fredags 14/4-2023 lämnade jag in de första inspelningarna på ett USB-minne. Olof ville ha några låtar så han fick en 10-12 st låtar att börja med. Arbetet brodskar inte så ingen stress. Det finns mycket kvar att spela in med Per Saxholm samt skriva om alla spelmän, historier o anekdoter kring musiken. Så vi har jobb ett tag till.
En styrelserepresentant Göran Svärd från ÖLFM ringde mig och frågade om han fick intervjua mig om Per Saxholm. Han ville veta av mig vad som är så unikt med Per Saxholm? Utifrån dessa fem punkter utgick intervjun ifrån.
Fem punkter vad som är unikt med Per Saxholm:
Per har behållit det spelsätt som han lärt sig spela av äldre spelmän underder sin barndom och tonårstid.
Per Spelar musik från ett geografiskt begränsat område, Karlskoga trakten och östra Värmland.
Per har träffat spelmän sen han var fem-åring och lärt sig spela deras musik.
Per har lärt sig alla låtar och historier utantill. Per är både spelman och historieberättare
Per har träffat flera generationer av spelmän och lärt sig spela deras låtar.
Så här blev artikeln som ska in i “STÄMNING” Örebro läns folkmusiksförbunds medlemstidning. De ska ha med en artickel om Per Saxholm i varje nummer (4:a/år) detta år 2023. Sen undrar de om vi Per, Anders och jag Ulf kan ställa upp på att göra flera konserter, kurser, dansspelningar, danskurser etc. Förbundet vill uppmärksamma denna musikskatt som Per Saxholm besitter och som Anders och jag försöker dokumentera. Kul att det lossnar och att vi får stöttning med jobbet. Vi är långt ifrån klara. När vi anser oss vara klara så ska materialet till Visarkivet i Stockholm, Folkmusikarkivet i Värmland, Folkmusikarkivet i Örebro på Länsmuséet, Folkmusikarkivet i Falun där Jeanett Rousu är chef. Känner henne lite grann sen tidigare, ett arkiv i Malmö Skånes musiksamlingars hemsida ,sen ska låtarna vara tillgängliga på Örebro läns folkmusikförbunds hemsida , så alla medlemmar kommer åt materialet. sen får vi se om det är andra arkiv som är intresserade. Men dit är det långt kvar ännu. Planen är att sprida materialet över hela Sverige. Men det är en plan.
Här nedan kommer artikeln som Göran Svärd skrev och som Per och jag har redigerat så att all blir rätt.
Per Saxholm med sitt dragspel.
En lärjunges kommentarer kring ÖLFM´s guldmärkspremierade legendar Per Saxholm
Telefonintervju med Ulf Karlsson.
Ulf Karlsson träffade Per Saxholm första gången våren 1978. Per var då 19 år. Det som Ulf tycker är helt unikt med Per är att Per lyckats bevara den spelstil han hade redan som tonåring. Per spelar idag på samma sätt som han gjorde när Ulf träffade honom för 45 år sedan! Per har alltså behållit det spelsätt han lärde sig spela på av de äldre spelmännen han träffade under sin barndom och ungdomstid! Under åren har Per träffat på många spelmän från östra Värmland och trakterna norr och söder om Karlskoga. Dessa spelmäns musik spelas nästan inte alls idag, men deras musik var väldigt viktig för bygden under den tid spelmännen levde.
Från Per har Ulf under de senaste åren lärt sig många ”beter” (Karlskoga-dialekt för låtar). Per, Ulf och Anders Norudde har sedan några år tillbaka ett gemensamt projekt där de spelar in och dokumenterar ”Per Saxholms unika spelmans-skatt”. Projektet som fortfarande är pågående genomförs med stöd av ÖLFM.
Per´s intresse för folkmusiken från hemtrakterna kring Karlskoga väcktes redan när Per var liten. Per var 5 år när han började spela fiol. Alla låtar Per spelar kommer från ett begränsat geografiskt område. Familjen Saxholm är ifrån Karlskoga och de hade ett sommarboende i Ettala som ligger mellan Kedjeåsen och Loka. Per lärde känna bygdens spelmän och kunde därmed börja spela tillsammans med dem redan som barn. Denna tidiga start i spelmanslivet gör att Per idag kan många hundra låtar där merparten är från östra delarna av
Värmland. I vuxen ålder har han också träffat spelmän både från sydöstra delarna av Värmland (Visnums-Kil) samt östra och nordöstra delarna av Värmland. Det var arbetet som präst i Filipstad som gjorde att Per träffade många olika personer på olika ställen i östra samt nordöstra Värmland.
Per hade ingen inspelningsutrustning som ung och han har heller aldrig som vuxen haft tillgång till att spela in låtar så han tvingades redan som barn att lära sig alla låtar samt historierna kring spelmännen och deras låtar utantill!
Några exempel på spelmän som han träffat är Lennart Gybrant. Lennart bor i Daglösen som ligger söder om Filipstad. Per träffade Lennart som 16-åring och de spelar fortfarande tillsammans varje vecka.
Ett annan spelman som Per träffat är Uno Erhage ifrån Lonnhyttan, ca en mil norr om Karlskoga. Uno Erhage var en av Ulf´s mammas bekanta vilket gjort att även Ulf har träffat Uno.
Per har haft förmånen att också träffa spelmanssläkten Nilsson kallad Nilsa och fördjupa sig i deras släktkedjas låthistorik. Familjen Nilsson består av 3 generationer spelmän. De låtar Per har lärt sig blir ju då som att Per är 4:e generationens spelman.
Karl Nilsa (Karl Nilsson), var den mest kände av spelmännen från Bjurtjärns- och Karlskogatrakten. Karls son Gunnar Nilsa var spelman likaså. Gunnar spelade femradigt dragspel. Karl Nilsa hade en bror som hette Jakob. Jakobs söner, Emil och Helge spelade båda fiol. Per spelar deras musik.
Thore Nilsson 88 år, lever fortfarande idag. Thores far är Emil Nilsson, Thores farfar är Jakob Nilsson och Karl Nilsson är Thores farfars bror! Per har träffat alla spelmännen i Nilssons-släkten utom Karl Nilsson. Vilken häftig sak detta är att Per har fått till sig låtar som levt i samma släkt minst 3 generationer!
Per och Ulf planerar att besöka Thore som idag bor i Älmestad, norr om Ulricehamn för att spela in och dokumentera Thores musik och berättelser.
Förutom att vara en driven spelman är Per även en utmärkt historieberättare! Detta har gjort att Ulfs och Anders arbete med att spela in och dokumentera Pers spelmans-skatt och lära låtar av Per har tagit lång tid. Inspelningarna kan bli långa och förutom den låt Per spelar bestå av berättande av olika historier kring musiken och spelmannen som Per lärt sig låten av.
En historie-anekdot som Ulf tänker på med ett leende på läpparna, är en berättelsen om närspelmannen Tavel-Josef´s två söner gav Ulfs pappa rejält med smörj vid ettbråk dem emellan. Orsaken till bråket kommer inte Ulf ihåg längre men Ulfs pappa blev i varje fall inte allvarligt skadad. Ulfs pappa är född och uppvuxen i Kedjeåsen vid sjön Immen, så Ulf har varit mycket i Kedjeåsen som barn. Som liten fick Ulf höra många historier av sin far om de ”gubbar” som verkade i Kedjeåsen när hans pappa var ung. Först som vuxen förstod Ulf att de ”gubbar” hans pappa pratade om var de spelmän som Per spelat med! ”Gubbarna” fanns alltså på riktigt och var inte bara historier som Ulfs pappa hittat på!
Att det inom ÖLFM´s verksamhetsområde finns en sådan levande legendkommer att synas i årets nummer av STÄMNING då styrelsens ambition är attberätta lite om Per i varje nummer så dessa rader utgående från en telefon intervju med Ulf Karlsson får ses om en aptitretare.
Vals efter blinde Karl i Holmsjöhôjda, Otto Busk spången Loka.
Finns en text till låten/melodin ” Jag sjunger å speler så snällt för de små”
”Jag sjunger å speler så snällt för de små”. När gölve dä bliver skumt, drager jag fram en stump, bom faddeladelittan sjung tra littan plomp.
Per Saxholm förklarar texten: Dä är när gölve skummer, dä ä när de ä slete mycke på gölve mä föttera när en danser, då sjunger de till en jämrans bete. Först sjunger de för barna, sen är dä dans o sen drar de till något fallerallan. Dä är när gölve skummer när föttera sliter på gölve.
Vilken dag det blev för Per Saxholm och för Anders Norudde och mig!
Vi träffades hemma hos mig i Örebro och käkade lunch pratade och spelade. Per visste inget om utmärkelsen, utan det skulle skulle bli en överraskning för honom när vi sen kom till Närke Kulturbryggeri där ÖLFM:s årsmöte med notbokssläpp skulle vara. Vi spelade, pratade, åt mat, fikade och umgicks under eftermiddagen. Det blev en avslappnad och mycket trevlig eftermiddag innan vi 16:30 åkte iväg till Närke Kulturbryggeri. 17.00 så körde Anders Borehed igång Notbokskonserten med den andra låten som vi alla som deltagit i Notboken fick möjlighet att spela och presentera vår andra låten som är med i nothäftet. Jag tror att det var ett 20-tal personer utav de 30 st som varit med i notbokssläppet som kom för att spela. Det blev en massa nya trevliga sammansättningar av folk som var med och spelade i olika gruppkonstellationer under kvällen.
När halva programmet var klart bröt man konserten och hade sitt årliga årsmöte. Föreningen verkar ha gott med ekonomin så det ser ju lovande ut att det går att ha många verksamheter framöver. Jag blev vald till justeringsman vilket inte är så betungande. Birgitta Linder blev återvald till ordförande men flaggade för att hon tänkte bara jobbat ett år till 2024. Sen är hon nöjd. Birgitta har gjort ett bra jobb som ordförande nu i 10 år. Vi får se vad valberedningen kan hitta för ersättare efter Birgitta.
Per, Anders och jag låg som en punkt under övriga frågor i årsmötet. Där skulle vi spela två låtar och presentera Anders o min dokumentationen av Per Saxholm och hans musik. Vi började med att spela en vals efter Tavel-Josef “Den rätte”. Tavel-Josef var en mästare på att spela valser så vi tryckte det var en bra början på att börja med den innan vi presenterade projektet.
Vals efter Tavel-Josef Tavlan norr om Karlskoga. Min Ulf Karlssons tolkning av låten.
Nästa övrig fråga var själva utmärkelsen som Per skulle få. Per Saxholm är en av de nu sista levande traditionsbärare av den öst Värmländska folkmusiken. Per har låtarna direkt ifrån de gamla spelmännen i Karlskoga trakten och östra Värmland. Anders Norudde och jag håller nu på för fullt att dokumentera denna bortglömda folkmusik som Per spelar. Per fick sin utmärkelse och det var inte så svårt att se att Per var väldigt stolt över utmärkelsen. Vi Anders och Ulf är båda två stolta över Per Saxholms utmärkelse! Per blev väldigt överraska när han mitt under vår lilla konsert blev avbrutna efter första låten.
Per fick motta förtjänstmärket i äkta guld ifrån ÖLMF:s ordförande Birgitta Linder. En stor dag för Per Saxholm och för Anders och mig också! Efter många år med jobb med att spela in musiken av Per har det nu börjat ge frukt! Vi har nu ett starkt stöd ifrån Örebro läns folkmusikförbund! ÖLFM har ett stort intresse av att vi fortsätter och så småningom avslutar projektet som sen alla ska kunna ta del av. Vi fortsatte konserten med att spela “Hôrsa göken” som var vår sista låt innan årsmötet avslutades.
Polska efter Karl Ekengren Kedjeåsen “Hôrsagöken” som ligger ca. 2 mil norr om Karlskoga uppt. av Wilhelm Bergewing.
Efter årsmötet så fortsatte konserterna med att presentera de nya låtarna från nothäftet. Jag skulle vara med och spela med Lovisa och hennes låt “Glad i hjärtat”. En av mina favorit låtar! Per, Helene och Freddy var med också och spelade.
Polska av Louisa Larsson Askersund “Glad i hjärtat”. Min, Ulf Karlssons tolkning av låten.
Bland de sista som spelade under notbokskonserten var Freddy, jag och Anders Norudde som var med för att se när Per S fick sin utmärkelse. Freddy och jag hade redan tidigare bestämt att vi skulle spela tillsammans och när Anders var där så kunde vi ju spela alla tre tillsammans. Ursprungs Blå Bergens Borduner presenterade strålade samman! det var länge sedan! Den 22/5-1984 träffades vi alla tre för första gången för att tillsammans. Vi skulle spela in ett radioprogram med Bo Hassel som producent. Anders och jag hade spelat tillsammans tidigare. Vi träffades första gången redan 1978 Andes o jag, så det var Freddy och jag som aldrig hade träffats tidigare. Vi spelade en hel dag o natt i Anders lilla sommarstuga “Ölbacken” vid sjön Ölen. Sen den 23/5-1983 åkte vi till Karlskoga Folkets-Hus och spelade in radioprogramet . Programmet skulle vara 30 minuter långt. Det var så Blå Bergens Borduner startade som trio. Först ut av oss två var Freddy med sin låt”Grabbarnas intåg i medeltiden” Låten fick jag av Freddy när jag 2006 fyllde 50-år. Låten finns med på BBB:s sista platta “Inga Kônstiheter” 2015.
Sen presenterade jag min låt “Ljuvliga valsen”. Låten blev en jingel på lokalradion och Bo Hassels radioprogram med udda musik. Programmet sändes flera gånger om dagen i ett antal år framåt o min “Ljuvliga vals” spelades varje dag i många år. Tyvärr visste jag inte vad Stim var för något. Men skit samma det var roligt att höra låten varje dag. Anledning till att denna vals kom till var att jag o Anders hade svårt att hitta valser som gick bra att spela på den svenska säckpipa. Så jag komponerade denna vals 1983. Den enda inspelning som finns på den valsen är denna nedan som ni kan lyssna på och den som gjordes av radio Örebro lokalradion 1984-05-23 i Karlskoga. Har ett kassettband som jag ska digitalisera.
“Ljuvliga valsen” av Ulf Karlsson
Notbokssläppets andra del var nu avklarad. Olof Eriksson erbjöd sig att prova att börja teckna ner våra inspelningar på noter. Vi kom överens om att jag skulle dra ner ca. 30 låtar på ett USB-minne och ge Olof. Det ska bli kul att ta upp kontakten med Olof igen efter många kylig år. En chans som jag inte vill missa!
Vi alla käkade sen smörgåstårta och vanlig söt tårta som Elisabeth Helldén gjort. Det var en riktig fest! Öl kunde du köpa under kvällen i baren. Jag provsmakade ölen som de har bryggt själva på Närke Kulturbryggeri. Ölen smakade gott!
När vi käkat klart så blev det ett jam som kommer att gå till historien. Alla var så spelsugna och musiken fyllde snabbt lokalerna i Närke kulturbryggeriet. Per och Anders åkte hem tidigare och jag satt kvar och jammade. Vid 24:00 avslutades jammet och jag fick skjut av Anders Borehed. Det var svårt att koppla av när jag kom hem så klockan var över 2 när jag gick och la mig. Många goda tankar flödade i mitt huvud!!
Bildspel med bilder på Per med flera från utmärkelse kvällen.
Polskan efter Spelman Glys “Livets Fästemö” är min tolkning av låten som jag lärt mig av Per Saxholm. Polskan finns också nedtecknad i Svenska låtar Västmanlandsdelen låt nr. 136. av Ängla Fredrik i Kopparberg. Men enl. Per Saxholm är låten från början efter Glysen.
Text till filminlägget se nedan som jag la ut på Facebook:
Per Saxholm vill framföra en hälsning genom mig Ulf Karlsson. Per har ingen Facebook så jag hjälper honom med Facebookandet.
Se nedan vad Per Saxholm hälsar och säger till alla som gillat och gratulerat honom till utmärkelsen:
Tack till er alla som uppmärksammade och gratulerat mig till guldutmärkelsen som traditionsbärare av den Folkmusik som jag spelar och som finns i Karlskoga och östra Värmland. Utmärkelsen fick jag ifrån Örebro läns folkmusikförbund 2023-03-25.
Också ett tack till er som gillade inläggen som lades ut av ÖLFM, Ulf Karlsson, Ander Norudde och Birgitta Linder ordförande i ÖLFM:s styrelse. Jag Per Saxholm tackar er alla för att ni uppmärksammat mig med olika gilla-tecken!
Här kommer en polska efter ”Spelman Glys” med ett bildspel till musiken. Ulf Karlsson tolkar låten som Ulf lärt sig av mig Per Saxholm.
Fick inspiration av Per Runberg idag när han och hans fru Jenny Franke la ut en låt på Facebook och Youtube idag. Det var en låt jag inte hört på länge “Björndansen”. Hedningarna spelade den och det efter Anders Norudde jag har låten efter. Den passar utmärkt på Säckpipan. Så nu har jag lärt mig låten igen och spelat in den.
Så här kommer min version av “Björndansen” på säckpipa
Här kommer en version av Björndansen med Hardingfela och säckpipa.
Här kommer min version utav “Marsch efter Björnskytten arr nr 1” på säckpipa och fiol.
Här kommer en annan version utav mig “Marsch efter Björnskytten arr nr 2” på säckpipa o fiol.
Här nedan så kommer Per Runberg och Jenny Frankes film när Per spelar “Björndansen” på sin Tagelharpa. En fin och stämningsfull film som jag gillar väldigt mycket.
Runstenen som Per Runberg sitter vid är Krogstastenen. Det ska vara Sveriges äldsta runsten. Den står i kanten av ett stort gravfält i Krogsta, Tuna socken i Uppland. Ungefär 3 km från Per Runbergs hem.