Mats och jag träffade en förmiddag eftermiddag för att teckna ner några noter på lite öst Värmlänska låtar som Mats ville lära sig. Vi träffades hemma hos Mats eftersom han har ett bra notprogram. Vi har hittat ett sätt som fungerar att teckna ner låtar i notprogrammet. Jag pillar fram tonerna på fiol och Mats skriver in dem i notprogrammet. Sen hjälps vi åt vad det är för värden på noterna. Idag hann vi med två låtar – Travern och Mus- Lena, bägge låtarna efter Anton på Berget i Visnums-Kil utanför Kristinehamn. Vi tecknade ner mina versioner på Travern och Mus-Lena.
Sen fick jag en förevisning på en ny webbsida som Mats konstruerat med alla MA 1 låtarna i not form och med digitalt ljud. Sen är det meningen att det ska gå att lägga in ljudfiler på hur någon tolkar låten. Information i text finns också om Pehr Andersson. En riktigt bra webbsida! Vi får se hur Mats gör vidare med sidan om den kommer att finnas tillgänglig. Det återstår att sen.
Jag blev även denna gång bjuden på lunch. Trevligt att luncha och sitta och snacka över en lunch i godan ro de dagar jag är ledig från mina åtaganden. Mats – Vi gör öm dä!!
Travern och Mus-Lena finns med på en CD-skiva “Böndernas underverk” som Anders Norudde och Lennart Gybrant spelat in år 2005.
I veckan bestämde Affe och jag att vi skulle träffas igen på Örebro universitet och fortsätta fila på MA 1 låtarna efter Pehr Andersson. Slängde mig på cykeln och åkte till Affes jobb som ligger i Bilbergskahuset på Örebro universitet. Väl där så möttes jag av Olle Linder som också var sugen på att fila lite på Ma 1- låtarna. Det var en glad överraskning att Olle också kom och spelade med oss. Vi kollade igenom lite låtar som vi spelade nere i Svinnersta den 19/1-2020. Några låtar gick vi in lite mer grundligt på som vi sen lärde oss tillsammans alla tre ordentligt. Vi höll på och spelade i ca. två timmar innan vi kände att vi var nöjda med kvällen.
Det är kul tycker jag att vi blivit ett litet gäng som träffas och spelar lite mer spontant i Örebro. Jag har saknat det en längre tid. Samtidigt genom att samarbeta lär vi oss alla en massa nya låtar som ingen annan idag spelar här i Örebro län. Det gillar jag! Här nedan har jag spelat in min tolkning av en Pollonäs som vi lärde oss under kvällen.
Satte mig i bilen och åkte in till Karlskoga för en “Spel å tjat kväll”. Ska hämta upp Per Saxholm, (Anders N:s och min store folkmusik-guru) för att sedan åka vidare hem till Anders Norudde. Vi ska träffas under lite gemytliga former och som vi kallar träffen “Spel å tjatkväll” – det är vad det är. Vi träffas för att spela låtar och prata, helt krav löst. Anders överraskade oss med att bjuda på fika med semla. Det blev en mycket trevlig stämning med många historier med många skratt. Efter fikat så gick vi ner i källaren för att spela. Per höll som vanligt i taktpinnen. Det finns ingen botten i den karln, när det gäller att komma ihåg låtar från Karlskoga och östra Värmland. Per går omkring som en levande låtskatt-kista, det bara väller ut låtar ur Per. Jag och Anders har fullt upp med att spela in och skriva ner vad Per säger.
Vi tog en paus i spelandet. Per bjöd oss alla på Pizza Tack Per det var en överraskning. Hoppas att det kan bli en tradition?
Efter Pizzan så fortsatte vi att spela på. Det blev många nya låtar att lära sig denna långa spelkväll. Per var på ett strålande spelhumör. Allt roligt har också ett slut. Även denna treliga kväll avslutades sent. Vi enades om att äta Pizza och spela en gång är ingen gång – men två gånger blir en tradition. Ser fram emot nästa “Spel å tjat-kväll” med pizza eller utan Pizza. Själv tycker jag att det blev mycket gemytligare med Pizza och spel. Vi skildes och jag skjutsade hem Per. När jag kom hem så hade jag väldigt svårt att somna. Det var väldigt många låtar som snurrade runt i huvudet. Dä här gör vi öm snart igen!
Här nedan är en låt som Per spelade för oss och som jag nu har lärt mig ordentligt. Jag känner med värme och glädje varje gång Per spelar en ny (för mig) låt ifrån Kedjåsen i norra Karlskoga. Det jag också gillar med musiken ifrån Karlskoga-traken och östra Värmland är att det är mycket humor i låtarna. Min far är född och uppvuxen i Kedjåsen. Min far har berättat för mig om en massa roliga personer som var spelmän som jag nu spelar låtar efter. Jag har också varit mycket uppe i Kedjåsen som ung och känner väl till de platser när Per berättar om t.ex. spelmännen Edvin Hammarbäck, Tavel-Josef, Johan i Gata vid Hållsjön etc.
Här spelar jag en vals som Per spelade för oss under kvällen. Jag har nu lyckats lära mig valsen som är efter Edvin Hammarbäck från Kedjåsen som ligger i norra Karlskoga. Här nedan tolkar jag valsen på mitt sätt.
2020-01-25 Info om “Göbberas” medverkan i Korrö.
“Göbbera” (Anders Norudde, Lennart Gybrant, Per Saxholm och jag Ulf Karlsson) avvaktar fortfarande på att få något slags besked ifrån Korrö. De ska tydligen ha ett möte nu i till vecka fem 2020, där de ska besluta vilka de slutgiltiga grupperna som blir inbjudna till att spela på Korrö folkmusik festival 2020. “Göbbera” skickade en förfrågan redan i september 2019 om att få spela på Korrö. Vi får se om vi får komma dit.Vi hôller tummarna.
Fotografierna på oss är från tidigare “Spel å tjat-kvällar”.
Idag har jag träffat Mats Åkerberg som är danspedagog och vill lära sig spela “Maja i Löcka” på sin nyckelharpa. Sagt o gjort vi bestämde att idag är dagen när “Maja i Löcka” ska spelas på nyckelharpa. Vi träffades hemma hos Mats för han har ett notprogram i sin dator. Notprogrammet visade sig vara det bästa hjälpmedlet att få en så rättvis notbild av “Maja i Löcka”. Jag har problem med att läsa notrytmer och framför allt skriva ner rytmer i notbilden. Mats har problem med att ta låten på gehör, så vi skulle försöka få till det så Mats kan lära sig låten. Vi började med att spela någon låt tillsammans innan vi övergick till att ta oss an “Maja i Löcka”. Sen var det dags at lära ut låten. Jag började med att spela låten för Mats innan jag hackade söder låten taktvis. Efter fyra takter fick vi ge upp. Mats var alldeles för nervös att ta låten på gehör. Vi började med att pilla in noter i notprogrammet och lyssnade på hur det lät. Det visade sig vara det allra bästa knepet för att Mats ska kunna lära sig Maja i Löcka. Men då blev jag nervös när vi höll på att pilla in noter i notprogrammet. Tonhöjder var inga problem men rytmerna hade jag problem med. Det visade sig att Mats var en stjärna på att prova sig fram så att jag blev nöjd med hur det lät rytmiskt. Det går ju inte alltid att få som man vill när det gäller noter, det är det som är begränsningen med notbilder. Sen ska du göra musik av notbilden .- det är en annan sak. Efter en bra stund så hade vi ” Maja i Löcka ner skriven på noter. Så nu kan Mats i lugn o ro sitta och lära sig låten i egen takt. Ska bli spännande och höra när Mats har lärt sig “Maja i Löcka”. Sen bjöd Mats på lunch och vi hade en mycket trevlig pratstund innan jag åkte hem. Nästa gång vi träffas ska vi skriva ner en låt som kallas för “Travern” en polska efter Anton på Berget Visnums.-Kil. Låten finns med på en skiva som Lennart Gybrant och Anders Norudde gjort tillsammans.
Kul med att hålla på med notläsning! Alltid lär jag mig något nytt i MA 1-gruppen och nu med Mats Åkerbergs notprogram på sin dator. Tack för en trevlig dag med lunch och fika!
Här nedan har ni en ljud-fil samt den notbild som vi skapade i Mats dator. “Maja i Löcka” är efter en spelman från Brattfors som heter Ernst Pettersson.
Träffade Affe för att gå igenom alla alla låtar som spelas i MA 1 – gänget. Jag var inte med från början när denna grupp startade. Hade ingen möjlighet att vara med p.g.a. att jag jobbade på annan ort. Nu frågade jag Affe (som var med från början och som är administratör för denna grupp) om han kunde spela med mig och gå igenom de låtar som gruppen hittills spelat. Affe tycket det var en kul idé att träffas. Vi bestämde att vi skulle ses på Örebro universitet i Billbergskahuset där Affe jobbar. Där fanns det gott om plats och vi störde ingen.
Många av de låtar som spelats i gruppen finns med från början i det nothäfte som kallas för “MA 1 Pehr Andersson låtar från 1731”. Vi började med att fylla på energidepåerna innan fiolen nothäftet och glasögonen var på plats. Efter några timmars spelande så inser jag att jag kan många fler låtar än jag trodde. De jag inte kunde ordentligt har jag hört. Så det känns skönt att veta att jag är med. Vi hittade ett par nya låtar som vi knåpade med rytmerna ett tag innan vi lyckades spela låten. Det är inte lätt att tyda de gamla noterna och ibland skrivs noterna ovanför notbladet för att den som tecknade ner låten hade ingen annat utrymme att avsluta notskrivandet för just den låten. Så det blir ett evigt gissande – vilket är väldigt spännande och kul. Bilden nedan visar ett utav de not-tolkningsproblem vi hade under kvällen.
Det blev en mycket trevlig kväll tillsammans med Affe och alla gamla noter. Vi gör gärna om det vid ngt annat tillfälle. Tack Affe för att du tog dig tid att gå igenom låtarna med mig. Uppskattar det väldigt mycket!
Låten här nedan har jag lärt mig utifrån hur gruppen har tolkat notbilden. Sen har jag tolkat låten musikaliskt hur jag just idag tolkar låten. Det blir en böljande pollonäs – och just i denna stund tolkar jag låten musikalisk på detta vis enligt ljudfilen nedan.
Här tolkar jag en MA 1 Pehr Andersson låt från 1731. Pollonäs bild 31 låt 93.
De två sista raderna på bilden nedan är den låt jag spelar på ljudfilen ovan. Låt nr 93 pollonäs.
Personer som var med denna dag och spelade i MA 1-gruppen: Mats Åkerberg, Olle Linder, Pehr Falkenström, Alf Ekblad, Thomas Ericsson, Christer, Ulf Karlsson och värden för träffen.
Idag var vi fler (utav totalt ca. 20 personer som finns med på mejl-listan) från Ma 1 gruppen som skulle träffas än förra träffen. Dagen till ära så hängde Mats Åkerberg med oss idag. Olle kom och hämtade mig och Mats hemma hos Mats.
När vi var framme i Svinnersta var Christer redan på plats. Thomas Eriksson kom och anslöt sig till oss andra. Det var länge sedan jag träffade Thomas. Vi käkade och umgicks ett tag samt drog upp lite planer för eftermiddagen.
Vi var nu 8:a personer som trängde ihop sig i det öppna rummet. Vi spelade igenom lite låtar från förra gången, lärde oss några nya låtar. Sen bestämde vi att vi skulle anmäla oss att spela på ÖLFM:s årsmöte den 7 mars. Känns som ett naturligt ställe att visa vad vi håller på med. halv sex bröt jag Olle och Mats upp. Olle skulle vidare till sitt innebandy -gäng. Så vi tackade för oss och for mot Örebro. Nästa träff blir den 1 mars. Då ska vi träffas hemma hos Pehr i Svinnersta.
En låt vi håller på att lära oss. Pehr F. spelar MA 1 Pollonäs bild 9 låt 26.
Fick i höstas 2019 en förfrågan av Andreas Svensson at spela säckpipa på invigningen av Folk at Heart den 3/1-2020. Jag tackade ja direkt! Jag skulle spela med en storspelman från Canada Graham Lindsey. Grayham skulle spela virveltrumma till min säckpipa. Inte nog med det, det skulle också vara en grupp ifrån HEMA i Örebro som skulle slåss med svärd under tiden som Jag och Grayham spelade. Jag valde att spela säckpiplåten ifrån Norra Råda i Värmland. Jag arrade upp låten lite lätt utifrån att det var mycket publik som då skulle vara med på invigningen av (FAH) Folk at Heart 2020. Dagarna innan invigningen skickade jag en MP3 – fil till Andreas så att han kunde få en uppfattning om hur jag tänkte spela låten. Jag fick godkänt av Andreas, Graham och fäktarna ifrån HEMA.
Här kan ni lyssna på “Säckpiplåt från Norra Råda” enl. så som jag föreslog att spela låten på.
Jag hade ett uppdrag till under FAH. Jag och min fru samt en god vän till oss hade lovat även detta år att så och ta emot alla artister som skulle spela på FAH. jag tycker det är en rolig grej att få träffa och säga hej till alla artister som ska spela på FAH. Det skulle inte kollidera med självaste invigningsspelet som startade kl. 22:10. Under tiden som jag sprang runt i Scandic hotell sprang jag på Graham. Vi bestämde oss för att spela igenom låten med trummor så Graham fick känna på mitt tempo i låten. Lite senare när jag höll på att checka in artister kom gruppen ifrån HEMA. Vi pratade igenom lite olika detaljer som jag skulle hålla koll på. jag frågade om de ville att jag skulle spela låte lite längre? Men jag fick till svar att de skulle nog vara helt slutkörda efter 3 minuters fäktande.
Kl. 21:00 stängde vi incheckningen och gick och åt en stärkande middag så vi skulle stå oss resten av kvällen. Som volontär bjuder FAH på mat och dryck också. Det är vi mycket tacksamma för. När maten intagits gick jag till ljudteknikern och kolla de lite om det passade att ställa in ljudet. Det vara bara att köra igång att ställa in ljudet på säckpipan. Vi fick springa iväg och hämta en annan mic som lyfte fram säckpipan mera. Det är svårt att få något bra ljud när det bara fanns sångmikrofoner. Med en sångmikrofon och en annan mikrofon så startade invigningen. Allt flöt på för oss alla. Jag fick sluta spela lite tidigare än vän väntat. Fäktarna orkade inte slås under hela låten. Men det vara bara att sluta där det kändes bra.
Kvällen fortsatte för min del med att gå oh lyssna på gruppen DSH5 i restaurangen. Vilket jäkla ös. Har aldrig sett någon som öst på så mycket med en Mandolin. Det blev ett helt för mig unikt sound mellan elgitarren och Mandolinen som spelades av Lennart Hessel Örebro. Kul! Det var för mig kvällens överraskning.
Senare under kvällen så hittade jag ett gäng med Olle Linder och ett gäng från Westmannafolk med Carina Normansson, Frida med flera som stod och buskspelade på första våningen. Det var bara och hämta fiolen och hänga på det som spelades. När klockan var halv 2 så tog jag och min fru en taxi hem. Vi kände oss väldigt nöjda efter en mycket givande och innehållsrik kväll.
Jag kunde inte motstå att lägga ut denna låt som Westmannafolk spelat in på YoyTub. Ikväll den 4/1 ska jag försöka hinna lyssna på Westmannafolk på FAH 2020. Jag gillar verkligen deras låtar, sound samt utstrålning på scenen. Kan verkligen rekommendera att lyssna på detta gäng. Håll till godo!
På lördagen förmiddag den 21/12 ringde Affe mig och frågade om jag hade möjlighet att vara med och spela in några låtar som ska vara med i en dokumentärfilm. jag tvekade inte utan tackade ja direkt. Affe och jag bestämde att vi skulle träffas att och bestämma några låtar som vi tyckte skulle passa in i dokumentären. Sagt o gjort 14.00 var jag på plats i Brevensbruk hemma hos Affe. Vi valde ut tre låtar: Pollonäs MA 1 Pehr Andersson 1731, brudmarsch efter spelmanen Jan Karlsson, Dalby i norra Värmland. Det sägs att åhörarna rördes till tårar , när Jan spelade denna låt. Samt polska efter Harry helström Brevensbruk. De låtarna skulle räcka och bli över bestämde vi.
Kl.16:00 skulle vi träffa Clas Ander vid bruket vid rostugnen där vi skulle spela in musiken till dokumentärfilmen. Det är Clas som ska filma och spela in oss. Clas ska göra en dokumentärfilm om musiken i Brevensbruk. Vi gjorde oss iordning och stämde fiolerna. Vi fick också fixa till våra kläder så att vi var helt svarta. Vi blev tejpade lite här och var innan Clas var nöjd med våran outlook. Clas hade tänt en brasa inne i rostugnen som sprakade gemytligt. utanför ingången till rostugnen blev Affe och jag placerade. Sen var det bara att sätta igång och spela. Jag kan bra säga att efter ett litet tag gjorde sig kylan påmind. Fingrarna blev stelare och stelare. Så vi kämpade på en stund innan Clas var nöjd. Efter inspelningen åkte vi hem till Affe för att spela in alla våra tre låtar som Clas eventuellt skulle ha med i dokumentärfilmen. Efter två timmar var vi klara och kände oss alla tre nöjda med eftermiddagen. Affe bjöd mig på en underbar middag innan jag styrde kosan hem till Örebro. Affe vandrade iväg till rostugnen där ett fackeltåg skulle vara. Sen på kvällen blev det musikunderhållning inne i rostugnen. Mycket musik finns det i Brevensbruk. Ska bli kul at se resultatet senare. Tack Affe för att du ringde! Tack Clas för att jag och Affe fick vara med i din dokumentärfilm om musiken i Brevensbruk.
Ja så var det dags att träffas i MA 1-Gruppen. Denna gång skulle vi samlas hemma hos Christer och Lena utanför Strängnäs närmare bestämt i Härad. Jag har varit sjuk under några veckor med hosta och en irriterande förkylning uppe på hostan. Jag hade laddat upp hela veckan innan för att kunna orka hänga med. Vi har knyt med oss så vi börjar med en lunch när vi träffas. Så jag hade uppdraget att fixa en sallad till lunchen. Vi samåkte ifrån Örebro i Olles bil. Ulla-Karin kom ifrån södra delen av Närke så vi blev tre personer i Olles bil. Affe åkte i egen bil direkt till Härad. Det var ett hiskeligt väder när vi for iväg med blöt snö så det vara bara att ta det lugnt. Väl framme i hemma hos Christer och Lena så fick vi träffa en ny person i MA1-gruppen. Ola en god vän till Christer och Lena som spelade nyckelharpa. Kul! vi var allt som allt 7 personer på denna träff. Vi samlade i musikrummet där vi fick varsitt plats notställ att fylla med noter. Mycket fint ordnat! Vi spelade igenom någon gammal godingar innan vi satte oss för att äta. Fint dukat med ljus och gående lunchbord. Vi intog vår lunch och fortsatte spela på våra låtar nya som låtar som vi jobbar vidare med.
Bilden till vänster: Ola, Christer och Affe.
Det är riktigt kul att få läsa dessa gamla notskrifter. För mig blir det en träning i att friska upp mitt not-läsandet lite bättre. jag är annars helt kass på att läsa noter. Genom att höra låten samtidigt som jag försöker hänga med i notbilden lära jag mig att läsa rytmerna lite bättre. Det finns många dimensioner med att träffas och sitta tillsammans och lära sig nya helt okända låtar. Vi avbröt spelande med en fika där Lena bjöd på en underbart god kladdkaka med vispgrädde. Mums!! Olle var stressad, han hade inte lyckats få någon ersättare till kompis innebandyn kl 19:00. Så Olle åkte iväg kl.17:00 själv hem till Örebro. Ulla-Karin och jag fick åka med Affe som fick ta en omväg till Örebro för att lämna av oss. Vi fortsatte efter fikat och spelade på någon ny låt som ingen annan mer än Affe spelat. Vi lärde oss den innan vi kände att nu var vi trötta efter en intensiv och trevlig eftermiddag hemma hos Christer och Lena. Vi bestämde en preliminärt ny tid för nästa träff. Söndagen den 19/1-2020 kl. 13:00 någonstans i södra Närke kommer träffen att vara. Vi knölade in oss med instrument och annan packning i Affes bil för att ta oss hem. Jag somnade i baksätet en stund helt slut efter denna uppladdning för att få träffas och spela med lite folk efter en lång och hostig sjukperiod. Ser nu fram emot att få träffas igen nästa år i januari. Tack till Lena och Christer för eran gästfrihet! Vi kommer igen till Härad.
Nedan spelar jag en egen tolkning av polskan bild nr. 15 låt nr 39 efter Pehr Andersson. Det blev vals av den polskan. Tyckte den passar bra till att vara valsmelodi,
Åkte ner från Örebro till Pehr och Helene i ös regn för att spela till dans i deras kapell denna kväll. När jag väl kom ner så hade regnet upphört. Jag var där rätt tidigt och inne i köket träffade jag Karin och Thor-Leif som höll på för fullt att fixa fika inför kvällen. Pehr Falkenström och Anders Norudde hade haft en heldagskurs och lärt ut låtar efter Olof Andersson.
Efter en stund började det strömma till med folk. Anders körde igång med att spela till dans. Sen spelade Bosse Jansson, Pehr Falkenström och jag till dans. Det blev en kärt återseende och självklart spelade vi en hel del gamla Klarälvdalslåtar. Det var genom Bosse som jag lärde känna Pehr. Det var så där en 42 år sedan. Tiden gå fort när man har roligt! När Klarälvdalstrion slutat spela så fortsatte jag själv med att spela till dans. Jag hade bestämt mig för att bara spela öst Värmländska låtar. Jag hade valt låtar som jag visste att ingen hade hört tidigare. I slutet av mitt pass så hoppade Anders Norudde in och kompade mig med sitt grova härliga kom. Resten av kvällen ägnade jag mig åt att vara social. Jag satt länge och pratade med Bosse J:s fru innan jag satte mig i bilen och åkte hem. Det är trevligt att komma ner till Svinnersta kapell och spela och träffa lite spel och dansfolk. Det är det som är folkmusik för mig – att få vara delaktig i ett arrangemang (inte konsumera folkmusiken) utan kunna bidra med det jag kan – spela till dans! Det är det allra roligaste tycker jag.
På bilden till vänster spelar Pehr Falkenström Bosse Jansson och jag till dans. Bilden är tagen i Svinnersta kapell vid ett annat tillfälle.
Denna polska nedan är efter Ernst Pettersson Brattfors. Jag kallar den för “Fin låten” och polskan spelade jag till dans.
